Observera att nedanstående kursplan inte är giltig.

Moderna språk (utom engelska) (ej gällande)

Ämnets syfte och roll i utbildningen

Utbildningen i moderna språk för döva syftar till att utveckla kommunikativ förmåga. Att kunna använda flera språk är betydelsefullt för internationella kontakter, för en alltmer internationaliserad arbetsmarknad och för att kunna ta del av den snabba utvecklingen som sker genom informations- och kommunikationsteknik samt för framtida studier. Språkkunskaper behövs vid studier, vid resor i andra länder och för sociala eller yrkesmässiga kontakter av olika slag.

Moderna språk är modersmål i olika vitt skilda kulturer och många av dem officiellt språk i flera länder. Utbildningen i moderna språk har som syfte att vidga perspektivet på omvärlden och på olika kulturer.

Alla elever behöver beredskap att på egen hand bygga vidare på sina kunskaper efter avslutad skolgång. Ämnet moderna språk syftar därför också till att eleven skall vidmakthålla och utveckla sin lust och förmåga att lära sig språk.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i moderna språk sträva efter att eleven

– utvecklar sin förmåga att använda språket för att kommunicera,

– utvecklar sin förmåga att delta aktivt i kommunikation, uttrycka sina egna tankar på språket samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter,

– utvecklar sin förmåga att tillgodogöra sig olika slags texter för upplevelser, information och kunskaper,

– utvecklar sin förmåga att uttrycka sig varierat och säkert för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,

– utvecklar sin förmåga att analysera, bearbeta och förbättra språket mot allt större variation och säkerhet,

– utvecklar sin förmåga att använda hjälpmedel och att kritiskt granska informationskällor,

– utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i de länder där språket används, att göra jämförelser med egna kulturella erfarenheter,

– utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sin egen språkinlärning och att medvetet använda arbetssätt som främjar den egna inlärningen,

– utvecklar sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera uppgifter, på egen hand och i samarbete med andra.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Ämnet moderna språk ger en bakgrund till och ett vidare perspektiv på olika samhälls- och kulturyttringar som eleverna omges av och är en del av. I ämnet ingår både att språkligt dra nytta av och att granska det innehåll som språk förmedlar och det utbud av språket som barn och ungdomar möter utanför skolan. I kontakter med andra kulturer krävs såväl kunskaper i det aktuella språket som insikter i kulturella, sociala och politiska förhållanden.

När eleven utvecklar sin förmåga att kommunicera på målspråket sker det genom ett för eleven angeläget innehåll. Skriftspråket är centralt för ämnet och språkkunskaperna byggs upp när eleven använder språket och tillägnar sig ny kunskap om språket. Ett kontrastivt perspektiv ökar elevernas insikter om språkets struktur och användning. I ämnet utvecklas kompetensen att bilda språkligt sammanhängande helheter vilka efter hand i fråga om innehåll och form allt bättre anpassas till situation och mottagare. När de egna språkkunskaperna inte räcker till behöver eleven kompensera detta genom att använda strategier som omformuleringar, synonymer och frågor. Förmågan att reflektera över likheter och skillnader mellan egna kulturella erfarenheter och kulturer i länder där språket används utvecklas hela tiden och leder på sikt till förståelse för olika kulturer och interkulturell kompetens. En ytterligare kompetens är medvetenhet om hur språkinlärning går till.

I ämnet moderna språk i specialskolan påverkas elevernas språkinlärning av att inlärning av språket, för de flesta elever, sker visuellt. Elevernas modersmål är i regel teckenspråk, svenska är det andra språket och engelska det tredje. De språk eleverna studerar inom ämnet moderna språk blir det fjärde respektive femte språket. Eleverna möter språket huvudsakligen via läsning och inlärningen bygger på det språkliga inflöde som läsningen ger. Vid språkinlärningen måste eleverna använda sina kunskaper i sitt förstaspråk, teckenspråk, och sitt andraspråk, svenska. Teckenspråk kan användas för diskussioner och förklaringar. Skriven svenska är ett hjälpmedel bl a för elevernas förståelse av ord och uttryck. Målspråket används vid läsning, textstudier, skriftlig interaktion och egen skriftlig produktion. Utifrån sina individuella förutsättningar kan elever även utveckla förmåga att tala språket.

Ämnet moderna språk i specialskolan innefattar många sinsemellan olika språk som kan studeras i den svenska specialskolan.

I vissa delar av världen är franska det enda gemensamma språket. Kontakterna mellan Frankrike och Sverige har genom århundradena varit intensiva på det vetenskapliga och kulturella området. Franska har också varit ett viktigt språk i kommunikation av olika slag, internationella organisationer och diplomati. Detta avspeglar sig i hög grad i det svenska ordförrådet där mängden ord av franskt ursprung är betydande. Även i dag har Sverige livliga förbindelser med olika franskspråkiga länder. Det franska språket vidgar perspektiven på den romanska kulturen och på andra franskspråkiga kulturer.

Spanska används i många länder på flera kontinenter. Omkring 350 miljoner människor har spanska som modersmål och i Latinamerika är spanska det vanligaste språket. Till Sverige har sedan 1960-talet kommit ett stort antal invandrare med spanska som modersmål. Kunskaper i spanska ger möjligheter att ta del av en rik litteratur. I kontakter med den spanskspråkiga världen krävs såväl kunskaper i spanska som insikter i kulturella, sociala och politiska förhållanden.

Tyska är det största språket i Europa. Sedan medeltiden har de ekonomiska och kulturella kontakterna mellan Sverige och de tyskspråkiga länderna haft stor betydelse. Bl. a. har nya kulturyttringar ofta nått Sverige via dessa länder och det tyska språket. De båda språken har en till stora delar gemensam historia och det svenska ordförrådet är till stor del av tyskt ursprung. Kunskaper i det tyska språket ger tillgång till centraleuropeisk litteratur och kultur. Eftersom förmågan att använda engelska inte är lika utbredd i tyskspråkiga länder som i Sverige kommer även i framtiden förmågan att kommunicera på tyska att vara nödvändig för såväl sociala som yrkesmässiga kontakter.

Andra moderna språk som ingår i ämnet kan vara mycket olika. Varje språk har sin särart vilket påverkar den arbetsinsats som krävs för att eleven skall uppnå skriftlig kommunikativ förmåga. Inom vissa språk, t. ex. arabiska, är skillnaden stor mellan vardagligt språk och formellt, officiellt och högtidligt språk. Elever som studerar ett sådant språk måste lära sig båda varianterna av språket.

Olika skriftsystem skiljer sig åt. Flera olika språk har alfabetiska skriftsystem men använder andra tecken än det latinska alfabetet. Andra språk som exempelvis kinesiska har skriftsystem där varje tecken motsvaras av en stavelse eller ett ord.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det tionde skolåret, inom ramen för elevens val

Eleven skall
– kunna tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i enkla instruktioner och beskrivningar,

– kunna medverka i enkel kommunikation om vardagliga och välbekanta ämnen,

– kunna uttrycka sig i mycket enkel form för att meddela något,

– känna till något om vardagslivet i något land där språket används,

– kunna reflektera över hur den egna inlärningen av t. ex. ord och fraser går till,

– kunna genomföra korta, enkla skriftliga uppgifter i samarbete med andra eller på egen hand.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det tionde skolåret, inom ramen för språkval

Eleven skall
– kunna läsa och tillgodogöra sig enkla instruktioner, berättelser och beskrivningar,

– kunna göra sig förstådd i mycket enkel form för att meddela, berätta eller beskriva något,

– känna till något om vardagsliv, levnadssätt och traditioner i några länder där språket används,

– kunna reflektera över hur den egna inlärningen går till vad gäller t. ex. förmågan att skriva och läsning,

– kunna genomföra korta skriftliga uppgifter i samarbete med andra eller på egen hand.

Bedömning

Bedömningens inriktning

I en skriftlig kommunikativ förmåga ingår att behärska receptiva, interaktiva och produktiva färdigheter, på vilka olika bedömningsaspekter kan läggas.

Vad beträffar elevens receptiva färdigheter skall bedömningen inriktas på elevens förmåga att förstå språket. Hänsyn skall tas till elevens förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser om en framställnings syfte. När det gäller läsning läggs vikt vid elevens förmåga att förstå och tillgodogöra sig texter av varierande slag och svårighetsgrad. I bedömningen av läsförmågan ingår också i vilken utsträckning eleven med hjälp av olika strategier kan anpassa läsningen efter textens art och syfte.

Ett centralt inslag vid språklig kommunikation är att växelvis kunna fungera som läsare och skrivare. Bedömningen av sådan interaktiv färdighet skall inriktas på förmågan att inleda, bidra till att utveckla och avsluta en skriftväxling. Härvid bedöms elevens förmåga att tolka olika situationer och att anpassa sitt språk till situation och mottagare, liksom förmågan att använda strategier för att lösa språkliga problem.

Bedömningen av den produktiva färdigheten, skriva, skall inriktas på hur klart och sammanhängande samt med vilken ledighet, variation och språklig säkerhet eleven kan uttrycka och förmedla ett budskap. När det gäller elevens förmåga att skriva språket inriktas bedömningen också på framställningens klarhet och tydlighet samt på elevens förmåga att binda samman satser och meningar.

Bedömningen skall även inriktas på hur väl eleven utvecklat sin interkulturella förståelse. Elevens kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i länder där språket används och medvetenhet om likheter och skillnader i förhållande till egna kulturella erfarenheter vägs här in, liksom elevens medvetenhet om oskrivna regler som i olika kulturer påverkar kommunikationen.

Bedömningen inriktas även på elevens förståelse av hur den egna språkinlärningen går till liksom på förmågan att använda olika tillvägagångssätt och lämpliga hjälpmedel för att lösa uppgifter som har skiftande karaktär och syfte.

Kriterier för betyget Väl godkänt, inom ramen för elevens val

Eleven tillgodogör sig huvudinnehållet i enkla skriftliga meddelanden av olika slag.

Eleven skriver enkelt och begripligt om sig själv eller någon annan och utbyter skriftligt information om egna intressen.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt, inom ramen för elevens val

Eleven använder några strategier för att uttrycka sig i olika vardagssituationer.

Eleven tillgodogör sig huvudinnehållet i enkla brev.

Eleven utbyter information om egna och andras intressen och uttrycker sig därvid klart och tydligt.

Kriterier för betyget Väl godkänt, inom ramen för språkval

Eleven tillgodogör sig enkla texter och visar på olika sätt förståelse av innehållet.

Eleven kommunicerar, bl.a. genom att ställa och besvara enkla frågor och skriver begripligt och tydligt.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt, inom ramen för språkval

Eleven använder olika strategier för att lösa språkliga problem.

Eleven tillgodogör sig innehållet i enkla texter, såväl helhet som detaljer.

Eleven kommunicerar t. ex. vid informationsutbyte och personliga kontakter och uttrycker sig därvid klart och tydligt.