Observera att nedanstående kursplan inte är giltig.

Svenska (ej gällande)

Ämnets syfte och roll i utbildningen

Syftet med utbildningen i ämnet svenska i specialskolan är att eleverna ska uppnå en sådan behärskning av det svenska språket att de kan använda det som ett funktionellt komplement till teckenspråket. Utbildningen i svenska i specialskolan skall främja elevernas utveckling till tvåspråkiga individer, vilket för de flesta elever i specialskolan innebär med teckenspråk som förstaspråk och skriven svenska som andraspråk. Därmed får de förutsättningar att kunna studera och delta aktivt i samhällslivet.

Skriften utgör ett medel för kommunikation mellan människor och mellan människor och samhälle. Dagens informations- och kommunikationsteknik skapar möjligheter för utveckling av och samtidigt förväntningar på språkförmåga hos alla. Utbildningen i ämnet svenska syftar till att utveckla elevernas förmåga att använda sig av ny teknik för att kommunicera och hämta information. Det svenska skriftspråket utgör också en väg till kunskap för specialskolans elever. I skolarbetet blir skriften ett efter hand allt viktigare komplement till teckenspråket när eleverna inhämtar och bearbetar kunskaper. Utbildningen i svenska syftar till att stärka elevernas tilltro till sin egen förmåga att använda det svenska språket i skrift. Grundläggande kunskaper om tal ingår också i ämnet svenska.

Kultur och språk är oupplösligt förenade med varandra. Den kulturella identiteten uttrycks bl. a. i språket och litteraturen. I skriften återspeglas likheter och skillnader mellan människor i olika tider och med olika livsvillkor. Ämnet syftar till att eleverna genom möte med skönlitteraturen grundlägger goda läsvanor och lär känna en del av kulturarvet. Skolans uppgift är även att med utgångspunkt i elevernas egna kulturella skapande och med anknytning till deras läs-, bildmedie- och teatererfarenheter låta olika upplevelser, åsikter och värderingar mötas.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven

– utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse,

– utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av det svenska språket, både individuellt och i samarbete med andra,

– utvecklar en sådan språklig säkerhet att hon eller han vill, vågar och kan uttrycka sig i många olika sammanhang och genom skrivandet erövrar ett medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan,

– utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd,

– utvecklar sin förmåga att läsa och förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och med olika svårighetsgrader,

– tillägnar sig kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad, dess särart i förhållande till teckenspråk, dess ständigt pågående utveckling, ursprung och historia samt utvecklar förståelse för varför människor uttrycker sig olika,

– tillägnar sig ett rikt ordförråd och förstår och använder sig av grundläggande mönster och grammatiska strukturer i det svenska språket samt utvecklar sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer,

– utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda datorn som hjälpmedel,

– utvecklar sin förmåga att utnyttja olika möjligheter för att söka information samt att tolka, kritiskt granska och värdera budskap i olika källor,

– ökar sin förståelse för kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige, Norden och andra delar av världen,

– utvecklar kunskaper om hur det egna lärandet på ett andraspråk går till och lär sig att använda sina erfarenheter, sitt tänkande och sina språkliga färdigheter för att inhämta och befästa kunskaper,

– inser att dövas villkor för att lära sig svenska skiljer sig från hörandes och lär sig ta ansvar för den egna fortsatta svenskinlärningen.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Språk och litteratur är ämnets centrala innehåll. Språkutveckling innebär att elevernas förmåga att förstå och tillgodogöra sig texter av olika slag successivt ökar och att eleverna blir allt säkrare i att själva uttrycka sig. Språkutveckling innebär också att elevernas begreppsvärld vidgas. Alla lärare har ett gemensamt ansvar och måste vara medvetna om språkets betydelse för lärande. Men inom svenskämnet ryms huvudansvaret för elevernas svenskspråkiga utveckling. Det ingår i ämnet att beakta genusperspektivet, så att förutsättningarna för utvecklingen av språket blir gynnsamma för båda könen.

Arbetet med språket och litteraturen skapar möjligheter att tillgodose elevernas behov att uttrycka vad de känner och tänker. Det ger kunskaper om det svenska språket, om olika kulturarv och är en källa till kunskap om världen runt omkring oss. Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan kan ske även genom drama, rollspel, film, video och bildstudium. Ämnet utvecklar elevens förmåga att förstå, uppleva och tolka texter.

Språkutveckling - kunskapsutveckling

Utbildningen i svenska i specialskolan karakteriseras av att det svenska skriftspråket är centralt för ämnet. Språkkunskaper byggs upp genom att man använder språket, förstår hur man använder det och tillägnar sig ny kunskap om språket. Ett kontrastivt perspektiv ökar elevernas insikter om det svenska språkets struktur och användning.

Genom att ta del av svenska texter och använda svenska språket i meningsfulla sammanhang bygger eleverna upp sina kunskaper om hur det svenska språket är uppbyggt samt utvecklar sin läs- och skrivförmåga. Elevernas språkutveckling stimuleras ytterligare genom att de med hjälp av läraren och i samarbete med varandra upptäcker och vidareutvecklar de kunskaper de själva har om svenska språket. Utifrån sina olika erfarenheter kan de också gemensamt bygga upp kunskap om hur språket fungerar i samspel mellan människor.

I och med att elevernas svenskkunskaper ökar kommer också deras skrivande att bli en allt viktigare del av svenskämnet. I nära samspel med arbetet kring texter av olika slag lär sig eleverna att använda sina ökade språkliga insikter och kunskaper då de själva skriver. Kraven på grammatisk korrekthet relateras till skriftens olika användningsområden, som medel för kommunikation eller för att tillgodose elevernas behov av att skapa eller av att bearbeta och befästa tankar och kunskaper. Genom att eleverna görs uppmärksamma på de olika krav som ställs i olika språksituationer får de perspektiv på den egna språkanvändningen. Detta ökar deras möjligheter att utveckla sitt skrivande och därmed också sin språkliga säkerhet.

Utbildningen i svenska innefattar även kunskaper om det svenska talade språket och hur det används av den hörande omgivningen. Utveckling av elevens kunskap om tal och förmåga att använda talad svenska bygger på varje enskild elevs förutsättningar och utgår från de begrepp och det språk eleven behärskar.

Andraspråksundervisning och litteraturläsning

Skönlitteratur är ett viktigt kunskapsområde i ämnet och samtidigt ett medel för att förstå världen och sig själv. Litteraturen formulerar och förmedlar kunskaper och värderingar och bidrar till att forma identiteten. Arbete med texter, både skönlitteratur och sakprosa, intar en nyckelposition. Litteraturen tillhandahåller språk med meningsfullt innehåll och möjliggör en allsidig övning i språket. Med lärarens hjälp kan den tillgodose barnets behov av att möta språk som förmedlar något och som ger upplevelser och skapar nyfikenhet och intresse för svenska. Litteraturläsningen hjälper eleverna att formulera tankar och känslor som de känner igen, men som de har saknat ord för på sitt andraspråk. Den ger också möjligheter att formulera nya tankar som väcks genom litteraturen. Litteraturläsningen vidgar omvärldskunskaperna och utgör en grund för ord- och begreppsinlärning i meningsfulla sammanhang. Litteratur om och av döva personer ger arbetet med litteratur, film och teater en särskild dimension.

Efter hand blir också texter av andra slag - faktatexter, tidningstexter, informationsmaterial etc. - allt mer väsentliga. Genom ett rikt och varierat skriftspråksutbud byggs språkkunskaper och insikter om det svenska språkets struktur och användningsområden upp. Genom att utnyttja textmönster och sammanhang i texter utvecklas förmågan att självständigt söka information och inhämta nya kunskaper. Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan innefattar även till exempel film, video och bilder.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det sjätte skolåret

Eleven skall
– kunna läsa barn- och ungdomslitteratur och faktatexter skrivna för barn och ungdom med förståelse av innehållet i stort,

– kunna skriva olika sorters texter i de sammanhang som behövs för arbetet och så att mottagaren kan förstå,

– kunna föra en enkel dialog och framföra enkla meddelanden t. ex. via texttelefon och dator.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det tionde skolåret

Eleven skall
– kunna läsa och tillgodogöra sig till åldern anpassad skönlitteratur och förstå faktatexter av den art som behövs för skolarbetet,

– kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt och med en sådan språkriktighet som syftet med skrivandet kräver, både vid skrivande för hand och med dator,

– kunna kommunicera på ett ändamålsenligt sätt med olika mottagare och med olika syften,

– kunna läsa och reflektera över några skönlitterära verk och författarskap.

Bedömning

Bedömningens inriktning

Bedömningen i ämnet svenska gäller elevens förmåga att använda svenska språket för olika syften i enlighet med sina egna behov och omgivningens krav. Bedömningen gäller således elevens förmåga att uttrycka egna åsikter, känslor, kunskaper och idéer med den variation som varje situation kräver på egen hand och i samspel med andra människor vidga sin erfarenhet genom läsning både av skönlitteratur och andra texter samt genom upplevelser via andra medier medvetet reflektera över språkliga erfarenheter och uttryckssätt.

Elevens medvetenhet om språkets betydelse för inlärning, elevens skicklighet i att hantera språket i olika situationer samt elevens ökande formella säkerhet ger en inriktning för lärarens bedömning.

En aspekt i bedömningen är elevens insikt om hur språkinlärning och språkutveckling sker samt förmåga att använda denna insikt i arbetet med den egna svenskspråkiga utvecklingen.

Kriterier för betyget Väl godkänt

Eleven uttrycker sig tydligt i skrift i många olika sammanhang.

Eleven rådfrågar vid behov språkliga handböcker och använder sig av grundläggande regler för språkets bruk och byggnad.

Eleven anpassar sitt sätt att läsa efter textens art och diskuterar dess budskap och syfte.

Eleven använder sig av flera olika källor för att skaffa sig kunskap och har utvecklat tekniker för att sammanställa och göra resultatet tillgängligt för andra.

Eleven använder skrivandet för att gestalta tankar, åsikter och känslor och som ett redskap för kommunikation.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt

Eleven använder sitt skriftspråk på ett medvetet och uttrycksfullt sätt.

Eleven har bredd i sin läsning både ifråga om skönlitteratur och saklitteratur och upplever, tolkar och värderar det lästa på olika sätt.

Eleven gör enkla analyser av innehåll och form hos olika slags texter och behärskar härvid ord för vanliga grammatiska termer samt gör jämförelser mellan svenska och teckenspråk.

Eleven gör jämförelser och relaterar det lästa till egna tankar och erfarenheter av olika slag samt visar ett personligt förhållningssätt till texterna.

Eleven uppmärksammar hur människors sätt att uttrycka sig varierar över tid och med hänsyn till bland annat geografisk hemort, kön samt social och kulturell tillhörighet.