Observera att nedanstående kursplan inte är giltig.

Teckenspråk (ej gällande)

Ämnets syfte och roll i utbildningen

Utbildningen i ämnet teckenspråk syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att samtala och lära av andra samt att uppleva och lära av texter på teckenspråk, film och teater. Texter på teckenspråk kan avse ett sammanhängande stycke teckenspråk i form av video, film eller teater eller via annat medium. Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. En god behärskning av teckenspråk ger eleverna en nödvändig grund för att möjliggöra en utveckling till självständiga individer med en klar uppfattning om sina egna möjligheter och begränsningar i det hörande majoritetssamhället. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling genom att erbjuda en rik teckenspråkig miljö och goda teckenspråkiga förebilder.

Språket och det teckenspråkiga kulturutbudet har stor betydelse för den personliga identiteten. Ämnet teckenspråk har som syfte att främja elevernas förmåga att uttrycka sig väl samt att med förståelse respektera andras sätt att uttrycka sig. Ämnet skall ge erfarenheter av teckenspråkiga text-, film- och teaterupplevelser och tillfällen att utbyta erfarenheter kring dessa.

Teckenspråket har en nyckelställning i skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar. Ämnet teckenspråk syftar till att i samverkan med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet.

Dagens informations- och kommunikationsteknik skapar möjligheter för utveckling av och samtidigt förväntningar på språkförmåga hos alla. Även för specialskolans elever innebär informationsteknologin utvidgade möjligheter att också använda teckenspråk. I ämnet teckenspråk ryms därför också utvecklandet och stärkandet av elevernas förmåga att använda datorn.

Kultur och språk är oupplösligt förenade med varandra. I språket finns ett lands eller en minoritetsgrupps historia och kulturella identitet. Språket speglar också den mångfald av kulturer som berikar och formar samhället. Teckenspråkets historiska utveckling och plats i vår kultur utgör en viktig del av elevernas kulturarv. Skönlitteratur om teckenspråkiga personer och texter av teckenspråkiga författare samt video, film och teater bär en del av kulturarvet och förmedlar kunskaper och värderingar. Skolans uppgift är att med utgångspunkt i elevernas kulturella skapande låta olika upplevelser, åsikter och värderingar mötas. Ämnet teckenspråk syftar till att stärka elevernas identitet och därmed även förståelse för människor med olika kulturell bakgrund.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i teckenspråk sträva efter att eleven

– utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av teckenspråket, både individuellt och i samarbete med andra,

– utvecklar en språklig säkerhet i samtal och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom teckenspråket erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan,

– utvecklar sin förmåga att bearbeta sitt teckenspråk utifrån egen värdering och andras råd,

– utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som olika typer av texter väcker,

– utvecklar förståelse av dövass och hörselskadades kultur genom att möta författarskap och berättelser från olika tider och i skilda former,

– tillägnar sig kunskaper om teckenspråket, dess ständigt pågående utveckling, dess uppbyggnad och historia samt utvecklar förståelse för varför människor uttrycker sig olika,

– genom egen teckenspråkig produktion fördjupar sin insikt i grundläggande mönster och strukturer i språket samt utvecklar sin förmåga att tillämpa dessa normer i olika sammanhang,

– får erfarenheter av teckenspråken i de nordiska grannländerna samt en orientering om teckenspråk i andra länder,

– förvärvar insikt i hur lärande går till och reflekterar över sin egen utveckling och lär sig att både på egen hand och tillsammans med andra använda erfarenheter, tänkande och språkliga färdigheter för att bilda och befästa kunskaper.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

I ämnet teckenspråk behandlas språkets utveckling och dess användning som en helhet. Därför kan inte ämnet teckenspråk delas upp i moment som bygger på varandra i en given turordning. Det går inte att hitta en jämnt växande utveckling genom skolåren som innebär att små barn berättar och beskriver, medan äldre elever kan se sammanhang, utreda och argumentera. Redan det lilla barnet argumenterar och diskuterar, och tonåringen har inte upphört att berätta och fantisera, men de gör det på olika sätt.

Språkutveckling innebär att elevernas begreppsvärld vidgas. Alla lärare har ett gemensamt ansvar och måste vara medvetna om teckenspråkets betydelse för lärande. Men inom ämnet teckenspråk ryms huvudansvaret för elevernas teckenspråkiga utveckling, vilket innebär ökad säkerhet att använda språket uttrycksfullt och tydligt och en ökad förmåga att förstå, uppleva och tillgodogöra sig teckenspråkiga texter. Det ingår i ämnet att beakta genusperspektivet, så att förutsättningarna för utvecklingen av språket i såväl samtal som eget skapande, eller möten med andras skapande, blir gynnsamma för båda könen.

Teckenspråket är av grundläggande betydelse för döva och hörselskadade elevers språk-, tanke- och personlighetsutveckling. Det är ett redskap för kommunikation och ett uttryck för elevens identitet. Arbetet med teckenspråket skapar möjligheter att tillgodose elevernas behov att uttrycka vad de känner och tänker. Det teckenspråkiga kulturutbudet ger gemensamma upplevelser att reflektera över och samtala om. Det kan innebära t.ex. drama, film, video och bilder. Ämnet utvecklar elevens förmåga att förstå, uppleva och tolka.

Teckenspråket

Språket är av grundläggande betydelse för lärandet. Med hjälp av språket är det möjligt att erövra nya begrepp och lära sig se sammanhang, tänka logiskt, granska kritiskt och värdera. Därmed ökar elevernas förmåga att reflektera och att förstå omvärlden.

Språket utvecklas i ett socialt samspel med andra. Redan det lilla barnet kan ha stor praktisk erfarenhet av hela det komplicerade system som språk utgör. Barn kan exempelvis tidigt bli medvetna om att olika tecken har olika stilvalör och passar olika bra i olika sammanhang. Specialskolans elever kommer till skolan med olika erfarenheter av teckenspråk. Deras språkutveckling stimuleras ytterligare genom att de med hjälp av läraren och i samarbete med varandra upptäcker och vidareutvecklar de kunskaper de själva har i teckenspråk. Utifrån sina olika erfarenheter kan de gemensamt bygga upp kunskap om hur språket fungerar i samspel mellan människor. När eleverna använder sitt språk ¿ samtalar, tar emot andras budskap och tänker ¿ i meningsfulla sammanhang, kan de utveckla goda språkfärdigheter. Genom att använda teckenspråket lär sig eleverna att behärska situationer som ställer olika språkliga krav på inlevelse, utförlighet eller formell korrekthet.

Kunskaper om teckenspråkets struktur och uppbyggnad och om hur det historiskt har utvecklats fördjupar förståelsen. Språkkunskaper byggs upp genom att man använder språket, förstår hur man använder det och tillägnar sig nya kunskaper om språket.

Teckenspråkig teckenspråkig litteratur, poesi, film och teater

Video, film, teater och poesi på teckenspråk öppnar nya världar och förmedlar erfarenheter och upplevelser av spänning, humor, tragik och glädje. Video, film, teater och poesi hjälper människan att förstå sig själv och världen och bidrar till att forma identiteten. Video, film, teater och poesi ger möjligheter till empati och förståelse för andra och för det som är annorlunda och för omprövning av värderingar och attityder. Därigenom kan motbilder formas till exempelvis rasism, extremism, stereotypa könsroller och odemokratiska förhållanden. När ungdomar möter detta kulturutbud innebär det också möjligheter för dem att tillägna sig teckenspråkigt litterära mönster och förebilder.

Skönlitterära verk av teckenspråkiga författare och litteratur om döva personer ger kunskaper om barns, kvinnors och mäns livsvillkor under olika tider och i olika länder. Det ger också perspektiv på det nära och vardagliga. Såväl det gemensamma utbytet som den individuella erfarenheten i arbetet kring denna litteratur bidrar till att ge svar på de stora livsfrågorna.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det sjätte skolåret

Eleven skall
– kunna delta i samtal och diskussioner på teckenspråk,

– kunna producera teckenspråkstexter med olika syften som redskap för lärande och kommunikation,

– kunna inför klasskamrater och andra berätta och redogöra för något så att innehållet blir begripligt och levande,

– kunna tillämpa de vanligaste reglerna för teckenspråket,

– kunna skapa egna berättelser på teckenspråk samt kunna, vilja och våga framföra dem inför andra.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det tionde skolåret

Eleven skall
– aktivt kunna delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete inför andra så att innehållet framgår och är begripligt,

– kunna förstå till åldern avpassade teckenspråkiga texter, kunna återge innehållet sammanhängande samt kunna reflektera över det,

– kunna reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för döva människors sätt att leva och tänka,

– kunna ta del av, reflektera över och värdera innehåll och uttrycksmedel i bild, film, teater och poesi på teckenspråk,

– ha kunskaper om teckenspråket som gör det möjligt att göra iakttagelser av eget och andras språkbruk samt av likheter och skillnader mellan teckenspråk och svenska,

– kunna, vilja och våga skapa egna teckenspråkiga texter samt kunna framföra dem,

– kunna använda tolk i olika talsituationer

Bedömning

Bedömningens inriktning

Bedömningen i ämnet teckenspråk gäller hur långt eleven har kommit i sin språkliga utveckling och sin kulturella medvetenhet. Bedömningen gäller således elevens förmåga att nyanserat och preciserat uttrycka egna åsikter, känslor, kunskaper och idéer med den variation som varje situation kräver, på egen hand och i samspel med andra människor vidga sin erfarenhet genom mötet med teckenspråkiga texter samt upplevelser via andra medier samt medvetet reflektera över språkliga erfarenheter och uttryckssätt.

Elevens skicklighet i att hantera språket och själv uttrycka sig, i att förhålla sig till vad andra uttrycker i samtal samt att reflektera över sammanhang och förstå sin omvärld ligger också till grund för bedömningen.

Den språkliga och kulturella kompetensen, graden av självständighet i att pröva och använda olika språkliga uttryck liksom förmågan att språkligt behärska olika situationer är också utgångspunkter för bedömningen.

Elevens förmåga att reflektera över dövas livssituation i ett historiskt och internationellt perspektiv är ytterligare en grund för bedömningen.

Kriterier för betyget Väl godkänt

Eleven arbetar medvetet med sitt språk för att göra det mer uttrycksfullt, korrekt och tydligt.

Eleven argumenterar i diskussioner och grupparbeten för den egna åsikten, ställer frågor som hör till ämnet, lyssnar på andra och granskar sina egna och andras argument.

Eleven anpassar sitt sätt att analysera en teckenspråkig text efter textens art samt anpassar sitt eget uttryckssätt till mottagare och syfte.

Eleven gör enkla analyser av innehåll och form hos olika slags texter och visar medvetenhet om likheter och skillnader mellan teckenspråk och svenska.

Eleven tar del av olika kulturyttringar på teckenspråk och analyserar dem utifrån innehåll och stil.

Eleven använder med handledning video, multimedia och annan teknik för att öka sina kunskaper om teckenspråk.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt

Eleven uttrycker sig säkert, välformulerat och med tydligt sammanhang i samtal, diskussioner och redogörelser på teckenspråk.

Eleven har bredd i sitt intresse för litterära texter som t. ex. poesi, teater, videogram och film på teckenspråk, gör jämförelser och relaterar det upplevda till egna tankar och erfarenheter av olika slag.

Eleven tolkar och värderar med originalitet och precision teckenspråkiga texter av olika slag.

Eleven ger exempel på likheter och skillnader mellan teckenspråkets och det svenska språkets uppbyggnad, struktur och funktion.

Eleven är lyhörd för och reflekterar över stilistiska variationer och olika sätt att uttrycka sig på teckenspråk och ger exempel på teckenspråkets utveckling och historia, i Sverige och internationellt.

Eleven analyserar och diskuterar döva personer beskrivna i litteraturen och döva författares verk samt reflekterar över dövas situation i världen förr och nu.