GRNHIS2vuxgr6

Historia

Kurskod: GRNHIS2
Verksamhetspoäng: 150

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Syfte

Undervisningen i kursen historia inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå ska syfta till att eleven utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, begrepp och metoder samt om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleven utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleven få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.

Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att utveckla en historisk referensram och reflektera kritiskt över den. Vidare ska eleven få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer. Därigenom ska eleven få förutsättningar att tillägna sig en fördjupad förståelse för nutiden.

Undervisningen ska stimulera till nyfikenhet på historia och bidra till att eleven utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. I undervisningen ska eleven ges möjlighet att arbeta med historiska begrepp, frågeställningar, förklaringar och olika samband i tid och rum för att utveckla förståelse för historiska samhällsförändringar. Eleven ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleven utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.

Undervisningen ska ge eleven förutsättningar att utveckla förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleven få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.

Genom undervisningen i kursen historia ska eleven sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, aktörer, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • ställa frågor till historiska källor samt tolka, kritiskt granska och värdera dessa,
  • reflektera över sitt eget och andras bruk av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

Kring forntiden, medeltiden och forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700

  • Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
  • Utvecklingen i Norden och Sverige från och med stenåldern fram till 1700-talet.
  • Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
  • Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700 1900

  • Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
  • Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några andra delar av världen. Migration inom och mellan länder.
  • Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
  • Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.

Imperialism och världskrig, cirka 1800 1950

  • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
  • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
  • De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
  • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

  • Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
  • Framväxten av det svenska välfärdssamhället.
  • Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
  • Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.
  • FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
  • Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
  • Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Historiebruk och historiska begrepp

  • Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
  • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.
  • Historisk information från olika källor och medier.

Betygskriterier i tabellform, Historia

Kunskapskrav

Kunskapskrav för betyget Godkänt

Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och aktörer under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av sin samtid. Eleven för enkla resonemang om kontinuitet och förändring utifrån några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor.

Eleven använder historiskt källmaterial och för enkla resonemang om vad källorna kan berätta om det förflutna samt om källornas relevans och trovärdighet.

Eleven för enkla resonemang om hur historia kan brukas i några olika sammanhang och för olika syften.

Eleven använder historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

META - GRNHIS2, from 2022-01-01, v.6, grund 2012:18, ändring 2012:18, tom VERSIONINFO -
  • Komvux på grundläggande nivå

    Kommentarmaterial

    Det finns kommentarmaterial i samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen inom komvux på grundläggande nivå.