Underhållsarbete 20–21 september
Kurs- och ämnesplanerna är inte tillgängliga från klockan 17, den 20/9 till och med klockan 17, den 21/9 på grund av underhållsarbete.

GRNSVECvuxgr3

Svenska Nationell delkurs 3

Kurskod: GRNSVEC
Verksamhetspoäng: 200

Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Syfte

Undervisningen i kursen svenska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att eleven får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Det innebär att eleven genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.

Undervisningen ska stimulera elevens intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleven utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleven ska ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Vidare ska undervisningen bidra till att eleven utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar innehåll från olika källor.

I undervisningen ska eleven möta, samt ges möjlighet att utveckla kunskaper om, olika former av sakprosa och skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleven ges förutsättningar att utveckla sitt språk.

Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevens medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleven får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor. Därigenom ska eleven ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier.

Genom undervisningen i kursen svenska ska eleven sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och sakprosa för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera innehållet.

Centralt innehåll

Läsa och skriva

  • Att läsa och skriva i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier. Att urskilja texters uttalade och outtalade budskap samt deras olika syften.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras syfte, mottagare, typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter, till exempel att förtydliga och variera dem. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Att redigera och disponera texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
  • Språkets struktur, till exempel sats- och meningsbyggnad och tempus. Textbindning med hjälp av sambandsord, till exempel hur orsakssamband, slutsats och motsats kan formuleras.
  • Olika hjälpmedel för stavning och ordförståelse, till exempel digitala verktyg.

Tala, lyssna och samtala

  • Att medverka i olika samtal och diskussioner med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser och i samtal om aktuella händelser och ämnen.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om olika ämnen för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation, till exempel digitala medier och verktyg.
  • Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Sakprosatexter och berättande texter

  • Sakprosa som är beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och längre insändare.
  • Sakprosatexters innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.
  • Skönlitteratur och annan fiktion från Sverige, Norden och övriga världen som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Några skönlitterärt betydelsefulla verk och deras författare.
  • Skönlitterära texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad. Hur en skönlitterär text kan konstrueras med inledning, händelseförlopp och avslutning. Miljö- och personbeskrivningar.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel tv-program och webbtexter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord som underlag för att planera sitt skrivande och strategier för att identifiera överordnade idéer i en text.
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka kunskaper, åsikter och känslor i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på syfte och mottagare, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
  • Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
  • Språk i Sverige och Norden. Skillnader och likheter mellan de olika språken. De nationella minoritetsspråken i Sverige. Några varianter av regionalt färgat talspråk.

Informationssökning och källkritik

  • Olika sätt att söka, välja och värdera information från internet och andra källor. Hur man citerar.
  • Källkritik. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kunskapskrav i tabellform, Svenska Nationell delkurs 3

Kunskapskrav

Kunskapskrav för betyget E

Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till syfte, mottagare och texttyp samt till språkliga normer och strukturer. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera olika texttyper och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga och förstärka sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning samt viss anpassning till syfte och mottagare.

Kunskapskrav för betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C

Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till syfte, mottagare och texttyp samt till språkliga normer och strukturer. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera olika texttyper och medier så att de olika delarna samspelar på ett relativt väl fungerande sätt kan eleven förtydliga och förstärka sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare.

Kunskapskrav för betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A

Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till syfte, mottagare och texttyp samt till språkliga normer och strukturer. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera olika texttyper och medier så att de olika delarna samspelar på ett väl fungerande sätt kan eleven förtydliga och förstärka sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.

Nationella delkurser

Sedan den 1 januari 2017 gäller nationella delkurser i

  • engelska
  • matematik
  • svenska
  • svenska som andraspråk.

Det är rektor som beslutar om nationella kurser ska delas upp i delkurser eller inte. Om rektor beslutar att delkurser ska inrättas i något av ämnena engelska, matematik, svenska eller svenska som andraspråk så är det de nationella delkurserna som ska användas.

Nya kurser i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen

Sedan den 15 juli 2018 finns nya kurser i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen. I varje ämne finns en inledande kurs som omfattar 100 verksamhetspoäng och en fortsättningskurs som omfattar 200 verksamhetspoäng.

Samhällsorienterande ämnen

Kurserna i de samhällsorienterande ämnena är en sammanslagning av innehållet från kurserna i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. De nya kurserna har en samhällsorienterande kärna där grundläggande delar i de olika ämnena identifierats ur ett vuxenperspektiv och ur perspektivet att eleven ska få de kunskaper som behövs för samhällsliv, vardagsliv, arbetsliv och vidare studier.

Naturorienterande ämnen

Kurserna i de naturorienterande ämnena är en sammanslagning av innehållet från kurserna biologi, fysik och kemi. De nya kurserna har en naturorienterande kärna där grundläggande delar i de olika ämnena identifierats ur ett vuxenperspektiv och ur perspektivet att eleven ska få de kunskaper som behövs för samhällsliv, vardagsliv, arbetsliv och vidare studier.

De nya kurserna ersätter inga kurser

De nya kurserna existerar parallellt med de befintliga ämneskurserna. De är framtagna för att täcka in grundläggande delar från de samhällsorienterande respektive naturorienterande ämnesområdena och ska betraktas som likvärdiga med de separata kurserna i respektive ämne. Kurserna lämpar sig väl för framför allt elever som inte har gått i svensk grundskola och har kort eller ingen tidigare utbildning.

Beslutet om eleven ska läsa någon av dessa kurser eller någon eller några av de separata ämneskurserna tas utifrån elevens behov, förutsättningar och mål med sina studier. Beslutet behöver tas i dialog mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och elev.

Hem- och konsumentkunskap utgår

Kursen hem- och konsumentkunskap utgår. För hem- och konsumentkunskap gäller att för kurser som påbörjats före den 15 juli 2018 gäller äldre bestämmelser, dock senast till och med den 1 juli 2019.