Så använder du styrdokumenten inom komvux i svenska för invandrare

Utbildningen och undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) styrs av läroplanen för vuxenutbildningen och kursplanen. Utbildningen regleras även i skollagen och i förordning om vuxenutbildning.

Kommunal vuxenutbildning (komvux) består av följande fem skolformsdelar:

• komvux på grundläggande nivå
• komvux på gymnasial nivå
• komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå
• komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå
• komvux i svenska för invandrare (sfi).

Skolformsdelarna har en gemensam läroplan men har olika kurs- och ämnesplaner. Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. Hemkommunen ansvarar för att det upprättas en individuell studieplan för varje elev.

Dessutom finns inom vuxenutbildningen utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (enligt 5 kap. förordning (2011:1108) om vuxenutbildning) och utbildning som anordnas av enskilda anordnare som fått betygsrätt (enligt 6 kap. förordning (2011:1108) om vuxenutbildning).

Läroplanens uppbyggnad

Läroplanen består av två delar:

• vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund
• övergripande mål och riktlinjer.

Läroplanen är uppbyggd så att den först beskriver vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund. Därefter beskriver den de övergripande mål och riktlinjer som ska genomsyra hela utbildningen.

Dessa är i sin tur uppdelade i:

• kunskaper
• utbildningsval – arbete och samhällsliv
• bedömning och betyg
• rektorns ansvar.

Utgångspunkten för utbildningen är individens behov och förutsättningar. Som lärare läser du läroplanen som en helhet för att förstå hela uppdraget och relationen mellan läroplanen och de olika delarna av kursplanen.

Kursplanens uppbyggnad

Kursplanen innehåller information om:

• utbildningens syfte
• utbildningens mål och karaktär
• utbildningens uppbyggnad
• grundläggande läs- och skrivinlärning
• bedömning
• kunskapskrav för betyget Godkänt.

Till kursplanen finns också flera stödmaterial som ger möjlighet till en bredare och djupare förståelse för kursplanen och för kunskapskraven.

Läs kommentarmaterialet om hur du använder kursplanen Länk till annan webbplats.

Läs det ämnesspecifika kommentarmaterialet Länk till annan webbplats.

Kursplanens struktur och innehåll

Utbildningens syfte samt utbildningens mål och karaktär

Kursplanen för sfi inleds med syftestexten. Syftestexten lyfter det individuella perspektivet på utbildningen som läraren behöver ta hänsyn till. I utbildningens mål och karaktär uttrycks utbildningens övergripande målsättningar. Målen sammanfattar vilka kunskaper som ska betygssättas och det finns därför en relation mellan målen och kunskapskraven. Du som lärare planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i syftet och målen för utbildningen.

Kurser och studievägar inom sfi

Inom sfi finns det fyra kurser (A, B, C och D) och tre studievägar (1, 2 och 3). Alla studievägar är sammanhållna och målgruppsanpassade. Studieväg 1 riktar sig till elever som har kort eller ingen skolbakgrund. Inom studieväg 1 finns kurserna A, B, C och D.

Studieväg 2 riktar sig till elever vars skolbakgrund är mindre omfattande än motsvarande svensk gymnasieskola. Inom studieväg 2 studerar eleverna i kurs B, C och D. Studieväg 3 vänder sig till de elever vars skolbakgrund motsvarar svensk gymnasieskola eller som har deltagit i högskolestudier. Inom studieväg 3 finns kurserna C och D. Här följer en sammanställning av de kurskoder som används för elever som deltar i sfi.

Grundläggande läs- och skrivinlärning

Målen för grundläggande läs- och skrivinlärning bildar en helhet tillsammans med syftestexten för denna del av utbildningen. Undervisningen i grundläggande läs- och skrivinlärning behöver relatera både till de långsiktiga målen för sfi-utbildningen och de särskilda målen för denna del av utbildningen. Det finns inga kunskapskrav knutna till grundläggande läs- och skrivinlärning och den ska därmed inte betygssättas.

Betygssättning och kunskapskrav

Vid betygssättningen utgår du som lärare från kunskapskraven och tolkar dem i relation till utbildningens syfte, mål och karaktär samt din egen undervisning. Du analyserar och värderar kvaliteten på elevens kunnande utifrån kunskapskraven och avgör vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Betygssättning är en professionell bedömning som görs av dig som lärare.

Kunskapskraven beskriver vilka kunskaper som krävs för betyget Godkänt. De är formulerade utifrån kunskapsområdena hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet. Lösryckta ur sitt sammanhang kan inte kunskapskraven på ett meningsfullt sätt säga något om nivån på elevens kunnande. Du använder kunskapskraven som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen.

Läs mer om att sätta betyg i svenska för invandrare