Sätta betyg i komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå

Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sitt kunnande vid tiden för betygssättningen. När du som lärare sätter betyg analyserar du varje elevs kunskaper i förhållande till kursens kunskapskrav.

Inom komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå får eleven betyg när en kurs eller delkurs är avslutad. När en elev har fått betyg på samtliga delkurser sätter du som lärare ett sammanfattande betyg i den nationella kursen som helhet. Du sätter inga betyg på orienteringskurser.

Betyg i en kurs eller delkurs ska sättas när undervisningstiden upphör och betygsättningen ska ske i anslutning till den tidpunkten.

Betygsskalan

Inom komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå används betyget Godkänt. Mer om den förenklade betygsskalan inom komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå nedan.

Förenklad betygsskala införs i tre skolformsdelar av komvux

Kunskapskrav

Kunskapskravet utgår från målen och det centrala innehållet. Det beskriver med vilken kvalitet som eleverna behöver visa sitt kunnande för ett godkänt betyg. Kunskapskravet behöver läsas och tolkas i relation till kursens syfte, kursens centrala innehåll och den undervisning som bedrivits. Du som är lärare använder kunskapskravet som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen.

Mer information hittar du i kommentarmaterialet till kursplanerna på grundläggande nivå.

Så använder du kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning (övergripande kommentarmaterial)

Läs de ämnesspecifika kommentarmaterialen

Jämför de gamla och nya kursplaner för komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå

Från bedömning till betyg

Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sitt kunnande vid kursens slut. Som lärare dokumenterar du elevernas kunskaper, eftersom elever ofta inte kan visa alla sina kunskaper precis innan det är dags för betygssättning. När det är dags för betyg analyserar du hur relevant och rättvisande bild olika underlag ger av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskravet.

Vid betygssättningen ska du analysera betygsunderlaget i förhållande till kunskapskravet för att sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Betygsunderlaget kan bestå av till exempel redovisningar, loggböcker, filmer, laborationsrapporter och klassrumsdiskussioner. Det kan också vara sammanfattningar av enskilda bedömningsunderlag. Sammanfattningarna kan se olika ut men behöver kunna kopplas till kunskapskravet för att användas som underlag vid betygssättningen. Du kan också utgå från minnesanteckningar eller använda annan relevant information som du minns, men inte har dokumenterat.

Ändamålsenliga bedömningssituationer

Bedömningar kan ha olika syften. Ett syfte är att samla in information som gör att elevernas kunskaper kan analyseras utifrån kunskapskravet vid tiden för betygssättningen.

För att du med säkerhet ska kunna värdera kvaliteten på elevens kunnande vid betygssättningen är det viktigt att de bedömningssituationer du utformar ger dig ett tillräckligt brett och varierat underlag. Detta för att betygsunderlaget som helhet ska vara giltigt och tillförlitligt för att värdera elevens kunskaper i förhållande till kunskapskravet.

Du kan behöva fundera över hur du ser till att alla elever ges goda möjligheter att visa sina kunskaper i olika bedömningssituationer, så att det går att följa alla elevers kunskapsutveckling och inte bara de elever som har lättare att visa sitt kunnande. Detta gäller även vid mindre formella bedömningssituationer i undervisningen.

Du kan även fundera över hur en mer formell bedömningssituation kan ge en giltig och tillförlitlig bild av elevernas kunskaper. Exempelvis när du utformar inlämningsuppgifter och bestämmer hur de ska genomföras.

Bedömningar kan ha olika syften. Ett syfte är att samla in information som gör att elevernas kunskaper kan analyseras utifrån kunskapskravet vid tiden för betygssättningen.

För att du med säkerhet ska kunna värdera kvaliteten på elevens kunnande vid betygssättningen är det viktigt att de bedömningssituationer du utformar ger dig ett tillräckligt brett och varierat underlag. Detta för att betygsunderlaget som helhet ska vara giltigt och tillförlitligt för att värdera elevens kunskaper i förhållande till kunskapskravet.

Du kan behöva fundera över hur du ser till att alla elever ges goda möjligheter att visa sina kunskaper i olika bedömningssituationer, så att det går att följa alla elevers kunskapsutveckling och inte bara de elever som har lättare att visa sitt kunnande. Detta gäller även vid mindre formella bedömningssituationer i undervisningen.

Du kan även fundera över hur en mer formell bedömningssituation kan ge en giltig och tillförlitlig bild av elevernas kunskaper. Exempelvis när du utformar inlämningsuppgifter och bestämmer hur de ska genomföras.

Analysera betygsunderlaget

Vid betygssättningen behöver du analysera betygsunderlaget för att få den mest relevanta och rättvisande bilden av elevens kunskaper i förhållande till kunskapskravet.

Du analyserar och värderar elevens kunskaper analyserar utifrån hur giltig och tillförlitlig bild de ger av elevens kunskapsnivå vid tiden för betygssättningen i förhållande till kunskapskravet. Du tar till exempel hänsyn till när olika bedömningar genomfördes.

När genomfördes bedömningen?

Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sitt kunnande i slutet av kursen. Det är därför viktigt att noga överväga vilken vikt som ges underlag från bedömningar som är gjorda tidigt under kursen. Det behöver inte alltid vara så att senare bedömningar ger en mer giltig och tillförlitlig bild av en elevs kunskaper, men de kan ofta väga tyngre vid betygssättningen eftersom elevernas kunnande förväntas fördjupas och utvecklas genom undervisningen.

Hur betydande var bedömningen?

När du analyserar elevernas kunskaper inom en del av kunskapskravet kan du fästa större vikt vid sådana bedömningar som omfattat mer väsentliga delar av kursens syfte och/eller större delar av det centrala innehållet, och därmed är kopplade till flera eller större arbetsområden.

Hur tillförlitlig var bedömningen?

Du kan värdera bedömningstillfällen olika utifrån deras tillförlitlighet. Det kan till exempel ha funnits särskilda orsaker till att en elev hade svårt att visa sina kunskaper i en viss bedömningssituation. Eleven kan till exempel ha varit sjuk eller missuppfattat en uppgift.

Du kan också fästa mindre vikt vid ett bedömningstillfälle om du kommer fram till att det inte gav eleverna en rättvis chans att visa sina kunskaper inom ett arbetsområde.

Om du samarbetar med kollegor i utformningen av en uppgift och sambedömer elevernas svar, kan det öka tillförlitligheten i bedömningen. Det kan i sin tur leda till att du fäster större vikt vid det underlaget i din värdering vid betygssättningen.

Vid betygssättningen behöver du analysera betygsunderlaget för att få den mest relevanta och rättvisande bilden av elevens kunskaper i förhållande till kunskapskravet.

Du analyserar och värderar elevens kunskaper analyserar utifrån hur giltig och tillförlitlig bild de ger av elevens kunskapsnivå vid tiden för betygssättningen i förhållande till kunskapskravet. Du tar till exempel hänsyn till när olika bedömningar genomfördes.

När genomfördes bedömningen?

Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sitt kunnande i slutet av kursen. Det är därför viktigt att noga överväga vilken vikt som ges underlag från bedömningar som är gjorda tidigt under kursen. Det behöver inte alltid vara så att senare bedömningar ger en mer giltig och tillförlitlig bild av en elevs kunskaper, men de kan ofta väga tyngre vid betygssättningen eftersom elevernas kunnande förväntas fördjupas och utvecklas genom undervisningen.

Hur betydande var bedömningen?

När du analyserar elevernas kunskaper inom en del av kunskapskravet kan du fästa större vikt vid sådana bedömningar som omfattat mer väsentliga delar av kursens syfte och/eller större delar av det centrala innehållet, och därmed är kopplade till flera eller större arbetsområden.

Hur tillförlitlig var bedömningen?

Du kan värdera bedömningstillfällen olika utifrån deras tillförlitlighet. Det kan till exempel ha funnits särskilda orsaker till att en elev hade svårt att visa sina kunskaper i en viss bedömningssituation. Eleven kan till exempel ha varit sjuk eller missuppfattat en uppgift.

Du kan också fästa mindre vikt vid ett bedömningstillfälle om du kommer fram till att det inte gav eleverna en rättvis chans att visa sina kunskaper inom ett arbetsområde.

Om du samarbetar med kollegor i utformningen av en uppgift och sambedömer elevernas svar, kan det öka tillförlitligheten i bedömningen. Det kan i sin tur leda till att du fäster större vikt vid det underlaget i din värdering vid betygssättningen.

Avgöra om elevens kunskaper motsvarar ett godkänt betyg

Vid betygssättningen analyserar och värderar du kvaliteten på elevens kunnande med stöd av kunskapskravet, och avgör om elevens kunskaper motsvarar ett godkänt betyg eller inte. Kunskapskravet behöver läsas och tolkas i relation till kursens syfte, centrala innehåll och den undervisning som du har haft.

Vid betygssättningen analyserar och värderar du kvaliteten på elevens kunnande med stöd av kunskapskravet, och avgör om elevens kunskaper motsvarar ett godkänt betyg eller inte. Kunskapskravet behöver läsas och tolkas i relation till kursens syfte, centrala innehåll och den undervisning som du har haft.

När kunskaperna inte räcker

Om det inte finns underlag för att bedöma en elevs kunskaper i en kurs, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg. Detta markeras med ett streck (–) i betygskatalogen.

Om du har ett tillräckligt giltigt och tillförlitligt underlag för att bedöma en elevs kunskaper i förhållande till en eller flera delar av kunskapskravet men bedömer att kunskaperna inte motsvarar ett godkänt betyg, ska du inte heller sätta ett betyg eftersom betyget Icke godkänt inte används inom särskild utbildning för vuxna. Exakt var gränsen går för om underlaget räcker till för bedöma elevens kunskaper eller inte kan bara du som lärare avgöra.

Om en elev har påbörjat en kurs eller en delkurs och sedan uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan att orsaken är sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avbrutit kursen eller delkursen. För en elev som avbrutit en kurs eller delkurs sätts inte betyg.

Det är du som bedömer om du har giltig och tillförlitlig information om vad eleven kan i förhållande till kunskapskravet eller inte. Den information du har tillgång till kan förstås göra att du vet en del om vad eleven kan i förhållande till kunskapskravet oavsett om den är dokumenterad eller icke-dokumenterad, det vill säga även om eleven till exempel missat ett prov.

Kommunicera betygssättning och betyg med elever

Eleverna ska få information om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. Det innebär att rektorn, tillsammans med lärarna, behöver säkerställa att eleverna får väl avvägd och enhetlig information om betyg och betygssättning. Det betyder också att eleverna får ändamålsenlig information om vad som är väsentliga kunskaper i kursen, om betyg och betygssättning och om kunskapskrav.

Informera om betygsskalan

Det är viktigt att eleverna får väl avvägd och enhetlig information om betygsskalan, vid vilken tidpunkt betygen sätts och vad betygen i skolformen ska användas till. Det kan till exempel innebära att eleverna informeras om att betyget på ett nationellt prov inte per automatik blir en elevs betyg. Information om betyg och betygssättning kan med fördel samordnas på skolan för att undvika att eleverna möts av olika besked.

Det är viktigt att eleverna får väl avvägd och enhetlig information om betygsskalan, vid vilken tidpunkt betygen sätts och vad betygen i skolformen ska användas till. Det kan till exempel innebära att eleverna informeras om att betyget på ett nationellt prov inte per automatik blir en elevs betyg. Information om betyg och betygssättning kan med fördel samordnas på skolan för att undvika att eleverna möts av olika besked.

Informera om betygssättning

Eftersom betyg sätts i relation till kunskapskravet behöver du ge eleverna ändamålsenlig information om dem.

Du kan informera övergripande om vad som är väsentlig kunskap i kursen eller sammanfatta vad som beskrivs i kunskapskravet. Det kan vara svårt för eleverna att ta till sig sådan information i början av ett arbetsområde och utan ett innehållsligt sammanhang i undervisningen. Därför kan det vara att föredra att ge sådan information i anslutning till betygssättningen.

Eleverna behöver inte få specifik information om vad som bedöms i alla enskilda bedömningssituationer. Det är du som avgör vilken information som kan vara lämplig att ge eleverna i anslutning till en bedömningssituation.

Eftersom betyg sätts i relation till kunskapskravet behöver du ge eleverna ändamålsenlig information om dem.

Du kan informera övergripande om vad som är väsentlig kunskap i kursen eller sammanfatta vad som beskrivs i kunskapskravet. Det kan vara svårt för eleverna att ta till sig sådan information i början av ett arbetsområde och utan ett innehållsligt sammanhang i undervisningen. Därför kan det vara att föredra att ge sådan information i anslutning till betygssättningen.

Eleverna behöver inte få specifik information om vad som bedöms i alla enskilda bedömningssituationer. Det är du som avgör vilken information som kan vara lämplig att ge eleverna i anslutning till en bedömningssituation.

Undantagsbestämmelsen

Om det finns särskilda skäl kan du bortse från enstaka delar av kunskapskravet vid betygssättningen. Den här delen av skollagen brukar kallas för undantagsbestämmelsen eller pysparagrafen.

Mer om undantagsbestämmelsen

När ett betyg har blivit fel

Betygssättning är en myndighetsutövning och ett betyg går inte att överklaga. Däremot kan rektorn rätta ett betyg som innehåller ett uppenbart fel, till exempel att fel betyg skrivits in i betygskatalogen av misstag. Skolan kan också ändra betyget när det är uppenbart fel på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning. Det kan till exempel vara att ett bedömningsunderlag inte beaktats vid betygssättningen. Betyget kan då ändras, men får inte sänkas. Ändringen måste kunna ske snabbt och enkelt, vilket innebär att det normalt inte finns någon ändringsskyldighet om det krävs ytterligare utredning i ett ärende. Det är den eller de personer som ursprungligen satte betyget som ändrar det. I vissa fall kan rektorn behöva fatta beslutet, till exempel om den som har satt betyget har slutat.

Lärarlegitimation – ett krav för att få sätta betyg

En lärare som saknar lärarlegitimation får inte sätta betyg självständigt, utan ska göra det tillsammans med en legitimerad lärare. Båda lärarna ska då signera i betygskatalogen. Om de två lärarna som ska sätta betyg tillsammans inte kan enas om betyget har den legitimerade läraren företräde och sätter betyg, under förutsättning att den legitimerade läraren har behörighet att undervisa i det aktuella ämnet. Om den legitimerade läraren inte har ämnesbehörighet sätter rektorn betyg.

Lärare inom komvux som särskild utbildning som påbörjade sin anställning före den 1 juli 2011 får fortsatt bedriva undervisning och sätta betyg självständigt fram till den 30 juni 2028.

Mer om lärarlegitimation och betygssättning

Senast uppdaterad 03 januari 2022

Innehåll på denna sida