Därför blir betygen inte tillräckligt likvärdiga
Bristande likvärdighet i betygen är ett problem. Vad beror bristerna på och varför är det så svårt att få nationell likvärdighet i betygssättningen? Här kan du läsa mer om hur Skolverket ser på utmaningarna med dagens betygssystem.
Både Skolverkets utvärderingar och forskares analyser har flera gånger visat att nationellt likvärdiga betyg är svårt att uppnå med dagens betygssystem. Det beror på att lärare är bra på att bedöma sina egna elevers kunskaper utan att gynna eller missgynna elevgrupper, men det är inte möjligt för dem att utifrån betygskriterierna tolka elevernas prestationer på samma sätt som alla andra lärare. Utan en referenspunkt utanför det egna klassrummet återstår lärarens egen tolkning av betygskriterierna.
Dagens betygssystem är inte utformat för att hantera konsekvenserna av att olika lärare på olika skolor gör olika tolkningar av betygskriterierna. Skolverket anser de här problemen finns inbyggda i systemet och därför inte kan lastas lärare.
Dagens betygssystem
Sverige har haft målrelaterade betyg sedan 1994. Systemet bygger på att lärare värderar elevers kunskaper i relation till nationella betygskriterier. När systemet infördes ansågs det vara bättre än det gamla systemet med 1–5, med undantag för urvalet till vidare studier. Man tänkte då att urvalet skulle lösas på andra sätt, till exempel genom högskoleprovet för antagningen till högskolan. Men betygen och betygssättningen fick i stället en större betydelse för urvalet än tidigare.
Betygen blev ännu viktigare
Skolvalsreformen, friskolereformerna och betygsintaget till gymnasieskolan gjorde att betygen blev ännu viktigare. När behörighetskrav infördes till gymnasieskolan blev betygssättningen av Godkänt (senare betyget E) dessutom helt avgörande för om en elev över huvud taget skulle komma in på ett nationellt program. Betygen kom samtidigt att bli det mest centrala måttet för staten och huvudmännen att utvärdera skolors resultat. Att betygen är likvärdiga är på så sätt avgörande för hela utbildningssystemets legitimitet.
Lärares förutsättningar att sätta likvärdiga betyg
En del talar om att lärare behöver utveckla sin kompetens i betygssättning. Staten har under lång tid gjort omfattande satsningar på utbildning, kompetensutveckling och stöd av olika slag utan att betygen blivit mer likvärdiga. Lärare och skolor har förmodligen aldrig lagt så mycket tid på betyg- och bedömningsfrågor som de tio senaste åren. Man kan fråga sig varifrån ännu mer tid till detta skulle tas, och vad det skulle ge för effekt.
Betygssättningen anpassas till prestationsnivån på skolan
När Skolverket analyserar vad som kan förklara varför lärare gör olika tolkningar har det visat sig att en del beror på relativ betygssättning, det vill säga att betygssättningen anpassas till prestationsnivån på skolan. Det innebär att det kan vara svårare för elev att få ett högt betyg på en skola där många elever är högpresterande än på en skola där eleverna i genomsnitt presterar på en lägre nivå. Skolverket menar alltså att detta är en naturlig konsekvens av systemets utformning och inte något som lärare kan lastas för.
Varför skriver inte Skolverket tydligare betygskriterier?
Under de senaste decennierna har Sverige haft perioder med mer detaljerade betygskriterier än idag, men Skolverket har inte kunnat se att det gjort betygen mer likvärdiga. Om kriterierna ska leda till mer samstämmiga tolkningar behöver de bli långt mer omfattande och detaljerade. Men ju mer detaljerade betygskriterierna är, desto mer börjar de påverka sådant som ligger utanför betygssättningen. Till exempel kan undervisningen börja handla om det som står i kriterierna i stället för det som står i syftet och det centrala innehållet. Då finns det en risk för att undervisningen fokuserar mer på att förmedla kriterier och mindre på att förmedla kunskaper. Om betygen dominerar i klassrumsarbetet kan elever reagera med stress och försämrad inlärning.
De nationella provens roll för betygen
De nationella provens syfte är att stödja betygssättningen. Sedan 2018 ska lärare särskilt beakta de nationella proven vid betygssättningen. Därför anpassas de nationella proven. För att säkra tillförlitligheten fokuseras nu de sammantagna provbetygen i stället för som tidigare enskilda uppgifter och delprov. Proven ska täcka så stora delar av kurs- eller ämnesplanen som möjligt, men kan av praktiska skäl inte täcka in allt. Trots det ger de sammantagna provbetygen information om elevernas samlade kunskapsnivå som är tillräckligt tillförlitlig för att kalibrera betygssättningen.
Betygens likvärdighet kan förbättras
Skolverket har utvärderat hur de nationella proven skulle kunna användas som externa referenspunkter på ett mer effektivt sätt. Utvärderingen visar att det går att förbättra betygens likvärdighet genom att använda centralt bedömda nationella slutprov för moderering, sammanvägning eller direkt styrning av betygen.
Rapporten Likvärdiga betyg och meritvärden
De nationella provens konstruktion
Utredning ska lämna förslag på förändringar
Regeringen har sedan juni 2023 tillsatt en utredning som ska analysera och lämna förslag på förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering. Förslagen ska syfta till att betyg och meritvärden från grundskolan och gymnasial nivå mer rättvisande speglar elevers ämneskunskaper samt till att motverka betygsinflation.
Likvärdiga betyg och meritvärden, regeringens webbplats
Länk till annan webbplats.