Forskning

Skolverket sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning inom utbildningsområdet. De olika universitet och högskolor som utför uppdraget svarar självständigt för urval och kvalitetssäkring.

Artiklar om forskning

Kryssa för kategorier och använd sökrutan för att hitta det du letar efter.

Skolform eller verksamhet

Ämne

Fokusområde

Laddar innehåll...
538 träffar
  • 30 sep 2020 Inkluderande undervisning – utgångspunkt eller tillägg?

    När skolsystem ska utformas blir målsättningarna för barn från marginaliserade grupper ofta en fråga om anpassningar i efterhand. För att riktlinjer för en inkluderande utbildning ska få fäste måste de fokusera på allas behov. Det sker bäst om representanter från alla delar av systemet får delta i hela processen, menar en grupp brittiska forskare som genomfört ett projekt i Sierra Leone.

  • 30 sep 2020 Gester hjälper elever att minnas ord

    När man lär sig ett nytt språk måste man lära sig många nya ord. Men hur gör man det på bästa sätt? Generationer av elever har studerat ordlistor med blandad framgång. Det tar tid, är mödosamt och ändå glöms orden som man nyligen kunde rabbla utantill snabbt bort. Ett snabbare och mer varaktigt sätt att lära sig orden är i samband med gester, visar studier.

  • 23 sep 2020 Betygssättning försvårar grupparbeten

    Förutsättningarna för samarbete i grupp är bättre i årskurs 5 än i årskurs 8, enligt en svensk studie. Elever i årskurs 8 ger uttryck för mer konkurrenstänkande än samarbete i jämförelse med eleverna i årskurs 5, särskilt bland flickor. Resultatet pekar på att betygssättning kan försämra möjligheterna att använda grupparbete som ett sätt att utveckla elevers samarbetsförmågor.

  • 22 sep 2020 Att organisera skolor utifrån kärnuppdraget

    En skolas organisation främjar inte nödvändigtvis undervisning och skolledares arbete med att utveckla skolan. Men den kan användas som ett verktyg för detta. Att utgå från skolans kärnuppdrag och koppla samman organisatoriska delar så att de samverkar, kan stärka det pedagogiska ledarskapet och möjligheten att nå goda resultat.

  • 17 sep 2020 Känslor bör släppas fram i samhällskunskapen

    Känslor hålls ofta tillbaka av både lärare och elever vid undervisning i samhällskunskap. Detta gäller även för innehåll som aktörerna i efterhand beskriver som känslosamt. Dock sker det på olika sätt. Lärare har en trygghet i sin professionalitet, medan eleverna håller känslorna tillbaka av rädsla för att kamratrelationerna ska påverkas negativt. I sin avhandling menar Katarina Blennow att tillbakahållandet av känslor gör att flera viktiga lärtillfällen går förlorade.

  • 16 sep 2020 Humor en trygghet för elever i debatter

    Klassrumsdebatter kan motiveras på olika sätt, och det vanligaste är med demokratiska förtecken. Många lärare upplever att eleverna skämtar under debatten, vilket gör att det kan se ut som att de inte tar den på allvar. Men det gör de, och skämtandet ska inte ses som destruktivt, enligt en undersökning från Högskolan i Borås.

  • 15 sep 2020 Friheten i utomhusundervisning kan bli en utmaning

    Frihet och ökad elevaktivitet är karaktäristiskt för god utomhusundervisning. Utomhus är det större chans att stöta på oförutsedda händelser som engagerar eleverna och sätter igång lärande. Men friheten kan också bli ett bekymmer för lärarna. De behöver sätta ramar och gränser som är annorlunda än inomhus och värdera lärande på ett delvis nytt sätt.

  • 26 aug 2020 Fortbildning förbättrar matematiken i förskolan

    Pedagoger i förskolan lägger mest tid på talförståelse, talföljd och geometri. Det behövs kompetensutveckling för ökad medvetenhet så att de möjligheter som finns i förskolans miljöer bättre tas tillvara och barnens matematiska tänkande utmanas på ett djupare plan, visar en forskningsgenomgång.

  • 17 aug 2020 Likvärdighet i utbildning kan mätas med stöd av indikatorer

    Att använda indikatorer för att mäta likvärdighet i förskola och skola bidrar till att synliggöra brister och behov i utbildningssystemet. Den information som framkommer kan ge stöd för hur vi kan arbeta för ökad likvärdighet på alla nivåer. Men likvärdighet är en komplex företeelse och det är viktigt att fånga in olika aspekter, för att ge relevant och nödvändig information. Då kan likvärdighetsindikatorer bidra till att säkerställa skolans kompensatoriska uppdrag.

  • 14 aug 2020 Bilder i fysikböcker ger lite stöd för att förstå tryck

    En ny licentiatuppsats undersöker hur vanliga läroböcker i fysik för högstadiet använder visuella framställningar för att kommunicera det grundläggande fysikbegreppet tryck. Grafiska framställningar är vanliga, men de flesta beskriver snarare än förklarar begreppet. Resultaten tyder på att lärare behöver vägleda eleverna i hur de ska förstå bildernas budskap för att utveckla kunskap om tryck.

  • 13 aug 2020 Samtal om sömn viktigt i förskolan

    Eftersom barns sömn under förskoleåldern påverkar deras utveckling, hälsa och välmående, är det viktigt att pedagoger och vårdnadshavare har en tydlig kommunikation om sömn. En australiensisk studie visar att det behövs mer fokus på sömnkvalitet och strategier för att uppnå goda sömnmönster.

  • 10 aug 2020 Många elever med autismdiagnos når inte målen

    En stor andel elever med autism inom grundskolan når inte kunskapsmålen. Föräldrar anser att skolans personal saknar kunskap om autism och att anpassningen av undervisning och pedagogiskt stöd är otillräcklig. Det gäller särskilt för flickor med autism. Det kan leda till elevers ökade frånvaro, sämre kunskaper och misslyckanden.

  • 07 jul 2020 Problematiskt betygssätta elever med utvecklingsstörning

    Lärare upplever att det finns flera utmaningar med att betygssätta elever med utvecklingsstörning. Dessutom är många lärare negativa till att betygsätta barn med intellektuella funktionshinder.

  • 02 jul 2020 Parkour stärker elevens hälsoidentitet

    Hälsofrämjande aktiviteter som är nytänkande, intresseväckande och knyter an till barns och elevers identitet kan få gynnsamma effekter. Aktivitetsformen parkour utmanar inte bara barns och ungas syn på hälsa, utan den luckrar dessutom upp fasta gruppidentiteter och är inkluderande.

  • 26 jun 2020 Så blir skolledarskapet framgångsrikt

    Den samlade forskningen om vad framgångsrika skolledare gör har av en forskargrupp sammanfattats i sju faktorer. Faktorerna har visat sig till stora delar bestå över tid, men en ny genomgång visar att uppdraget blivit mer komplext och att kontexter varierar. En av de viktigaste slutsatserna är därför att skolledaren själv måste bedöma vad som blir relevant för det enskilda sammanhanget.

  • 22 jun 2020 Goda relationer underlättar språkinlärning

    Det viktigaste för att motivera elever att lära sig ett språk och att upprätthålla motivationen är att skapa olika typer av samhörighet. Lärarna som lyckas att motivera eleverna i klassrumsaktiviteter väljer inte bara meningsfulla och autentiska aktiviteter och arbetsprocesser som eleverna känner igen från sitt liv utanför skolan, utan de är också skickliga på att bygga upp goda relationer till eleverna.

  • 17 jun 2020 Bäst grupparbete när elever förklarar och turas om

    Grupparbeten innebär en möjlighet för elever att lära sig om ett ämnesinnehåll genom att samarbeta. Men lärandet i grupparbete påverkas av i vilken grad eleverna uttrycker sin kunskap för varandra och om de är mottagliga för andra deltagares kunskaper. Det är eftersträvansvärt att deltagarna kommunicerar om hur de gör och varför de gör som de gör när de löser en uppgift. Grupparbeten skulle gynnas av att eleverna blir mer medvetna om att kommunikation och samarbete är viktigt.

  • 16 jun 2020 Styrdokumenten uppmuntrar inte till diskussion om demokrati

    I sin doktorsavhandling menar Ami Cooper att dagens demokratiska uppdrag i den svenska skolan har ett genomgående managementperspektiv. Den demokratiska kompetens som skrivs fram i styrdokumenten är tydligt individualiserad och mätbar, vilket enligt Cooper gör att lärarens professionella omdömesförmåga åsidosätts och att konfliktfyllda diskussioner i klassrummet försvåras.

  • 01 jun 2020 Samtal om matriser ökar bedömningens kvalitet

    Bedömningsmatrisen för gymnasieelevers muntliga framställningar i nationella provet i årskurs 1 verkar ge stöd när lärare samtalar om bedömning. Samtidigt är lärarna inte begränsade av matrisens upplägg och innehåll utan kan ha ett kritiskt förhållningssätt. Disposition och sammanhang är den aspekt som skapar mest diskussioner mellan lärarna. Det visar en undersökning gjord av Malin Mark och Anne Palmér, som också framhåller samtalens potential när det gäller att nå tolkningsgemenskap.

  • 29 maj 2020 Inte enbart positiv effekt av källkritiskt verktyg

    Internet är en viktig källa till hälsoinformation, vilket ställer krav på källkritik. En studie undersökte hur elever på gymnasiet resonerar om källor med och utan ett källkritiskt verktyg. Resultaten visar att verktyget gav stöd till elever i att bedöma vetenskaplighet, men ledde till att viktiga personliga och etiska perspektiv försvann.

  • 18 maj 2020 Osäkra effekter av program för psykisk hälsa

    Under det senaste decenniet har det skett framsteg inom forskningen om hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa. Det visar en nyligen genomförd internationell forskningsgenomgång. Men även om vissa så kallade interventionsprogram kan sägas vara lyckosamma på kort sikt saknas fortfarande evidensbaserat stöd för långsiktiga effekter.

  • 13 maj 2020 Elevers uppfattningar om prov har betydelse

    Det råder varierade uppfattningar bland elever om vilket syfte de nationella proven har och vilken betydelse de har för deras betyg. Elevers uppfattningar om prov kan också påverka hur resultaten kan användas. I en intervjustudie om de nationella proven i naturvetenskap i årskurs 9 drar författarna slutsatsen att lärarens sätt att tala om de nationella proven kan bidra till den osäkerhet som finns bland eleverna.

  • 11 maj 2020 Styrkor och begränsningar i grundskolans och särskolans lärandemiljöer

    Lärare i grundskolan som undervisar elever med en utvecklingsstörning har högre förväntningar på elevgruppens lärande, medan lärare som undervisar i grundsärskolan i högre grad fokuserar elevers delaktighet i en social gemenskap.

  • 07 maj 2020 Vad påverkar studieframgång i ämnet samhällskunskap?

    Elever som upplever att ämnet samhällskunskap är viktigt för hur de själva kan påverka samhället tenderar att anstränga sig mer än andra elever. Något som också har betydelse för elevernas ansträngningar är tilliten till de egna kunskaperna i ämnet.

  • 24 apr 2020 Illustrationer behöver problematiseras mer i undervisningen

    Illustrationer kan vara användbara i ämnesundervisning men för att de ska kunna bli det behöver läraren problematisera dem. Det är också viktigt att läraren känner till vilken förståelse av ämnesinnehållet som en illustration möjliggör eller till och med hindrar.

  • 17 apr 2020 Lärare tar ansvar själva för sin professionsutveckling på sociala medier

    Sociala medier erbjuder nya möjligheter för lärare att dela erfarenheter och diskutera frågor som rör deras professionella arbete med kollegor i hela landet. Viktigt för lärares deltagande i grupper i sociala medier är kontinuitet, tillgänglighet och möjlighet att själv kunna styra innehållet.

  • 16 apr 2020 Rektors ledarskap avgörande för hållbart elevhälsoarbete

    Vad gör skolor som lyckas etablera ett hållbart elevhälsoarbete? Ett av svaren handlar om att rektorer har kunskap om vad ett förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete innebär och som ledare tar ett helhetsgrepp om skolutvecklingen. Då kan de också hantera den stora utmaningen som framför allt handlar om bristande kontinuitet när det gäller personalsammansättningen.

  • 23 mar 2020 Elevers utveckling i idrott och hälsa kan mätas genom upplevd självtillit

    Elevers känsla av självtillit och delaktighet i skolan påverkar deras skolresultat. Det gäller inte minst i ämnet idrott och hälsa. Positiva upplevelser av att kunna delta i aktiviteter och att samspela med andra i idrotten, har stor betydelse för den framtida livsstil som eleverna väljer.

  • 17 mar 2020 Exponering för språket avgörande för hur vi tolkar sammansatta ord

    Hur mycket man har varit exponerad för det svenska språket spelar en avgörande roll för hur man tolkar sammansatta ord. Två faktorer verkar vara viktigast – hur lång tid man har talat svenska och vilka språk ens föräldrar talar. Detta visar en ny avhandling om hur svenska sammansättningar tolkas.

  • 10 mar 2020 Estetiska uttryck och fantasi kan bidra till barns lärande för hållbar utveckling

    När naturvetenskap och estetiska uttryck kombineras kan barnen utveckla sin kreativitet, problemlösning och känsla av samhörighet med omvärlden. På så sätt kan lärande för hållbar utveckling skapas i förskolans undervisning.

  • 06 mar 2020 Bristperspektivet dominerar när elever utreds

    Att utreda elevers behov är en förutsättning för att de ska mötas av en inkluderande undervisning som är anpassad efter dem. Hur utredningar görs och vem som gör dem speglas i resultatet. Det får konsekvenser för bedömningen och beslutet om vilket stöd som eleven anses behöva för att lyckas med sin skolgång.

  • 06 mar 2020 Bedömning av yrkeskunnande beroende av sammanhang

    Bedömning av yrkeskunnande sker i flera olika sammanhang och görs på skilda sätt, vilket får konsekvenser för lärares arbete och elevers lärande. Bedömningarna skiljer sig åt ifråga om var lärandet sker och hur det visas.

  • 27 feb 2020 Stereotypa uppfattningar - ett hinder för likvärdighet i skolan

    Att utveckla ett medvetet förhållningssätt till stereotypa uppfattningar samt att ta hänsyn till barnens individuella skillnader ökar skolors möjligheter att garantera alla barns rätt till en likvärdig utbildning. Lärares förväntningar på barn och elever spelar stor roll för elevers skolframgång.

  • 11 feb 2020 Slöjd möjliggör förstärkt fokus på hållbar utveckling

    Ett uttalat didaktiskt fokus på hållbar utveckling i slöjdundervisningen kan tydligare legitimera slöjdämnets plats i skolan. Det hävdar fem forskare i ett specialnummer av tidskriften Nordic Studies in Education. Slöjdämnet kan direkt relateras till FNs mål för hållbar utveckling.

  • 29 jan 2020 Trygghet och samverkan främjar barns skolnärvaro

    Elevers närvaro i skolan är en viktig del i och en förutsättning för att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska kunna lyckas. Elevers upplevelser av trygghet och delaktighet, goda lärmiljöer, och organisatorisk medvetenhet är faktorer som gynnar skolnärvaro.

  • 21 jan 2020 Artificiell intelligens i skolan kräver ökad insikt hos lärarna

    För att kunna förstå hur artificiell intelligens kan komma att förändra förutsättningar för lärares undervisning och elevernas lärande behöver lärare få ökad insikt om vad artificiell intelligens är. Det handlar om hur man kan använda sig av möjligheterna med artificiell intelligens och hur det kan komma att påverka skolans verksamhet.

  • 15 jan 2020 Inga kognitiva fördelar med tvåspråkighet

    Att tvåspråkighet skulle ge kognitiva fördelar och träna vår förmåga att styra uppmärksamheten har forskare länge trott. Ny forskning visar dock att det inte stämmer. Två- eller flerspråkighet medför inga kognitiva fördelar. Fördelarna ligger framförallt i kommunikationsförmågan.

  • 15 jan 2020 Barn använder mer avancerad matematik tillsammans med vuxna

    Engagerade vuxna är den enskilt viktigaste faktorn för barns utveckling av matematiska färdigheter. Det visar en genomgång av nordiska studier om matematik i förskolan under åren 2014–2019.

  • 18 dec 2019 Förändrad bedömningspraktik när formativt och summativt hålls isär

    Formativ och summativ bedömning fungerar inte väl ihop. Det menar de två professorerna Per Lauvås och Anders Jönsson och argumenterar för att den nuvarande bedömningspraktiken, som de kallar kontinuerlig bedömning, behöver förändras. Detta för att den innebär att den formativa bedömningen förfelar sitt syfte och dessutom skapar ett fragmentiserat lärande.

  • 17 dec 2019 Hur påverkas elever av tidiga betyg och nationella prov?

    Betyg och nationella prov infördes för årskurs 6 som en del av skolreformerna runt 2011. Ny forskning visar att en bieffekt av reformerna är försämrat välmående bland elever. Reformerna har också i olika grad förändrat undervisning om naturvetenskap. Till exempel varierar förberedelserna inför de nationella proven mellan skolor, vilket skulle kunna inverka på likvärdigheten.

  • 11 dec 2019 Adekvat digital kompetens – ett svårfångat begrepp

    För att beskriva vilken roll digitaliseringen spelar för skolans arbete har många olika begrepp och benämningar använts genom åren. I nuläget skrivs elevers digitala kompetens fram i Ubildningsdepartementets nationella strategi för skolväsendet (2017) som adekvat digital kompetens.

  • 11 dec 2019 Förvirrande definitioner av klassiska retoriska begrepp

    När retorikens klassiska begrepp, ethos, pathos och logos, får olika definitioner beroende på om det handlar om den praktiska eller den analytiska delen, kan det försvåra för lärare att tolka hur retorik ska undervisas. Det visar en undersökning av fyra läromedel i norska.

  • 10 dec 2019 Undervisning kan stärka gemensam europeisk identitet

    Det finns ett klart samband mellan ungdomars relation till nationell och europeisk identitet. Bland identitetsfrämjande faktorer i skolan lyfts formellt skolinnehåll och goda sociala relationer i skolan fram som särskilt viktiga.

  • 05 dec 2019 Mobilförbud inte en garanti för högre skolresultat

    Ny svensk forskning visar genom att reproducera en uppmärksammad brittisk studie att effekterna av att införa ett mobiltelefonförbud i svenska högstadieskolor varken har positiv eller negativ inverkan på elevernas studieresultat.

  • 02 dec 2019 Likvärdighet utifrån ett barnrättsperspektiv

    Ett sätt att tolka likvärdighet i förskola och skola är att utgå från ett barnrättsperspektiv som innebär att barnets bästa alltid ska tas som utgångspunkt i alla beslut som rör barnet. Bankonventionen och Agenda 2030 är två internationella dokument som stödjer detta.

  • 02 dec 2019 Viktigt med balans mellan olika krav i likvärdighetsuppdraget

    Likvärdighetsuppdraget i dagens förskola och skola är komplext och kräver att alla aktörer inom utbildningsystemet tar ansvar för det. Det är centralt att hitta en balans mellan kravet på en jämlik kvalitetsstandard som bidrar till måluppfyllelse och kravet på respekt för barns och elevers olikheter.

  • 02 dec 2019 Stärkt elevperspektiv i undervisning om kontroversiella frågor

    Undervisning i och om kontroversiella frågor har funnits, och finns, framskrivet i svenska styrdokument från 1960-talet och fram till idag. Anna Larsson visar i en analys av svenska läromedel att det generellt sett stärkta elevperspektivet i svenska läroplaner också framkommer i skrivningarna om kontroversiella frågor. Det finns också skillnader mellan SO-ämnena där perspektivseende exempelvis är tydligast i samhällskunskap.

  • 27 nov 2019 Reklam riktad mot barn i digitala miljöer

    Barns internetanvändning innebär att de i unga år blir föremål för reklam och utvecklar en förståelse för vad reklam är och hur de ska förhålla sig till den. Skolan har en viktig roll att fylla när det gäller att utveckla barns medvetenhet om hur reklamproducenter försöker påverka dem.

  • 25 nov 2019 Elevers muntlighet – en förutsättning för deras skrivande

    Det kan vara svårt att göra något annat i ett klassrum än det mer traditionellt lärarstyrda. Det fick läraren i en årskurs 7 erfara när denna provade att låta eleverna ta eget ansvar för inlärningen av ett arbetsområde i samhällskunskap. Resultatet blev att elever la mer tid på att diskutera formen för redovisningen än vad de la tid på att skriva ned svaren på frågorna. Ett annat resultat pekar på hur viktigt det muntliga är för skrivandet – ett resultat som överraskar i en avhandling som har skrivandet i fokus.

  • 19 nov 2019 Distribuerat ledarskap för hållbar skolutveckling

    Distribuerat ledarskap bidrar med nya perspektiv på hur skolans förbättringsarbete kan organiseras. Att involvera fler personer och att fokusera mer på relationella perspektiv kan bli viktiga inslag i att åstadkomma meningsfull och hållbar skolutveckling.

  • 18 nov 2019 Lärare styr elevers möjligheter till transspråkande

    Lärare har stor makt i undervisningssituationer att avgöra vilka språk som ska användas och när. Genom att använda transspråkande i undervisningen kan lärare bidra till att legitimera och lyfta flerspråkigt språkande. Men det finns en motsättning i att lärare både begränsar och uppmuntrar elevernas språkanvändning.

  • 13 nov 2019 TIMSS säger inte allt om svenska elevers kunskaper i naturvetenskap

    Elevers resultat på det stora internationella testet TIMSS säger inte så mycket om hur väl de uppfyller läroplanens kunskapsmål. Det visar en ny studie där forskare från Umeå universitet har undersökt hur resultatet på TIMSS hänger ihop med skolresultat och elevers bakgrund. Resultatet visar också att elever från studieovana hem och som har invandrade föräldrar missgynnas i naturvetenskap.

  • 12 nov 2019 Känslors roll och funktion i undervisningen underskattade

    Elevers känslor är kopplade till ämnesinnehållet men de är också relationella och kan skapa symboliska gränser mellan oss och dem. Undertryckta känslor kan däremot leda till förvirring och oro. Läraren bör därför inte skygga för känslor utan tvärtom våga omfamna dem och låta dem bli del av undervisningen.

  • 23 okt 2019 Bättre social skolmiljö kan minska mobbning

    Förbättringar inom den sociala skolmiljön är gynnsamma för elevers välmående eftersom de kan bidra till att minska förekomsten av mobbning och stärka elevers möjligheter att hantera svåra situationer. Strategier med mål att förbättra hälsan kan också ha positiva effekter på elevers lärande. Det visar en rapport från Nordens välfärdscenter.

  • 22 okt 2019 Rättvisefrågor tränar elevers medborgarkunskap

    Rättvisefrågor kan fungera som ett verktyg i samhällskunskapens medborgarbildande uppdrag. Detta gäller oberoende av elevers ålder. Främjande faktorer är exempelvis att synliggöra för eleverna att det finns olika rättviseprinciper och att den valda samhällsfrågan kräver principiella ställningstaganden.

  • 22 okt 2019 Medicinering vanlig åtgärd vid skolk

    Skolfrånvaro kan få stora konsekvenser på längre sikt, inte minst för den enskilde eleven. En del elever remitteras till barn- och ungdomspsykiatrin när inte skolan eller socialtjänsten klarar av problemet. Detta leder ofta till en rad diagnoser och förvånansvärt ofta sker behandling med läkemedel.

  • 16 okt 2019 Tydligt samband mellan ungas nyhetsvanor och politikintresse

    I skolans uppdrag att forma kompetenta och ansvarskännande medborgare är det intressant att känna till hur användandet av nyhetsmedier ser ut. En undersökning från SOM-institutet visar att det bland unga finns ett tydligare samband än i andra åldersgrupper mellan intresse för politik och hur mycket man läser, lyssnar och tittar på nyheter.

  • 15 okt 2019 Konkreta verktyg gav kunskaper om språkstödjande arbetssätt

    I ett aktionsforskningsprojekt som särskilt fokuserade på tambursituationer har de deltagande förskolepedagogerna snabbt ökat sin medvetenhet om kommunikation, bemötande och samspel. Med hjälp av ett observationsverktyg och strukturerade kollegiala lärande samtal kunde de utveckla sina språkstödjande handlingar gentemot barnen och på så vis arbeta mer inkluderande.

  • 08 okt 2019 Undervisning i lässtrategier gynnar flerspråkiga elevers läsutveckling

    Att utveckla sina läsfärdigheter genom att medvetet och omedvetet använda olika lässtrategier är extra viktigt för elever som talar svenska som andraspråk. Det visas i en ny avhandling från Göteborgs universitet.

  • 07 okt 2019 Likvärdig utbildning – krav, målsättning eller princip?

    Likvärdighet är centralt i allt som handlar om utbildning, samtidigt som vi inte har riktigt klart för oss vad det handlar om. Är likvärdighet i utbildningen en målsättning, ett krav eller en princip? I slutändan handlar det om varje elevs rätt till den bästa utbildningen som den kan få.

  • 03 okt 2019 Det är svårt att leda samtal till handling

    Att leda professionella samtal i skolans vardag är något som skolledare förväntas kunna, oavsett om det är med enskilda medarbetare eller i en grupp av medarbetare. Det senare kan dock visa sig svårt, särskilt när syftet är att både lära tillsammans och att handla tillsammans.

  • 17 sep 2019 Dokumentationsmotiv präglar återkoppling i lärplattform

    Både likheter och skillnader mellan analog och digital återkoppling framträder i avhandlingen ”Återkoppling i analoga och digitala klassrum”. Spänningen mellan återkoppling med formativt och summativt syfte är tydlig när återkoppling ges både med och utan dator medan ett fokus på dokumentation framträder som ett nytt fenomen när återkoppling ges i lärplattform.

  • 16 sep 2019 Läromedel ger svagt stöd i undervisning om skrivande

    Det är inte är självklart för läraren hur de ska stötta elever i deras skrivande. Det stöd som ges i många läromedel fungerar inte tillräckligt för att uppmärksamma språket. Istället fokuseras alltför ensidigt på textens innehåll och struktur.

  • 12 sep 2019 Olika förutsättningar för flickor och pojkar i musikklassrummet

    Eleverna i en skola med musikprofil är mer konkurrensinriktade än elever i en vanlig skola. Det konstaterar forskaren Mikael Persson som undersökt elevers positionering i musikklassrummet. Det visar sig också att flickor och pojkar deltar på skilda villkor.

  • 03 sep 2019 Faktakunskaper i fokus i nyanländas samhällskunskapsundervisning

    I en undersökning av nyanländas samhällskunskapsundervisning handlar lärarnas visioner om bland annat analytisk förmåga och kritiskt tänkande. Trots det är faktakunskaper i fokus i undervisning och bedömning i samhällskunskapsundervisningen för nyanlända. Den viktigaste orsaken är tidsbrist.

  • 30 aug 2019 Tillitsbaserad styrning sätter verksamheten i fokus

    I forskningen har man under flera decennier talat om värdet av tillit i styrning och ledning inom utbildning. En statlig utredning presenterar en samlad bild av vad tillitsbaserad styrning innebär och listar faktorer som är viktiga för tillitsbyggande.

  • 27 aug 2019 Språkets betydelse för ett demokratiskt medborgarskap

    För att kunna vara en demokratisk medborgare krävs det att individen har ett antal rättigheter. Yttrandefrihet, rösträtt och organisationsfrihet är några av de rättigheter som oftast brukar nämnas i relation till mänskliga rättigheter och demokratiskt medborgarskap. Men för att kunna utnyttja dessa rättigheter behöver också individen ha ett antal kunskaper och förmågor. En av dessa viktiga förmågor är språket.

  • 27 aug 2019 Elever lär sig kemi med molekylärt drama

    Att låta elever anta roller som molekyler och atomer kan hjälpa dem att förstå kemi. Det visar två studier där elever i förskoleklass respektive gymnasiet fick spela att de var vattenmolekyler.

  • 27 jun 2019 Samordnade insatser viktigt för hur rektorer utvecklar sitt kunnande

    Differentierade standarder för vad rektorer behöver kunna, högkvalitativ träning innan anställning, rigorösa rekryteringsprocedurer och stöd och utvärdering i anslutning till arbetet är fyra viktiga områden för att försäkra sig om tillgång till skickliga skolledare, visar amerikansk forskning.

  • 24 jun 2019 Elevinflytande och klimat ökar välmåendet i skolan

    Förbättringen av det psykosociala klimatet och elevinflytandet är viktiga aspekter att arbeta med för att öka trivseln och de sociala relationerna i skolan. Det visar Louise Perssons avhandling i ämnet folkhälsovetenskap. Samtidigt pekar avhandlingen på att elevsammansättningen i en skolklass har betydelse för hur klassrumsklimatet uppfattas.

  • 18 jun 2019 Familjen viktig för att barn ska bli flerspråkiga

    Många barn i dagens Sverige växer upp i flerspråkiga familjer. För att skolan ska kunna knyta an till elevers erfarenheter kan det vara viktigt att uppmärksamma elevers språkanvändning utanför klassrummet. Det forskningsfält som kallas språkpolicy i familjen intresserar sig just för familjers förhållningssätt till sin flerspråkighet.

  • 11 jun 2019 Digitala system för bedömning kan gynna kunskapsutveckling

    Användningen av digitala verktyg för att examinera och bedöma elevers skolarbete blir allt vanligare. Forskning visar att övergången till mer digitala examinations- och bedömningspraktiker för med sig möjligheter som kan gynna elevers kunskapsutveckling, men att den också innebär att nya frågor kring pedagogik och etik behöver adresseras.

  • 10 jun 2019 Individen främsta utgångspunkten för att minska skolavhopp

    Ungdomar som misslyckas med sin utbildning drabbas hårt genom att de riskerar att hamna i arbetslöshet, utanförskap och psykisk ohälsa. Att bli sedd och få det stöd som behövs för att själv förstå sin situation och hitta lösningar är viktigt. Dessutom krävs organisatoriska rutiner och strukturer för att kunna bryta onda cirklar i ett tidigt skede.

  • 04 jun 2019 Testbaserat lärande kan visa elevens kunskapsutveckling

    Testbaserat lärande kan vara ett bra sätt att utveckla nya kunskaper. Det kan ge kontinuerlig återkoppling till eleven om vad hen har lärt sig och ge läraren möjlighet att se vad som fungerat eller inte fungerat i undervisningen.

  • 03 jun 2019 Mångfald i förskolan ställer krav på den pedagogiska kompetensen

    Andelen nyanlända familjer med barn som börjar i förskolan i Sverige har ökat under senare år. Detta ger många möjligheter, men ställer även stora krav på förskollärare att kunna arbeta utifrån respekt för allas olikhet och lika värde.

  • 03 jun 2019 Elever lär sig vetenskapligt arbetssätt genom kamratbedömning

    Kamratbedömning ger elever en personlig upplevelse av viktiga delar av vetenskapligt arbetssätt och kvalitet. Den slutsatsen drar forskare i en studie där elever på högstadiet först fick testa och sedan ge återkoppling på varandras planerade försök. Men nyttan med återkoppling visade sig ofta på andra sätt än att elever gjorde ändringar i sina försök baserat på återkopplingen.

  • 16 maj 2019 Lärares handlingsutrymme förändras över tid

    Arbetssituationen för lärare har blivit alltmer ansträngd. Men det finns ljusglimtar. I en norsk studie om lärare med många år i yrket anser flera av lärarna att handlingsutrymmet ökat över tid. 

  • 14 maj 2019 Träning av minnesstrategier gynnar språkinlärning

    För att lära oss måste vi kunna minnas. Att lära sig ett språk och att kunna använda det kräver först och främst att skapa minnen, lagra och komma åt dem. För språkinlärning är det framför allt två minnessystem som är viktiga. I många minnestekniker är det dessa två system som tränas specifikt.

  • 09 maj 2019 Elevers expertis om undervisning outnyttjad resurs

    Om eleverna får reflektera över undervisningen kan lärarens ämnesdidaktiska kunskaper stärkas. Elevernas perspektiv kan göra att lärares undervisning förbättras och eleverna lär sig mer, enligt den nyblivna licentiaten Eva Pennegård.

  • 12 apr 2019 Fyra jämlikhetsprinciper och olika sätt att se på likvärdighet

    Ska alla ha lika mycket, räcker det med att alla får tillräckligt, är det de sämst ställda som ska få det så bra som möjligt? Eller är det okej att den som jobbar hårdare får det bättre men det som beror på slumpen måste utjämnas? Och vad är det som ska utjämnas? I arbetet med att uppnå likvärdighet i utbildningen leder olika svar på de här frågorna till olika praktiska åtgärder.

  • 12 apr 2019 Undervisning i förskolan börjar i intresse hos barnen

    För att kunna arbeta för att alla barn ska utvecklas och lära krävs insikt i vad undervisning i förskolan innebär, menar forskare. Att undervisa i förskolan handlar om att fånga ett intresse hos barn och att därifrån stötta ett lärande. Det betyder att kunniga och engagerade förskollärare som utmanar och inspirerar barnen spelar en avgörande roll för förskolans kvalitet och likvärdighet.

  • 25 mar 2019 Lärare inspirerar och stödjer genom sin muntliga kommunikation

    Att gå från vardagsspråk till ett ämnesspråk verkar vara besvärligt för eleverna. Därför är lärarnas pedagogiska kommunikation avgörande för att eleverna ska bli inspirerande till fortsatt kunskapsinhämtning.

  • 22 mar 2019 Positivt samband mellan rörelse i skolan och lärande

    Sambandet mellan fysisk aktivitet och prestationer i skolan har i flera rapporter och studier visat sig vara positivt. Daglig rörelse är viktigt för eleverna, men det behövs resurser för att underlätta arbetet. Det hälsofrämjande arbetet bör vara ett gemensamt ansvar för hela skolan. Detta visar två avhandlingar från de senaste åren.

  • 15 mar 2019 Bra lärare vet när de ska växla mellan roller

    Medvetenhet om att en lärare växlar mellan olika roller kan ge ett mer reflekterande och medvetet förhållande till den egna undervisningen. Det menar ett norskt forskarteam som observerat lärarstudenter i aktion.

  • 20 feb 2019 Särbehandling av pojkar med utländsk bakgrund?

    Förskolans och skolans personal är skyldiga att göra en orosanmälan till socialtjänsten om det finns misstankar om att ett barn far illa. Alla barn och unga har rätt till insatser, men pojkar med utländsk bakgrund beviljas sällan insatser från socialtjänsten.

  • 12 feb 2019 Är samhällskunskap rätt ämne att ge medborgarkunskaper?

    Den svenska skolans demokratiuppdrag gäller skolan som helhet. Men det innehåller också efterfrågade kunskaper och förmågor som behöver specifik undervisning för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig. Men frågan är var medborgarkunskaper ges.

  • 31 jan 2019 Nya svensklärares skrivdidaktiska kunskap ökar kraftigt första året

    Svensklärarstudenters syn på skrivande, skrivutveckling och skrivundervisning utvecklas starkt under utbildningens gång. Men den största förändringen sker i början av lärargärningen. Förutom större undervisningserfarenhet beror det på att blicken börjar riktas mot elevers behov.

  • 30 jan 2019 Dialog och relation viktig för skrivutveckling

    I skrivundervisning är en mångsidig återkoppling som ges under skrivprocessen viktig. Såväl dialogen med elever som relationen mellan elev och lärare har visat sig vara viktiga pusselbitar för en konstruktiv återkoppling. Det lyfts fram i Skolforskningsinstitutets forskningsöversikt Feedback i skrivundervisningen.

  • 21 jan 2019 Virtuella laborationer kan ge samma lärande som fysiska

    Elever kan lära sig lika mycket eller mer vid virtuella laborationer som vid traditionella laborationer. Det visar ny forskning. Resultaten tyder dock på att olika innehåll och typer av lärande kan påverkas olika av virtuella respektive fysiska laborationer.

  • 18 jan 2019 Elever i behov av stöd kommer sällan till tals

    Forskning om skolsituationen för elever i behov av särskilt stöd görs sällan utifrån elevernas perspektiv. Detta trots att eleverna själva ofta är bäst på att beskriva sina erfarenheter och på att hjälpa vuxna att tolka och förstå deras värld.

  • 17 jan 2019 Aktionsforskning kan stärka det pedagogiska ledarskapet

    Rektorn ska utöva pedagogiskt ledarskap, med det är ofta oklart hur det ska förverkligas. I en aktionsforskningsstudie förändrades de deltagande rektorernas förståelse av sin roll som pedagogiska ledare. Resultatet blev ett tydligare fokus på att stödja elevernas lärande via lärarna och att det är ett ledarskap som stärks när det delas av flera.

  • 15 jan 2019 Likheter i ordförråd är avgörande för inlärning av nytt språk

    Att det brukar vara lättare att lära sig ytterligare ett språk när man redan kan två eller fler är en allmän uppfattning som visar sig vara en sanning med modifikation. Hur mycket lättare det blir verkar framförallt bero på hur lika språken är. Om ordförrådet har många likheter är fördelarna större än när språken är grammatiskt lika.

  • 14 jan 2019 Omsorg i förskolan är en förutsättning för undervisning

    I förskolan är undervisning något som flätar samman lärande, omsorg, lek och fostran. Omsorg är en förutsättning för undervisning och lärande, inte ett hinder, visar två nyligen publicerade avhandlingar.

  • 11 jan 2019 Vad ska vara i fokus i medborgarutbildningen?

    Skolans roll för att kunna agera i samhället och för att kunna resonera kring rätt och fel i agerandet är en viktig del av forskningen kring demokratiskt medborgarskap. Englands återgång till ett ensidigt fokus på individens etik i sin medborgarutbildning är problematisk enligt en artikel av Ben Kisby.

  • 02 jan 2019 Digitalt berättande i förskoleklassen behöver lärarens stöttning

    I instruerade berättaraktiviteter med digitala verktyg behöver barn lärarens instruktion och stöttning, men det spelar också roll hur den digitala tekniken är designad och det utrymme som barnen erbjuds att använda sina erfarenheter.

  • 17 dec 2018 Varken kollegialt lärande eller fortbildning kan stå på egna ben

    Skolledare tenderar att betona kollegialt lärande starkare än formell fortbildning i sina strategier för att stödja lärares professionella utveckling. Det här visar flera aktuella studier. Men det kollegiala lärandet behöver kompletteras och berikas med kunskap från formell fortbildning. Därför bör skolledare integrera båda dessa aspekter.

  • 14 dec 2018 Elevers kunskapssyn påverkar deras prestationer

    En elev med välutvecklade idéer om kunskap och kunnande har goda förutsättningar att prestera väl. Det positiva är att kunskapssynen kan utvecklas. I det arbetet har läraren en nyckelroll.

  • 27 nov 2018 Elever med beteendeproblem ockuperar lärares tankar

    Lärare som känner att de inte lyckas hantera alla elever känner sig osäkra, maktlösa och frustrerade och det hindrar andra synsätt att ta plats. När lärare känner sig harmoniska och framgångsrika i sitt arbete, öppnas däremot dörrarna för förändrade attityder, metoder och sätt att möta elevers behov.

  • 20 nov 2018 Tydligt ledarskap behövs för resultat av statliga insatser

    Stora statliga insatser är inte tillräckliga för att utvecklingsarbete ska kunna initieras och bli hållbart på en skola. Det poängterar en studie genomförd i USA. Utan ett engagerat, samspelt och närvarande ledarskap kan det vara svårt att genomföra framgångsrik skolutveckling.

  • 14 nov 2018 Åldern avgörande för andraspråksinlärning

    Det är svårare att lära sig ett andraspråk än modersmålet. Men beror det på att man är äldre eller att hjärnan är ”upptagen” av modersmålet? En ny studie visar att den huvudsakliga anledningen är inlärningsåldern. Att kunna flera språk hindrar inte inlärningen.

  • 12 nov 2018 Problemlösning redskap för att skriva berättelser

    Går det att undervisa i berättelseskrivande? Svaret på den frågan är ja – om läraren medvetet möjliggör lärande i skrivsituationen och inte bara låter eleverna skriva oreflekterat. Reflektionen leder till förståelse för vad ett läsarperspektiv innebär och för hur en berättelses struktur byggs upp för att den ska bli spännande att läsa.

  • 08 nov 2018 Relationskompetens viktig aspekt av lärarprofessionen

    Det finns tydligt forskningsstöd för att relationen mellan elev och lärare är av stor vikt för god utbildning. I en ny bok visar pedagogen Jonas Aspelin hur relationskompetensen kan utvecklas.

  • 06 nov 2018 Elevers och lärares välmående – skolledarens angelägenhet

    I den internationella skolledarskapsforskningen ses framgångsrikt skolledarskap fortfarande ofta som synonymt med att ha åstadkommit höga resultat. Men i allt fler studier och forskningssammanhang betonas nu skolledares betydelse för det som benämns wellbeing hos både elever och lärare.

  • 26 okt 2018 Flerspråkiga elevers olika språk har olika funktion i lärandet

    Transspråkande är ett nytt sätt att se på språkanvändande som innebär att elever lär sig bättre om de får använda alla sina språkresurser. En ny studie visar hur elever rör sig mellan språk och språkbruk när de lär sig om naturvetenskap. Resultaten visar att elevernas olika språk har olika funktion i lärandet.

  • 19 okt 2018 Bedömning formar inte beslut om undervisning

    Det finns en bristande överensstämmelse mellan lärares bedömningar av elevtexter och deras didaktiska beslut. Lärare kan behöva utveckla arbetet med att använda bedömningar för didaktisk planering av skrivundervisningen, visar en ny avhandling.

  • 18 okt 2018 Språklig kompetens både relationell och individuell

    Hur är egentligen en kompetent talare av svenska? Och hur mäter man muntlig språklig kompetens? Det undersöks i en ny avhandling av Maria Rydell, Stockholms universitet, som har studerat sfi-elevers uppfattningar om bedömning av muntlig färdighet inom ramen för det nationella slutprovet i utbildning i svenska för invandrare (sfi).

  • 16 okt 2018 Feedback på skrivande når fram genom timing och lyhördhet

    Skrivuppgifter behöver vara tillräckligt svåra så att eleverna inte klarar sig utan feedback. Den återkoppling som ges ska komma vid rätt tidpunkt och läraren måste vara lyhörd för elevernas olikheter som skribenter. Det är några av framgångsfaktorerna för verksam feedback i skrivundervisningen, visar en ny forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet.

  • 15 okt 2018 ADHD-klasser ett hot mot inkludering?

    ADHD-klasser finns i vissa kommuner, men inte i andra. Eleverna i sådana klasser anses behöva en speciell pedagogik och speciella metoder. Diagnosen är central och vanliga åtgärder är medicinering och terapeutiska behandlingsmetoder. Frågan blir då vad som ligger bakom skillnaderna mellan kommuner som har respektive inte har ADHD-klasser.

  • 11 okt 2018 Inkonsekvent ”genetikspråk” kan förvirra eleverna

    Vilken inverkan har lärares ordval på hur elever förstår genetik? En nyligen publicerad doktorsavhandling undersöker det talade språkets viktiga roll i biologiklassrummet. Resultaten visar att lärares klassrumstal ibland riskerar att förvirra när elever lär sig om genetik.

  • 11 okt 2018 Kollegialt lärande i förskolan kan skapa en lärande kultur

    Förskolans verksamhet har goda förutsättningar för kollegialt lärande via sitt arbetslagsarbete. Erfarenheter från Läslyftet visar att förskolans personal också är positivt inställda till kollegialt lärande. Under rätt förutsättningar kan kollegialt lärande mynna ut i en lärande kultur där både individuell kunskap och gemensamma förhållningssätt skapas.

  • 11 okt 2018 Stora vinster med ökat samarbete mellan skola och vård

    För att kunna hantera utmaningarna med psykisk ohälsa i den svenska skolan är det viktigt att det finns fungerande strategier och rutiner. En nyligen publicerad vetenskaplig artikel går igenom forskning som pekar på tydliga vinster av ökat samarbete mellan skola och medicin.

  • 08 okt 2018 Fantasyns magiska världar hjälp i värdegrundsarbetet

    Genom användning av fantasy i undervisningen kan värdegrundsarbetet underlättas. Verkens övernaturliga och magiska aspekter kan få elever att reflektera kring och lära sig mer om såväl den verkliga världen som sig själva som samhällsvarelser.

  • 05 okt 2018 Forskning om skolors ledning och organisering i Sverige

    I Sverige bedrivs forskning om skolors ledning och organisering vid ett flertal olika lärosäten och i olika forskningsmiljöer. Att ha en överblick över den forskning som bedrivs i en svensk kontext ger skolans praktiker en möjlighet att lättare relatera forskning till de rättsliga regler, förväntningar och traditioner som finns i just det svenska skolväsendet.

  • 05 okt 2018 Standarder för skolledares yrkesskicklighet: vad, varför, hur?

    Allt fler länder utarbetar standarder för skolledare och även i Sverige finns förslag om detta. Men vad innebär standarder och kan vi förbättra skolors kvalitet och främja elevers lärande genom att utarbeta standarder för skolans ledare?

  • 05 okt 2018 Genomtänkt användning kan minska störningar från mobiltelefoner

    Mobiltelefoner kan ha störande inverkan på koncentrationen. Det visar flera studier. Samtidigt pekar forskningen på att störningarna kan minska om skolan blir bättre på att utifrån ett elevperspektiv stötta eleverna i att använda och hantera mobiltelefoner inom ramen för skolarbetet.

  • 20 sep 2018 Forskningsöversikt om formativ bedömning väcker frågor

    Hur tolkas begreppet formativ bedömning? Vid vilka omständigheter fungerar den formativa bedömningen mer eller mindre bra? Vilka konsekvenser får en ökad digitalisering av skolan för den formativa bedömningen?

  • 19 sep 2018 Bedömning kräver anpassning till samtidens klassrum

    I det moderna klassrummet möter eleven en rad olika undervisningsresurser; böcker, Power Points, lärarens berättelser och digitaliserade medier men bedömning är alltjämt konstruerad efter ett klassrum där papper och penna dominerar. Men en relevant bedömning kräver anpassning till samtidens klassrum.

  • 06 sep 2018 Digitalisering utmanar etablerade praktiker

    När datorer och surfplattor tagit plats i klassrummet har det pedagogiska rummet vidgats såväl materiellt som socialt. Det utmanar etablerade praktiker och roller.

  • 31 aug 2018 Nytt fokus behövs för att bedöma multimodala texter

    I och med att digital kompetens numera är framlyft i styrdokumenten vidgas synen på vad en text är. Elever uppmuntras till exempel att i texter kombinera ord och bild för att få fram budskap. Men undersökningar visar att i bedömningssituationer är det ändå endast det skrivna ordet som bedöms.

  • 30 aug 2018 Modell sätter bedömning i ett större sammanhang

    Bedömning, både summativ och formativ, behöver sättas i ett större sammanhang. Undervisningen bör präglas av läraktiviteter som ger information om elevers förståelse. Det menar de två brittiska forskarna Paul Black och Dylan Wiliam.

  • 28 aug 2018 Multifunktionella utomhusmiljöer i förskolan för hållbarhet och hälsa

    Förskollärarnas medvetenhet är en förutsättning för arbetet med att förbättra förskolors utemiljöer för ökad hälsa och hållbarhet. En annan förutsättning är att låta förändringarna ta den tid de behöver för att arbetet ska bli varaktigt. Det visar ett pågående forskningsprojekt.

  • 23 aug 2018 Många aktörer i bedömningsarbetet

    I debatten om bedömning i skolan riktas ofta kritik mot lärare. Men det finns faktorer i bedömningsarbetet som lärare inte har inflytande över.

  • 20 jun 2018 Kan tester garantera social rättvisa i förskolan?

    Tanken att tester i förskolan ska öka utbildningens kvalitet syns bland annat i förslag från OECD. Mätning av förmågor är dock inte oproblematiskt, menar forskare som framhåller att man alltid måste ställa sig frågan; vad vi ska ha resultaten till ?

  • 19 jun 2018 Utmanande för både lärare och elev att vara kritisk

    Vi – barn, ungdomar eller vuxna – vet att vi omges av fake news och bluffnyheter i vardagen. Ändå är det inte ovanligt att vi luras att tro på något bara informationen framställs på ett trovärdigt sätt. Att både vara medveten och att låta sig luras låter som en omöjlig ekvation att lösa. Är det det?

  • 15 jun 2018 Kan berättelser stödja NV-experiment i förskolan?

    En ny studie av förskollärares erfarenheter visar på möjligheter med att kombinera berättelser och experiment, men också att praktiska undersökningar i sig kan vara tillräckligt engagerande för barnen.

  • 15 jun 2018 ”Vaccin” kan hjälpa oss hantera falska nyheter

    Den ökade spridningen av falska nyheter, det som också kallas fake news, kombinerat med en växande faktaresistens riskerar att lägga krokben för en sund samhällsdebatt. Forskare menar att boten är att vi kontinuerligt får små doser felaktig information och hjälp att värdera och motbevisa det som påstås. Inte minst är det viktigt att diskutera i skolan.

  • 12 jun 2018 Hälsofrämjande arbete behöver kopplas ihop med lärande

    Trots att elevers hälsa och välbefinnande har blivit ett allt mer prioriterat område verkar det finnas små möjligheter för lärare till kompetensutveckling inom området hälsofrämjande arbete i skolan.

  • 06 jun 2018 Förförståelse av begrepp en särskild undervisningsutmaning

    Att använda begrepp och att relatera till elevernas/studenternas erfarenhet och vardagskunskap är på många sätt naturliga inslag i samhällsvetenskaplig undervisning. Men att förena detta kan ofta innebära en utmaning för läraren visar en undersökning där statsvetarstudenter uppmanats att problematisera kring begreppet ”nation”.

  • 06 jun 2018 Kollegial handledning leder till öppenhet och samarbete

    Yrkeskunskaper, yrkesetik och praktik förbättras om man i ett arbetslag strukturerat delar med sig av sina erfarenheter och kompetenser. Lärarna blir mer medvetna om hur de undervisar och hur de möter eleverna. Samtidigt inbegriper kollegial handledning en disciplinerande maktutövning.

  • 31 maj 2018 Förskolans uppdrag att fostra barn

    I förskolan ska barnen lära sig saker. Detta kan ses som självklart, men ska barnen även fostras i förskolan eller är det vårdnadshavarnas ansvar?

  • 29 maj 2018 Tryckta texter ger bättre läsförståelse

    Mycket läsning sker digitalt i skolan. Läromedelsförlag ger ut digitala versioner av läroböcker och elever läser allt från utdrag ur böcker till hemsidor av olika slag. Samtidigt visar nypublicerade forskningssammanställningar från både USA och Spanien på bättre läsförståelse vid läsning av tryckta texter.

  • 24 maj 2018 Learning study bidrar till förståelse av kroppsliga upplevelser

    Rörelseförmåga är ett mångtydigt begrepp vars tolkning kan ställa till bekymmer för lärare i idrott och hälsa. Men ny forskning visar att med riktad undervisning kan elevers kroppsliga medvetenhet öka, både när det gäller att bli medveten om och sätta ord på sitt sätt att röra sig.

  • 23 maj 2018 Hälsofrämjande perspektiv i förskolan och skolan

    En av de viktigaste skyddsfaktorerna för god hälsa är att klara av skolan. Därför är det viktigt att hälsofrämjande perspektiv integreras i det dagliga pedagogiska arbetet i förskola och skola.

  • 23 maj 2018 Språkliga val i det offentliga rummet synliggör maktbalans

    Vad säger de språk och uttryck som vi omges av på skyltar, affischer och namn i det offentliga rummet oss om gränser och maktförhållanden mellan språk? Det och mycket annat undersöks i en rad aktuella studier om lingvistiska landskap.

  • 22 maj 2018 Demokratifostran i förskolan – för individen eller kollektivet?

    I den viktiga demokratifostran som förskolans verksamhet bygger på läggs allt större fokus på individuella val, trots att demokrati till stora delar handlar om att vara en del av en grupp. Det visar forskningen.

  • 17 maj 2018 Hälsofrämjande perspektiv i förskolan viktigt för hela livet

    Små barn upplever välmående i situationer där de känner gemenskap och kan skapa tilltro till sina kunskaper och förmågor. Ett hälsofrämjande arbete i förskolan behöver därför ha fokus på interaktion och skapa en positiv atmosfär för lärandet.

  • 04 maj 2018 Fokus på engagemang kan minska beteendesvårigheter

    Barn som anses ha beteendesvårigheter väcker ofta oro och frustration. De ställer till det och de stör lärare och andra barn. Frågan är hur lärarna kan stödja dessa barns engagemang i olika aktiviteter och hur deras vardagsfungerande kan bli bättre.

  • 04 maj 2018 Lärares relationskompetens viktig för elevengagemang

    Elevernas engagemang för skolan är stort. Men eleverna upplever att de inte alltid blir lyssnade på. Enligt eleverna är ett kännetecken för bra lärare att de bryr sig om eleverna både som elever och personer.

  • 25 apr 2018 Kollegialt lärande – individutveckling eller skolutveckling?

    Kollegialt lärande beskrivs idag som en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling och det vetenskapliga stödet för effekterna framhålls som starkt. Men definitionerna är ofta vaga och tolkningarna av begreppet varierar. Denna otydlighet gör att satsningar på att främja ett kollegialt lärande inte självklart blir ett reellt stöd för framgångsrik skolutveckling.

  • 24 apr 2018 Dans utmanar genusuppfattningar i förskolan

    Förskolans verksamhet ska stimulera barnen att vidga sina intressen och inte begränsas av stereotypa uppfattningar. Dans som rörelseaktivitet i förskolan kan vara ett sätt att göra detta, men att arbeta könsneutralt är en utmaning.

  • 23 apr 2018 Bra skolbibliotek gynnar elevers läsutveckling

    2019 presenteras förslag till en nationell biblioteksstrategi för hela landet – och där ges skolbiblioteken extra tyngd. Cecilia Gärdén har inom ramen för det arbetet kartlagt vad svensk och internationell forskning skriver om skolbibliotekens relation till elevernas lärande.

  • 19 apr 2018 Elevers användning av återkoppling måste planeras in

    Den ideala återkopplingen är i många fall ouppnåelig men goda kunskaper om återkoppling är ett stöd i arbetet med denna komplexa uppgift. Det menar den amerikanska forskaren Susan Brookhart, som bland annat lyfter fram vikten av en klassrumskultur där återkopplingen synliggörs och elevers användning av återkopplingen planeras in.

  • 18 apr 2018 Flickor och pojkar stressas av olika saker

    Det hälsofrämjande arbetet i skolan behöver utveckla strategier som tar hänsyn till flickors och pojkars olikheter vad gäller livsstil och hälsa. Detta framkommer i en avhandling skriven av Marie Wilhsson.

  • 15 apr 2018 Otydlig återkoppling i skrivundervisning

    I tidskriften Acta Didactica Norge presenteras två mindre studier med stor relevans för lärares respons- och bedömningspraktik. Den ena studien visar hur olik den skriftliga återkopplingen från läraren kan se ut från ett klassrum till ett annat. Den andra påvisar uppenbara brister i kedjan mellan den information lärare får in från elevernas skrivna texter och den undervisning de sedan planerar för att stötta elevernas fortsatta skrivande.

  • 15 apr 2018 Modersmålsundervisning viktig för somaliska elever

    Elever som deltagit i modersmålsundervisning i somaliska presterar bättre på uppgifter i läsförståelse på somaliska än somalisktalande elever som inte deltagit i modersmålsundervisning. Det visar ett nyligen avslutat forskningsprojekt från Stockholms universitet.

  • 12 apr 2018 Gemensamt språk ger användbar återkoppling

    Elever förstår det mesta av den återkopplingen läraren ger. Skriftlig återkoppling triggar dem till att göra fler förändringar i texten än de läraren riktar uppmärksamheten emot. De både vill och klarar av att bearbeta sina texter.

  • 06 apr 2018 Beläggen för feedback inte så starka som ofta hävdats

    Bedömning har blivit en allt större del av lärares vardag och vikten av återkoppling har betonats från många håll. Men beläggen för återkopplingens betydelse i skolan är kanske inte så robusta som det har gjorts gällande, enligt en kritisk granskning av några av de metastudier som många forskare refererar till.

  • 04 apr 2018 Elever ser inte individens roll i klimatförändringarna

    Gymnasieelever lägger ansvaret för klimatförändringarna på samhället snarare än på individers handlingar, visar en studie. Enligt forskarna kan det göra det svårare att förstå hur klimatförändringen kan bromsas. Resultaten visar samtidigt att eleverna har en utvecklad bild av klimatet jämfört med tidigare studier.

  • 23 mar 2018 Inkluderande lektionsarbete svårt men möjligt

    Lärare förväntas planera för en inkluderande undervisning som omfattar alla elever, överallt och hela tiden. Detta kräver ett nytänkande kring lektionsplanering och samverkan med kollegor.

  • 21 mar 2018 Skolledarskapet måste anpassas till kontexten

    Värdet av generella råd till rektorer har börjat ifrågasättas. I stället lyfts betydelsen av det sammanhang skolledaren verkar i, det vill säga ledarskapets kontext. Först med kännedom om den specifika situationen blir det möjligt att relatera till generella råd.

  • 28 feb 2018 Samverkansprojekt behöver vårdas för att överleva

    Samverkan mellan myndigheter för att fånga upp och ta hand om barn som far illa eller riskerar att fara illa kräver engagemang, kunskaper, tillit och respekt hos de inblandade parterna för att bestå.

  • 22 feb 2018 Lärares erfarenheter utmanar kriterier vid sambedömning

    Reglerad sambedömning av erfarna lärare ses ofta som nyckeln till ökad likvärdighet i bedömning av myndigheter, inte minst när det gäller externa prov som exempelvis nationella prov.

  • 21 feb 2018 Stora utmaningar för vårdelever på Komvux

    Vård- och omsorgsutbildningen på Komvux kan vara en väg ut från ett samhälleligt utanförskap, men det finns många hinder på vägen. Ett sådant är spänningen mellan teori och praktik, ett bekymmer som de flesta yrkesutbildningar brottas med.

  • 08 feb 2018 Högpresterande elever har många lässtrategier

    Konkret textarbete och genremedvetenhet är nycklar för att höja elevers läsförmåga. Det tror forskaren Yvonne Hallesson som undersökt goda läsares beskrivningar av den egna läsningen. Utmärkande är att de har en uppsättning av lässtrategier för olika typer av texter.

  • 01 feb 2018 Kompetensutveckling gav förändrad praktik

    Efter en satsning på kompetensutveckling i formativ bedömning ändrade lärarna sitt arbetssätt men förändringen hade ingen effekt på elevernas kunnande efter ett åt. Det visar en ny avhandling.

  • 16 jan 2018 Viktigt att skapa stimulerande läsmiljöer i förskolan

    Det finns en stor potential i förskolans pedagogiska arbete med läsning. Genom ett medvetet och planerat arbete kan förskolan påverka barns förhållningssätt till text och intresse för språkets uttrycksmöjligheter.

  • 16 jan 2018 Nyanländas kunskap och erfarenheter tas inte till vara

    Skolan bör undvika att behandla ”nyanlända elever” som en homogen och enhetlig grupp och bättre tillvarata deras tidigare kunskaper, erfarenheter och språkliga tillgångar som en resurs för lärande. Det visar en ny avhandling om nyanlända ungdomars utbildningsambitioner och deras möte med gymnasiets introduktionsutbildning.

  • 09 jan 2018 Forskning om flerspråkighet

    Globalt sett har flerspråkighet alltid förekommit men i takt med att människor, information och produkter rör sig allt mer och snabbare över världen har flerspråkighet kommit att ägnas större uppmärksamhet, inte minst i forskningen.

  • 09 jan 2018 Mobiltelefoner i klassrummet inte bara ett problem

    I skolan har mobiltelefonen blivit en omstridd teknologi, störningarna från dem i klassrummet är omvittnade i media. Men forskningen inom området visar att mobiltelefoner i klassrummet inte bara är ett problem. Elever och lärare på gymnasiet använder mobiltelefonerna som verktyg i skolarbetet.

  • 21 dec 2017 Kränkningar och mobbning på internet och sociala medier

    Hur kan man förstå och möta kränkningar och mobbning på nätet? En utgångspunkt kan vara att fråga vad det innebär att gränsen mellan fritid och skola inte blir lika tydlig i och med tillgången till internet. Det som händer på internet och sociala medier, oavsett var det sker: i hemmet eller på väg till skolan, påverkar det som sker i skolan.

  • 20 dec 2017 Nationella prov i SO stärker styrning genom granskning

    SO-lärare är positiva till införandet av nationella prov i SO 2014, både proven i sig och för flera av det de upplever som ökad likvärdighet och konkretisering av styrdokumenten. Men lärare kan också uppfatta att den styrning som kan sägas ske genom de nationella proven visar på statens misstro mot lärarnas professionalitet och en försvagning av deras autonomi.

  • 19 dec 2017 Barns inflytande i utvärdering och dokumentation i förskolan

    Verksamheten i förskolan ska utgå från barns perspektiv och barnen ska ha inflytande och uppleva att de blir lyssnade på. Få invänder nog, men hur gör man? I fem olika studier berättar forskare hur personalen på olika sätt kan låta barnen bli delaktiga i förskolans arbete med dokumentation och utvärdering.

  • 18 dec 2017 Autentiskt lärande kan motivera elever i naturvetenskap

    Elevers minskade intresse för naturvetenskap kan motverkas om de får använda sin kunskap på ett sätt som liknar verkligheten utanför skolan. Det är en av förhoppningarna på autentiskt lärande. Ny forskning tyder på att autentiska inslag kan påverka hur eleverna lär sig. Det öppnar både möjligheter och utmaningar.

  • 14 dec 2017 Idrottsundervisning som ökar alla elevers delaktighet

    För att elever ska känna sig inkluderade i en grupp, krävs att de får möjlighet att bidra till gruppens gemensamma aktiviteter och mål. Idrottsundervisning där elever med och utan funktionsnedsättningar deltar tillsammans kan leda till känslan av att vara delaktig, inte bara i skolan, utan också i gemenskapen på fritiden.

  • 12 dec 2017 Formativ bedömning av texter – så som eleven själv vill ha den

    Tydlig, förklarande och vägvisande – så vill elever att respons på texter ska vara. Många lärarkommentarer i texter är av det slaget, men långt ifrån all respons är det. Det visar den studie som Agnete Andersen Bueie har gjort om elevers uppfattningar om nyttan med respons på texter.

  • 01 dec 2017 Improvisation viktig del av undervisningsskickligheten

    Förmågan att improvisera är en ofta förbisedd kvalitet hos lärare. Norska forskare hävdar dock att den behöver tränas upp. För det krävs att oerfarna lärare får stöd av erfarna kollegor.

  • 01 dec 2017 Får eleverna ”tänka om” genom skolans historieundervisning?

    Eleverna måste få större möjlighet att ompröva, diskutera och själva värdera det historiska innehållet om undervisningen ska leva upp till kursplanens mål att utveckla elevernas historiemedvetande. Det är en viktig slutsats i Fredrik Alvéns avhandling Tänka rätt och tycka lämpligt.

  • 28 nov 2017 Skrivehjulet underlättar både textbedömning och elevsamtal

    Skrivehjulet är en norsk skrivpedagogisk modell för lärare som vill arbeta formativt med elevtexter. Två norska forskare har följt en grupp lärare som använder Skrivehjulet, och kan nu se en tydlig förändring.

  • 27 nov 2017 Komplex yrkesroll skapar stress

    Många speciallärare och specialpedagoger känner sig otillräckliga på jobbet. En orsak är den komplexa yrkesrollen. Det framgår av både svenska och amerikanska studier. Rektorerna är viktiga för att skapa struktur och förutsättningar för speciallärares och specialpedagogers roller och ansvarsområden.

  • 13 nov 2017 Delat ledarskap har fördelar både för chefer och verksamhet

    Inom ledarskapsforskningen har intresset för kollektiva aspekter av ledarskap ökat under senare år. Delat ledarskap mellan chefer är en del av denna trend. Huvudtendensen i forskningen pekar på fördelar för såväl de chefer som delar ledarskap som för deras verksamheter.

  • 07 nov 2017 Tvånget att prestera påverkar ungas hälsa

    Normen om perfektion är ett gissel för många ungas hälsa. Skolan som social arena tillsammans med krav på prestationer är påfrestande för många elever, särskilt tjejer. Därför bör skolan arbeta aktivt med de sociala relationerna, menar sociologiforskaren Linda Hiltunen.

  • 31 okt 2017 Sociala medier en arena för lärares fortbildning

    Att delta i grupper i sociala medier har i stor utsträckning blivit en del av dagliga rutiner för lärare. Där håller de sig uppdaterade genom att få ta del av idéer och applikationer men det är också ett sammanhang för kollegiala diskussioner som ger stöd i lärarrollen.

  • 24 okt 2017 Internationell forskning om skolledarskap – intervention, prestation och fokus på lärande

    Internationell forskning om skolors ledning och styrning får allt större inflytande i vår nationella kontext. Denna forskning medför ofta en snävare syn på skolledarskap än vad vi är vana vid och den inrymmer också antaganden om att forskning inom utbildningsområdet ska medverka till att effektivisera skolor.

  • 23 okt 2017 Vuxnas engagemang avgörande för barns kunskap om hållbar utveckling

    Avgörande för hur barn tänker om hållbarhet är de vuxnas engagemang och samtal med barnen, visar en ny avhandling. Det är framförallt i hemmen, inte i förskolan, som barnen verkar erövra kunskaper om hållbarhet. Det gör detta till ett angeläget område för förskolan att utvärdera och utveckla.

  • 18 okt 2017 Robotar i skolan medför etiska utmaningar

    Robotar skulle i framtiden kunna fungera som sociala aktörer i skolan – interagera med elever och främja lärande. Även om robotar potentiellt skulle kunna stödja vissa aktiviteter som är centrala i lärande, finns det risk att de för med sig negativa konsekvenser som är svåra att förutse.

  • 18 okt 2017 Professionell kultur vidgar vyerna i förskolan

    Att involvera professionella kulturutövare i förskolans verksamhet kan erbjuda barnen någonting utöver förskolans ordinarie skapande verksamhet. Det visar en kartläggning från Kulturrådet, som ser den konstnärliga processen som kvalitetshöjande och bland annat pekar på vikten av kompetens och expertis inom det estetiska området.

  • 13 okt 2017 Bedömning i förskolan en krock mellan kultur och direktiv

    Förskolans tradition av att se fostran, omsorg och lärande som en helhet påverkar de bedömningar som görs. Förskollärarna upplever ett dilemma där de å ena sidan ska bedöma förskolans kvalitet snarare än enskilda barns resultat och å andra sidan ska dokumentera varje barns utveckling och lärande.

  • 12 okt 2017 Förändrad slöjdlärarroll ställer nya krav

    Slöjdämnet har genomgått betydande förändringar över tid. I den senaste kursplanen har språket en framskjuten placering. Det ställer nya krav på slöjdlärare som fostrats i en tradition där hantverket varit i centrum.

  • 10 okt 2017 Livshistorier verktyg för lärares professionella utveckling

    Dokumenterade livshistorier och upplevelser som personer med funktionsnedsättningar väljer att dela med sig av kan bli ett verktyg för lärares professionella utveckling. I nästa steg kan materialet, tillsammans med lärares förändrade synsätt och större samverkan mellan kollegor, påverka den undervisning som de ska bedriva. Allt för att utveckla ett inkluderande klimat som välkomnar mångfald.

  • 04 okt 2017 Pedagogiskt ledarskap – ett begrepp som består och förändras

    Uttrycket pedagogiskt ledarskap används idag i många sammanhang. Med dess ökade aktualitet i statliga myndighetsdokument och myndighetsutövande har det också alltmer använts och analyserats i forskning om skolans ledarskap.

  • 25 sep 2017 Otydliga principer för svenska som andraspråk

    De otydliga urvalsprinciperna till ämnet svenska som andraspråk och vad det är som karakteriserar språket hos några elever som är födda i Sverige men ändå deltar i ämnet svenska som andraspråk undersöks i en aktuell avhandling från Uppsala universitet.

  • 13 sep 2017 Flera historiska perspektiv viktigt för elevers identiteter

    I ett internationellt perspektiv kan skolans historieundervisning syfta till att erbjuda kritiska, vetenskapliga perspektiv på historia, men den kan också användas för att förstärka en nationell identitet. Dessutom har eleverna själva med sig uppfattningar om historia in i klassrummet. Deras försök att utifrån dessa ibland motstridiga perspektiv bygga en egen meningsfull bild av historia är något som undersökts i flera internationella studier.

  • 08 sep 2017 Ramar underlättar för faktabaserat skrivande

    Skrivforskningen har alltid varit oense om hur stark stödstruktur en lärare ska erbjuda sina elever när de skriver texter av olika slag. I två artiklar i tidskriften Acta Didactica Norge visar dock norska forskare på en stor mängd fördelar med att använda en s.k. skrivram som stöd för elevens skrivande av framför allt faktabaserad text.

  • 08 sep 2017 Kritiskt förhållningssätt till digitalisering leder till nya frågor

    Digitala verktyg ska ingå i svensk skola och förskola. Förändringar i styrdokumenten med syfte att stärka elevers digitala kompetens som gäller från juli 2018 och den nationella IT-strategin pekar ut centrala aspekter för att digitalisera skolan visar det tydligt.

  • 29 aug 2017 Svårt förstå månens faser från bilder

    Elever har svårt att förstå vad månens faser beror på utifrån bilder i läromedel, visar en ny studie. Ett problem är att de samtidigt måste tänka på dels hur månen ser ut från jorden och dels hur solen, jorden och månen ligger i förhållande till varandra. Barns upplevelse av att ha sett fullmånen på natten kan vara en bra utgångspunkt för lärande, menar forskarna.

  • 28 aug 2017 Nordens språk som andraspråk

    I Finland skapar språkbadsprogram, där delar av den pedagogiska verksamheten bedrivs enbart på svenska, debatt. Nu har forskare visat att en strikt svenskspråkig policy i förskolan inte nödvändigtvis begränsar barnens möjligheter att använda såväl finska som svenska.          

  • 24 aug 2017 Vidgad klyfta mellan elevers studieprestationer

    Om inrikes och utrikes födda elever hade haft föräldrar med liknande socioekonomisk bakgrund och bott i samma bostadsområde skulle nästan hela gapet mellan elevgruppernas studieresultat ha försvunnit.

  • 16 aug 2017 Talet om skrivkris saknar vetenskaplig grund

    Uppfattningen om att elevers skrivande har blivit sämre bygger i högre grad på personligt tyckande än vetenskapliga belägg, men den påverkar utformningen av kurs- och läroplaner i svenska. Det menar Martin Malmström i sin avhandling Synen på skrivande. Föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner.

  • 07 aug 2017 Kritik mot standardiserade program för bedömning i förskolan

    I takt med att allt fler former av dokumentation och bedömning förs in i svenska förskolor, betonas i forskning vikten av att utveckla kunskap om förtjänster, begränsningar och hur förenliga de olika formerna av dokumentation är med intentionerna i läroplanen.

  • 21 jun 2017 Språk och tanke – en avhandling om språklig relativism och flerspråkighet

    Förstaspråket dominerar inte vårt tänkande. Språkliga skillnader kan avspeglas i tänkandet, men endast när språket används för att tänka kring en viss situation. Andraspråkstalare börjar sin inlärning av andraspråket med förväntningar som liknar förstaspråket men anpassar sina kategorier efter kort exponering till det andraspråket. Det visar en avhandling om språklig relativism och flerspråkighet.

  • 20 jun 2017 Vikten av att kunna värdera källor på internet

    Trots att de allra flesta har hört om ”fake news” verkar många läsare strunta i att granska trovärdigheten i det de läser. Elever är inget undantag.

  • 13 jun 2017 Tillit ger effektiv återkoppling

    Återkoppling blir effektiv när relationen mellan lärare och elev är förtroendefull, när lärmiljön upplevs som trygg och när eleverna anser att de behöver återkopplingen. Detta redovisas i en studie där lärares uppfattningar om effektiv återkoppling undersökts.

  • 05 jun 2017 Samhällsstödd utbildning kan ha effekt på politiskt deltagande

    Samhällsstödd politisk utbildning för ungdomar utanför schemalagd skoltid kan ha effekt såväl för individens självuppfattning som för individens sociala och politiska deltagande. Men vilka metoder i den politiska utbildningen som ger vilka effekter är svårt att säga. Det visar en tysk undersökning.

  • 05 jun 2017 Geocapabilities en plattform för ämnesutveckling i skolgeografin

    Varför ska man undervisa om geografi? Vilka kunskaper ska eleverna utveckla? Vilka erfarenheter av geografiska sammanhang och frågeställningar har eleverna? Vad ska man undervisa om? Hur ska undervisningen utformas?

  • 02 jun 2017 Historielärares provkonstruktion ett viktigt utvecklingsområde

    Kurs- och ämnesplaner har sedan länge syftat till att göra historieämnet mer komplext. Ändå bestod svenska gymnasielärares historieprov i hög grad av minneskontroll genom innehållsrelaterade frågor. Det visar en ny doktorsavhandling där 23 gymnasielärares prov från 2008-2009 undersökts.

  • 01 jun 2017 Interkulturellt förhållningssätt bra för modersmålsämnet

    Förändrad syn på modersmålsämnet och integrering av modersmålslärarna i skolans egen organisation kan motverka lärarnas isolering och ämnets underordnade position. På så sätt kan skolan bli en mer inkluderande social och kulturell mötesplats.

  • 24 maj 2017 Skolans dolda etik – om kränkning och utanförskap

    Hur kränkning och mobbning är relaterat till de normer som gäller i kamratgrupper men också i lärargrupper, visar Hélène Jenvén i en ny avhandling. De normer som gäller hänger samman med en hierarki inom kamratgruppen och klassen som helhet.

  • 24 maj 2017 Utforskande förhållningssätt för att forma undervisning

    Formativ undervisning handlar inte bara om att forma eleven, även formandet av undervisningen måste få uppmärksamhet genom frågan ”Hur kan undervisningen förändras?”.

  • 23 maj 2017 Potential för inkluderande utbildning i små skolor

    Genom att anpassa undervisningen efter elevernas varierande förutsättningar – utnyttja lärarkompetenserna på bästa sätt, byta elevgrupper och ändra gruppstorlekar, kan små skolor skapa förutsättningar för inkluderande lärmiljöer även om inte tillgången till formell specialpedagogisk kompetens är en självklarhet.

  • 16 maj 2017 Brister i förskolans genusarbete

    Förskolans uppdrag om jämställdhet är på många vis en stor utmaning visar Skolinspektionens granskningsrapport. Dessutom visar nyligen publicerad textforskning tydligt på behovet av att förskolan möter sina barn med ett fokus på jämställdhet.

  • 16 maj 2017 Förskolor har en utvecklad undervisning i naturkunskap

    Tidigare forskning ofta har pekat ut förskollärares förhållande till naturvetenskap som problematiskt, men nu kommer ny forskning som visar att det förekommer en rik och varierad undervisning i naturkunskap i svenska förskolor.

  • 09 maj 2017 Svårt koppla ihop det lilla med det stora i NV

    Elever som lär sig naturvetenskap behöver kunna koppla ihop det som händer på olika nivåer, något som forskning har visat är svårt. I en avhandling visar Anna-Karin Westman exempel på de problem som kan uppstå. Resultaten visar att det är viktigt att lärare lyfter fram sambanden mellan olika nivåer.

  • 18 apr 2017 Allt mer styrande litteraturläsning i nationella prov

    Uppgifterna i de nationella proven i svenska har blivit mer omfångsrika över tid och lämnar ganska lite över till elevens egen tolkning av litteraturen. Det konstaterar Eva Nilson i sin avhandling Att skapa en läsare.

  • 12 apr 2017 Beröm för talang till skada för motivationen

    Uppfattar du dina och elevernas egenskaper som fasta och opåverkbara? I så fall har du ett statiskt mindset. Om du däremot tror att egenskaper kan utvecklas genom ansträngning så är ditt mindset dynamiskt. Beröm för intelligens och talang ger signaler som bidrar till att skapa ett statisk mindset där barnet drar slutsatsen att eftersom de är smarta när de lyckas så är de dumma när de misslyckas.

  • 04 apr 2017 Entreprenörskap i skolan ett tecken på nya medborgarideal

    Svensk skola har idag en betydelsefull roll i fostran av framtida entreprenörer, där fokus läggs på individens egen utveckling och ekonomiska mål. Detta har skett på bekostnad av demokratiska medborgarideal såsom solidaritet och gemensamt ansvar för samhällsutveckling, enligt en ny avhandling.

  • 04 apr 2017 Från skolspråk till vardagsspråk och sedan tillbaka igen

    Att gå från språklig abstraktion till konkretion – och sedan tillbaka igen – är ett avgörande steg i begreppsutvecklingen för en individ och därmed också för lärandet. Men den här processen är inte något som går automatiskt utan den måste utvecklas och övas i medveten undervisning.

  • 27 mar 2017 Stöttande skrivpedagogik med IKT-stöd ger bättre prestationer

    Stöttande skrivpedagogik i kombination med IKT som stödjande verktyg ger positiva effekter på elevers skriftspråksutveckling. Det visar Åke Grönlund och Annika Agélii Genlotts två studier från 2013 respektive 2016.

  • 21 mar 2017 Organisationer inom naturvetenskapsdidaktik

    Internationella organisationer

  • 06 mar 2017 Internationella mätningar påverkar sällan undervisningen

    Trots att PISA och andra internationella kunskapsmätningar har fått en allt större påverkan på det svenska skolsystemet är det inte säkert att lärarna använder dem för att förändra sitt arbetssätt. Men mätningarna kan få större genomslag om ”entusiaster” på skolorna använder dem för lägesbedömningar och utvecklingsarbete.

  • 27 feb 2017 Religionen inte viktigast vid val av muslimsk friskola

    Det är inte främst av religiösa skäl som föräldrar med somalisk bakgrund väljer en muslimsk friskola för sina barn, visar en studie. Förberedelse för akademiska studier, erfarenheter av brist på respekt och förståelse utifrån religiösa och etniska perspektiv i den skola de valt bort är viktiga för dem i skolvalet.

  • 21 feb 2017 Gränsöverskridande identiteter hos unga som flyttar mellan kulturer

    Identitet och identifikationsprocesser är återkommande ämnen i utbildningssammanhang. Forskning om dessa begrepp visar bland annat att många ungdomar har svårt att identifiera sig inom en homogen grupp. Här finns en del lärdomar att dra för verksamma lärare från studier av ”Third Culture Kids”, ungdomar som lever i familjer med anställning på olika håll i världen under kortare eller längre perioder.

  • 16 feb 2017 Att lära sig uppskatta den oundvikliga oförutsägbarheten

    Läraryrket generellt har en karaktär av oförutsägbarhet samtidigt som ett mer elevaktivt arbetssätt kan öka en sådan oförutsägbarhet. Detta kan bidra till att lärare i religionskunskap – som redan genom ämnets existentiella karaktär kan uppleva osäkerhet – undviker detta.

  • 13 feb 2017 Textkulturer i fokus på SmDi

    Om grammatiken i skolan ska vara meningsfull måste den betraktas som en resurs för eleverna när de utvecklar kunskaper om hur man skriver och läser olika slags texter.

  • 27 jan 2017 Självständighet kräver att elever lär sig hur man lär sig

    Arbetsmetoder såsom eget arbete och så kallade ”work plans” kräver elevernas självständighet, självreglering och motivation. Men många elever har stora svårigheter eftersom de saknar ansvarstagande, centrala färdigheter och blir lämnade för sig själva. För att eleverna ska lyckas med eget arbete och ”work plans” behöver de lärarnas vägledning och stöd i hur man lär sig och arbetar självständigt.

  • 26 jan 2017 Båda språken viktiga för tvåspråkiga elevers lärande

    Tvåspråkiga elevers båda språk är viktiga resurser vid undervisning i naturvetenskap. En ny studie visar att elever bland annat hjälper varandra med okända svenska vardagsord genom att översätta. Resultaten visar även att det är viktigt att eleverna får stöd för att undvika missförstånd kring framförallt vetenskapliga begrepp.

  • 25 jan 2017 Historiedidaktisk forskning möter klassrum i ny e-tidskrift

    I flera länder finns det sedan länge tidskrifter där historiedidaktisk forskning möter lärares klassrumsvardag och där såväl forskare som yrkesverksamma lärare och lärarutbildare skriver artiklar.

  • 24 jan 2017 Elevernas delaktighet främjar bedömning i särskolan

    En förändrad syn på lärande, en ökning av elevernas delaktighet i bedömningen och en ökad kompetens om kursplaner framhävs som tydliga resultat i ett utvecklingsarbete i en rapport om bedömning för lärande i särskolan.

  • 12 jan 2017 Föreställningar om lek styr fritidspedagogers agerande

    Vad som menas med lek och vad som är syftet med lek skiljer sig mellan olika länder och sociala kontexter. Föreställningarna påverkar fritidspedagogers sätt att organisera lek. Genom att synliggöra föreställningar om lek och prova nya arbetssätt kan fritidspedagoger öppna för nya möjligheter.

  • 10 jan 2017 Personliga och samhälleliga faktorer påverkar undervisning

    Det finns flera faktorer som påverkar hur samhällskunskapslärare utformar sin undervisning. Hos den enskilde läraren är det vanligt att enskilda faktorer tydligt dominerar över andra. Det visar en licentiatavhandling som också pekar på att påverkansmönstret är mer individuellt än gemensamt.

  • 04 jan 2017 Uppväxt påverkar nyanländas delaktighet i idrott och hälsa

    För att fler nyanlända elever ska uppnå målen för ämnet idrott och hälsa behöver lärare anpassa undervisningen till nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter.

  • 22 dec 2016 Formativ bedömning tas inte till vara i undervisningen

    Den information som lärare får genom formativ bedömning används bara i begränsad omfattning för didaktiska beslut om den framtida undervisningen. Det riskerar att leda till att undervisningen varken möter elevers lärandebehov eller ämnesplanens krav. Det visar en studie om skrivundervisning i gymnasiet.

  • 21 dec 2016 Inkludering utmanas av fokus på kunskapsmätning

    Osäkerhet om framtiden och fokus på internationella kunskapsmätningar har gjort att inkludering har tappat i betydelse. Boken ”Inclusive education twenty years after Salamanca” beskriver såväl teoretiska som praktiska utmaningar vad gäller inkludering, internationellt sett.

  • 20 dec 2016 Eleverna ställer inte kritiska frågor till historieläroboken

    Elever tenderar att betrakta läroboken i historia som en absolut sanning och ställer inte kritiska frågor vid läsningen. Den kritiska och aktiva läsningen försvåras också av lärobokens upplägg med ett dominerande perspektiv i varje avsnitt.

  • 12 dec 2016 Materiell ojämlikhet försvårar lärande och lärarrekrytering

    De materiella villkoren på en skola påverkar bland annat möjligheten att rekrytera lärare och att skaffa moderna lärandeverktyg. Detta har konsekvenser för lärarnas möjligheter att lära ut och elevernas möjligheter att lära.

  • 06 dec 2016 Bristande motivation förklarar inte skolmisslyckanden

    Grundskolan fungerade bra och stöd från engagerade högstadielärare hjälpte eleverna. Under gymnasiet var det tvärtom – såväl lärare som rektorer upplevdes i flera fall som hinder. Så beskriver unga vuxna med migrationsbakgrund sin skoltid.

  • 17 nov 2016 Bedömning viktig men stressande för eleverna

    Elever upplever att bedömning är viktig och att den påverkar deras agerande i klassrummet men också att de stressas av bedömning. Många gånger förstår heller inte elever de förväntningar som riktas på dem.

  • 15 nov 2016 Gustav Vasa – slug politiker och nationsbyggare

    Aktuell historiedidaktisk forskning visar att de flesta elever i åk 6 beskriver och värderar den sannolikt mest omtalade statschefen i svensk historia på två distinkt olika sätt. Forskningsresultaten ger anledning till reflektioner om politisk historia i skolundervisningen, inte bara på mellanstadiet.

  • 09 nov 2016 Mer fokus på lösningar med modell för kontroversiella frågor

    Att få möta och framföra argument både för och emot i kontroversiella frågor upplevs som mer lösningsinriktat och mindre polariserande än en vanlig debatt, men också tidskrävande och bäst lämpad för mindre grupper, visar en studie från Irland.

  • 02 nov 2016 Öppen attityd viktigt för lärande i grupp

    Gruppdiskussioner hämmas när elever uttrycker sig på sätt som inte går att bygga vidare på. Sådana avbrott i diskussionen kan dock återupplivas av inlägg som har en öppen attityd. Det visar en studie av gymnasieelevers arbete med en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll.

  • 01 nov 2016 Skickliga lärare har närhet och visar integritet på samma gång

    En skicklig lärare behöver ödmjukt bekräfta eleven, behålla sin egen integritet och visa tydlighet. Likaså behöver läraren ha en föreställning om hur en ideal lärare bör vara.        

  • 27 okt 2016 Det finns inga enkla lösningar på beteendeproblematik

    Beteendeproblematik är ett globalt mycket debatterat och omstritt område. Kanske mest omstritt inom hela utbildningsområdet, enligt professor Philip Garner. Det råder oenighet om hur sådan problematik yttrar sig, hur den uppstår, hur den ska hanteras, benämnas och definieras.

  • 20 okt 2016 Friare lärmiljö kan bli problematisk för distanselever

    Både inre och yttre motivation är av betydelse för att eleverna ska lyckas med sitt lärande på distans. Det gäller att skapa lärandeprocesser som betonar interaktivitet, kommunikation och samarbete, menar Charlotta Hilli som skrivit en avhandling om lärande i virtuella miljöer.

  • 17 okt 2016 Digitala verktyg olika bra på att visa vad eleverna förstår

    Lärare behöver använda flera olika metoder för att få syn på hur eleverna utvecklar sin förståelse, och det är här de digitala verktygen kan få betydelse. Men det är inte alla verktyg som hjälper läraren att få syn på vad eleverna har förstått.

  • 11 okt 2016 Den stora omställningen – från inkludering till exkludering

    Från förskola, via förskoleklass till första klass, möter en del barn inkluderande lösningar medan andra segregeras. Barn med mycket stort behov av stöd möter allra störst förändringar under sin ”utbildningsväg”. och utsätts för risken att tappa kamratkontakter. Resultaten i en avhandling pekar på att etablerade kamratkontakter inte ses som lika viktiga som för övriga barn.

  • 03 okt 2016 Ett granskande rum av sociala och ytliga kategoriseringar?

    Ett granskande rum av sociala och ytliga kategoriseringar? Religionskunskapsundervisningen kan vara en plats som öppnar för existentiella problemlösningar och för bearbetningar av makt, identitet och social rättvisa. Det hävdar den engelske religionsdidaktikern Francis Farrell.

  • 29 sep 2016 Övergång till förskoleklass både utmaning och möjlighet

    Övergången till och från förskoleklass splittrar ofta barns befintliga sociala relationer. Detta leder till en oro över hur man ska lära känna nya kompisar och vad som kommer att ske med befintliga vänskapsrelationer. Samtidigt skapar bytet av den fysiska och sociala miljön nya och ofta positiva möjligheter och förväntningar.

  • 21 sep 2016 Möjligheter och problem i undervisning om Förintelsen

    Andra världskriget och Förintelsen är centrala delar av historieundervisningen i både grundskolans senare del och i gymnasieskolan. Studier visar att läroböcker har en del brister i framställningen av andra världskriget och att undervisningen innehåller både problem och möjligheter.

  • 16 sep 2016 Elever med diagnos upplever att de inte får stöd

    Stöd som ges till elever med diagnoserna Aspergers syndrom eller ADHD behöver innehålla såväl psykosocialt som kunskapsmässigt stöd. Det är en av huvudslutsatserna i en avhandling från Linköpings universitet.

  • 14 sep 2016 Mer bedömning än återkoppling i kamratbedömning

    För att kamratbedömning ska kunna stärka lärandet behöver eleverna ha en viss nivå på ämneskunskaperna och det krävs att de även har en viss bedömarfärdighet. De behöver öva på att urskilja skillnader i kvalitet för att kunna samtala om elevsvaren, visar en licentiatuppsats om kamratbedömning i NO i mellanstadiet.

  • 29 aug 2016 Skönlitteratur i alla ämnen främjar lärande

    Lärare kan med stor framgång använda skönlitterära texter i andra skolämnen än svenska. Det är huvudbudskapet i Mary Ingemanssons Lärande genom skönlitteratur: Djupläsning, förståelse, kunskap som vänder sig till lärarstudenter och lärare i grundskolans olika ämnen.

  • 26 aug 2016 Pojkar tar fortfarande mer plats än flickor i klassrummet

    Flickor får idag bättre resultat än pojkar i skolans naturvetenskap, men det är fortfarande pojkar som får mest plats när det gäller talutrymme och uppmärksamhet på lektioner. Det visar en studie från Mittuniversitetet och Aarhus universitet. Skillnaderna i utrymme är dock mindre än för 30 år sedan.

  • 18 aug 2016 Förvirrande återkoppling i matematik

    Eleverna är inte alltid nöjda med den återkoppling de får och de använder den inte alltid. Jenny Green har undersökt vad som händer när gymnasielever ges en formativ återkoppling i matematik. Hon kom fram till att eleverna upplevde återkopplingen på olika sätt. Den kunde upplevas som användbar, förvirrande eller skrämmande.

  • 16 aug 2016 Mer toleransfostran än ämneskunskap

    Religionskunskapsundervisning är bra på att skapa ett gott samtalsklimat och fungerar till stora delar väl då det gäller att skapa tolerans och förståelse för ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. Men att den skulle ge elever tillfälle att undersöka meningsfrågor och bli intellektuellt och existentiellt utmanade är tveksamt, visar en brittisk undersökning.

  • 15 aug 2016 Religionskunskap mer toleransfostran än ämneskunskap

    Religionskunskapsundervisning är bra på att skapa ett gott samtalsklimat och fungerar till stora delar väl då det gäller att skapa tolerans och förståelse för ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. Men är det tänkt att undervisningen också ska ge elever tillfälle att undersöka meningsfrågor och bli intellektuellt och existentiellt utmanade är det betydligt mera tveksamt, visar en brittisk undersökning.

  • 17 jun 2016 Solidaritet centralt för lärande i hållbar utveckling

    Geografi, med benen i såväl samhälls- som naturvetenskap, lämpar sig särskilt väl för undervisning i hållbar utveckling. Det mångvetenskapliga forskningsfältet miljödidaktik och miljöundervisning är tydligt relevant för skolämnet geografi.

  • 17 jun 2016 Åk 4-6-lärares tankar om sin historieundervisning

    Berättelser tycks ha stor betydelse för flera av de didaktiska grundfrågorna i historieundervisning i mellanstadiet.

  • 14 jun 2016 Svenska avhandlingar i specialpedagogik

  • 08 jun 2016 Samhällets behov förskollärares motiv för naturvetenskap

    Många blivande förskollärare tänker på naturvetenskap främst som biologi, och ser samhällets framtida behov av kunskaper som det viktigaste motivet för att barn ska lära sig naturvetenskap i förskolan. Det visar en studie från Högskolan Kristianstad.

  • 07 jun 2016 Socioemotionella program inte bra för alla

    Terapeutiska insatser för elever med socioemotionella problem bör inte riktas till samtliga elever. Dessa program kan nämligen få negativa konsekvenser för dem som de ursprungligen inte är ämnade för. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

  • 03 jun 2016 Erfaren medskapare krävs för barnens musiklek

    När förskole- och fritidshemsbarn samspelar kring musikteknologi är låtsasleken viktig. Men för att leken med det digitala instrumentet ska komma igång och bli meningsfull, är lärarens aktivitet avgörande.

  • 01 jun 2016 Nationella prov i årskurs 3 flyttar fokus från lärandet

    De nationella proven i årskurs 3 missgynnar elever i behov av stöd. Särskilt missgynnar proven elever med annat modersmål än svenska. Anette Baggers avhandling tar upp hur lärares dilemman i provsituationen och hur eleverna påverkas.

  • 19 maj 2016 Läromedlen styr hur kunskapsmålen kommuniceras

    De formella läroplanen verkar leva i skuggan av en dold läroplan, en läroplan som är det som läraren uttrycker och som i mångt och mycket styrs av läromedlen. Det menar Lena Heikka som gjort en studie med målkommunikation med fokus på elevperspektivet.

  • 16 maj 2016 Utforskande återkoppling

    Återkoppling går att planera men det gäller även att vara öppen för det oförutsedda. Lärare kan bli bättre på att uppmärksamma elevernas egna frågeställningar och funderingar, så att återkopplingen som ett gemensamt projekt kan bli mer riktad, menar Anna Öhman.

  • 12 maj 2016 Konflikthantering kräver kunskaper, analys och träning

    Skolors konflikthantering handlar ofta om ett förebyggande arbete och ordningsregler. Trots detta uppstår ständigt nya konflikter och tidigare konflikter trappas upp till nya nivåer. Genom att skapa förutsättningar för förhandling och medling mellan parterna kan skolor bli bättre på att förhindra att konflikterna förvärras.

  • 04 maj 2016 Kunskaper och attityder viktiga i formativ bedömning

    Att införa formativ bedömning är en utmaning och kan leda till vitt skilda bedömningspraktiker. Det är bakgrunden till att en grupp holländska forskare sammanställt forskningsresultat där viktiga faktorer har identifierats. De betonar att det inte räcker med att förändra procedurer utan att det kan krävas mer djupgående förändringar i undervisningen.

  • 03 maj 2016 Nyhetsanvändning bidrar till olika typer av förståelse

    Nyheter har en framskjuten roll i undervisningen i samhällskunskap. Nyheter används på olika sätt beroende på om de är integrerade i ett kunskapsområde eller om nyheterna i sig själva är utgångspunkten för undervisningen. I det första fallet står kunskapsmålet i centrum, i det senare är de ett verktyg för att nå skolans fostransmål.

  • 25 apr 2016 Skönlitteratur i klassrumsarbetet bidrar till etisk kompetens

    Religionsdidaktikens etikområde kan förutom ämnesdidaktiska studier också dra nytta av värdepedagogiska undersökningar. Flera publicerade texter inom detta fält har särskilt uppmärksamt skönlitterärt arbete och knyter därmed an till ”Identitet och livsfrågor” som bl.a. behandlar hur livsfrågor skildras i populärkultur.

  • 22 apr 2016 Berättande tradition utmanar historisk källhantering

    Att skilja det historiska källbegreppet från den mer generella förståelsen för vad källor kan vara ett sätt att hantera historiska källor i undervisningen. Ett annat sätt kan vara att integrera källanvändning i den ordinarie undervisningen men det riskerar att krocka med traditionen med den berättande framställningen som dominerar historieundervisningen.

  • 18 apr 2016 ”Vi och dom” definieras i klassrumsdiskussioner

    Den sekulära normen är stark i religionskunskapsklassrummet och det talas ofta om religion som ett fenomen från förgången tid. Det visar avhandlingen ”Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden” och ifrågasätter talet om religionskunskap som ett av de ämnen som starkast bidrar till tolerans, öppenhet och respekt.

  • 11 apr 2016 Reflektion och diskussion viktigt i spelbaserat lärande

    Vad krävs för att en skola eller en lärare ska kunna göra datorspelande till en del av sin verksamhet? Vad krävs av spelutvecklare för att de ska kunna skapa spel som faktiskt fungerar bra i skolmiljöer rent praktiskt?

  • 07 apr 2016 Både reflektion och handling centralt för att förändra normer

    Det räcker inte att undervisa om att orättvisor finns. Istället behöver man visa på hur normer skapas omkring oss, av andra och inte minst av oss själva.

  • 30 mar 2016 Språklig exponering ger inte bättre kunskaper i engelska

    Elever på gymnasieprogram med engelska som undervisningsspråk utvecklar inte sitt allmänakademiska ordförråd mer än elever som går program med svenska som undervisningsspråk. Det visar Eva Olsson i sin avhandling On the impact of extramural English and CLIL on productive vocabulary vid Göteborgs universitet.

  • 22 mar 2016 Skrivramar kan hjälpa elevers ämnestexter

    Med hjälp av en skrivram som eleverna delvis själva är med och arbetar fram under ett arbetsområde i ”samfunnsfag” får en stor del av eleverna en tydligare inriktning gentemot att utveckla ämnesmässiga färdigheter. Detta visar en undersökning i den norska grundskolan.

  • 09 mar 2016 Matriser leder till bättre elevprestationer

    I en bedömningsmatris uttrycks förväntningar på elevuppgifter genom kriterier och beskrivningar av kvalitativa nivåer. De kan används som bedömningsstöd av läraren när komplexa uppgifter skall bedömas men de kan även användas av eleverna i arbetet med uppgiften.

  • 07 mar 2016 Elevers erfarenheter bidrar till ökad medborgarkompetens

    När elevernas erfarenheter möter faktabaserat innehåll i samhällskunskapens olika arbetsområden kan det bli grunden för ett fortsatt arbete som ökar deras möjligheter att agera som fullvärdiga och kompetenta medborgare i dagens komplexa värld.

  • 02 mar 2016 Ordinarie undervisning ökar motivation hos nyanlända

    Lärare behöver arbeta målmedvetet för att stärka gruppsammanhållning och minska exkludering av nyanlända elever. Om de fick snabbare tillträde till ordinarie undervisning skulle deras motivation och sociala integration öka.

  • 26 feb 2016 Elever vill ha mer utvecklad återkoppling

    Eleverna vill ha mer specifik återkoppling och har svårt att förstå kunskapskraven. De flesta tycker också att kamratbedömning är svårt och att det inte är deras uppgift att bedöma sina kamrater. Det visar en intervjustudie med elever på barn- och fritidsprogrammet om deras erfarenheter av bedömning och återkoppling av yrkeslärande.

  • 24 feb 2016 Litteraturläsning behöver vara både analytisk och personlig

    Det är påtagliga skillnader i litteraturundervisningen i Sverige och Frankrike. Den svenska präglas av personlig läsning medan den franska är analytisk. För en mer produktiv litteraturundervisning borde länderna låna idéer av varandra.

  • 22 feb 2016 Känslor en viktig del av lärandet

    Känslor spelar en viktig roll för elevers motivation och engagemang. Detta är såväl lärare som forskare överens om. Ny forskning visar hur elevers känslor även är en del av själva lärandet i sig inom naturvetenskap. Men det är viktigt att känslorna fokuserar på ämnet och inte bara på aktiviteten i allmänhet.

  • 19 feb 2016 Förändring av skrivpedagogiken ger mycket starka resultat

    Det norska Normprojektet visar upp starka resultat – en skrivundervisning som förändras mot mer systematik och ökad samsyn mellan lärare, hjälper de allra flesta elever att utvecklas.

  • 17 feb 2016 Helhetsperspektiv på nyanländas behov viktigt

    Nyanlända elever förväntas snabbt övervinna traumatiska upplevelser av flyktingskap och anpassa sig till ett nytt samhälle. Helhetsperspektiv, samordning av mottagande och kartläggning av elevers erfarenheter samt övergång till den reguljära undervisningen är viktiga steg i att åstadkomma detta.

  • 11 feb 2016 Skickliga lärares relationsarbete viktigt för eleverna

    Duktiga lärare löser svåra undervisningssituationer genom ständiga improvisationer och de tar huvudansvaret för relationen till eleven i mötet ansikte mot ansikte. Det visar en avhandlingsstudie med fokus på mötet mellan elever och lärare.

  • 08 feb 2016 Kompetensutveckling gör teknikstött lärande hållbart

    Behov av kompetensutveckling – på alla plan – blir synligt i Marcia Håkanssons Lindqvists avhandling om digitala teknologier och teknikstött lärande.

  • 01 feb 2016 Lärande bedömning och ökad arbetsbelastning med BFL

    En mer formativ bedömningspraktik, en ökad tydlighet med målen och mer pedagogiska diskussioner på skolorna är några av de resultat som framkommer i utvärderingen av Bedömning för Lärande i Borås kommun. Utvärderingen konstaterar också att lärarna upplever att arbetsbelastningen har ökat.

  • 27 jan 2016 Lärares attityder är avgörande för elever med Asperger

    Lärare med nyare lärarutbildning fokuserar mer på att anpassa skolmiljö och undervisning än att lägga fokus på funktionshindret när de undervisar elever med Aspergers syndrom. För lärare med äldre dominerar ett medicinskt förhållningssätt. Det är ett par av resultaten i en avhandling om attityder till Asperger och inkludering.

  • 20 jan 2016 Dåliga förutsättningar för lärares bedömningspraktik

    Alltför mycket ansvar för arbetet med formativ bedömning läggs på den enskilda läraren. Det menar Eva Hartell, vars avhandling belyser olika aspekter av lärares bedömningspraktik i teknikämnet på grundskolan.

  • 12 jan 2016 Omsorg och stöd i ungas samspel i sociala medier

    Kränkningar och sociala medier är en vanlig kombination när ungas medievanor diskuteras. Men ungdomar är måna om att visa omsorg och bygger starka stödjande kulturer på exempelvis Instagram eller Kik. I alla fall när det gäller de närmaste vännerna.

  • 12 jan 2016 Rollspel med politiker ger ökade kunskaper

    Rollspel och politikerbesök är två sätt att levandegöra och verklighetsförankra undervisning om politik. Båda sätten har fördelar och nackdelar. Vid universitetet i Nottingham har dessa två metoder förenats för ett specifikt undervisningsområde. Utfallet innebär enligt lärarna själva många fördelar.

  • 07 jan 2016 Film i historieundervisningen – problem och möjligheter

    Att visa film är ett vanligt inslag på historielektioner. På senare tid har också historiedidaktisk forskning intresserat sig för filmmediet – både i och utanför klassrummet. Den här artikeln gör några nedslag i litteraturen.

  • 22 dec 2015 Samarbete och reflektion för bättre undervisning

    För att stärka lärares ämneskunskaper och didaktiska kompetenser behöver skolor skapa förutsättningar för kollegial, långsiktig och strukturerad kompetensutveckling.

  • 14 dec 2015 Forskning i den egna praktiken gav nya insikter

    Svårigheten att bedöma muntlig kommunikation blev utgångspunkten för en grupp lärare i Norrköping som deltog i aktionsforskningsprojektet Muntlig kommunikation inom algebra – hur bedömer vid det? Lärarna kunde se sin egen undervisning på ett nytt sätt och de kunde sprida sina resultat till andra.

  • 24 nov 2015 Utbildning av demokratiska medborgare i Europa

    Intervjuer med egyptiska aktivister under och i efterspelet av den arabiska våren ger lärdomar om att en framtidstro ger människor verktyg att till stor del utbilda sig själva i medborgarfostran. Men det visar också att denna spontana utbildning behöver följas av institutionella reformer och mer formell medborgarutbildning.

  • 17 nov 2015 Utvecklad återkoppling är användbar

    Processorienterad återkoppling, en utvecklad återkoppling där styrkor, svagheter och råd om vad som skulle kunna leda till bättre resultat, uppfattas av elever som mer användbar är betygsorienterad återkoppling. Det visar en studie från Tyskland.

  • 16 nov 2015 Formativa strategier ger olika undervisningspraktiker

    Ska Bedömning för lärande (BFL) användas för att anpassa eleverna efter kunskapskraven eller undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar? Björn Tolgfors belyser i studien Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa – didaktiska konsekvenser av styrning, hur olika tolkningar av de formativa strategierna i BFL kan ge upphov till vitt skilda undervisningspraktiker

  • 16 nov 2015 Svenska som andraspråk ett underordnat ämne

    Trots en ny läroplan, GY11, rymmer svenska som andraspråk fortfarande färre kognitiva utmaningar än svenskämnet. Inte minst är utrymmet för läsning av skönlitteratur betydligt mindre i svenska som andraspråk

  • 09 nov 2015 Samarbete med föräldrar främjar nyanländas lärande

    Tidig kartläggning, snabb inkludering i ordinarie klasser och samarbete med modersmålslärare/studiehandledare på modersmålet är några faktorer som ökar flyktingbarns möjlighet att lyckas i skolan. Utbildningsinsatser som riktar sig till nyanlända flyktingbarn behöver inkludera både utbildningsstöd och psykosocialt stöd.

  • 04 nov 2015 Stark sekulär norm i svenska klassrum

    Kan det vara så att ämnet religionskunskap i skola och utbildning kan bidra till ”andrafiering”, det vill säga att ämnet konstruerar bilder av troende som så annorlunda och avvikande att det framstår som otänkbart att identifiera sig med en religiös identitet? En sekulär norm verkar vara stark i svenska skolors klassrum.

  • 02 nov 2015 Stor variation i elevers argumentation i samhällsfrågor

    Gymnasieelever använder olika typer av argument om olika samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll och det finns också skillnader beroende på vilket program de går. Det visar en avhandling från Karlstads universitet.

  • 21 okt 2015 Läroböcker bidrar till elevers bilder av svenskhet

    Gymnasieelevers bilder av det moderna Sverige och vad som är svenskt tycks ha ett tydligt samband med berättelser i deras historieböcker. Det konstaterar Ingmarie Danielsson Malmros i doktorsavhandlingen Det var en gång ett land.

  • 09 okt 2015 Effektiva lärstrategier ett viktigt uppdrag för skolan

    Ett av syftena med utbildning är att utveckla elevers förmåga att lära. Trots detta lär lärare sällan ut effektiva lärstrategier. Därför är det inte överraskande att elever ofta använder ineffektiva lärstrategier. När elever ska lära att lära är det viktigt att de tidigt introduceras till effektiva lärstrategier och får hjälp att använda dem.

  • 08 okt 2015 Dubbel avskiljning av elever ett hot mot demokratin

    Gymnasieelever delas upp på skolor och program. Nivågruppering används i stor utsträckning, specialpedagogiskt stöd ges ofta utanför elevers ordinarie klass. Joacim Rambergs avhandling visar på stora hinder för skapandet av en inkluderande och demokratisk skola.

  • 07 okt 2015 Alla i skolan kan ha nytta av molntjänster

    Flexibilitet, stöd för mobilt lärande, samarbete, kommunikation och delande är några av fördelarna med molntjänster. Men det finns även risker, såsom inlåsningseffekter och integritetsproblem. Det visar en genomgång av 112 studier.

  • 07 okt 2015 Rektorer positiva till molntjänster

    Svenska rektorer är positivt inställda till att använda molntjänster, men de ser också problem med framförallt integriteten. I en ny studie har 342 rektorer vid svenska grundskolor besvarat en enkät om hur de uppfattar molntjänster i skolan

  • 01 okt 2015 Svag teoretisk koppling i praxisnära forskning

    Att lärares erfarenheter av och förhållningssätt till undervisning är ett relevant studieobjekt som ofta förbigåtts är enkelt att argumentera för. Inte minst gäller detta för samhällskunskapsdidaktisk forskning.

  • 29 sep 2015 Felaktigt stöd när flickor tystnar

    Elever i behov av särskilt stöd kan få fel stöd om deras uppfattningar inte tas till vara. Bristande förtroende för lärare kan göra att de slutar efterfråga hjälp och stöd.

  • 25 sep 2015 Elever på yrkesprogram efterfrågar meningsfull historia

    Historieämnet är viktigt för att man ska kunna förstå sin samtid och kunna delta i samhällsdebatten. Därför måstehistorieundervisningens innehåll sträcka sig fram till nutiden, anser elever på yrkesprogrammen. Men bland beslutsfattare och lärare finns fler och delvis andra uppfattningar om vad utbildningen ska leda till.

  • 23 sep 2015 Studiebesök kan både förstärka och ändra elevers uppfattningar

    Studiebesök till olika religiösa rum och platser eller besök av företrädare för olika trossamfund som ger sin bild av samfundet kan både leda till att elevers uppfattningar kan bekräftas och att de byts ut. Hur läraren fokuserar på religionen som ”lära” eller ”levd” förväntas ha stor betydelse för upplevelsen av studiebesöket.

  • 07 sep 2015 Utveckling av SO-undervisning genom visuella berättelser

    SO är både undervisning i fyra ämnen och undervisning i områden som inbegriper flera av dessa men som inte självklart kan sorteras in under ett av dem. Med mer avancerad informationsteknik ökar möjligheten för elever att själva undersöka och skapa sig förståelse. Det ställer dock stora krav på såväl lärare som elever men bär samtidigt på tillfälle till generell undervisningsutveckling.

  • 28 aug 2015 Stadieövergång kritisk fas för inkludering

    Rektor och specialpedagog vid mottagande skolor är nyckelpersoner vid övergången till högstadiet, vilket är en kritisk fas för inkludering. De styr vilket stöd elever får och utformningen av kommunikationen mellan avlämnande skola och den egna skolan. De styr också kommunikationen med elevernas föräldrar.

  • 27 aug 2015 Lärares förväntningar styr skrivundervisning i svenska

    Förutsättningarna för att skriva och utveckla sitt skrivande kan vara väldigt olika för elever i gymnasieskolan. Varje klassrum präglas på sitt sätt av lärarens uppfattningar om elevernas förmåga till skrivande i relation till vilket gymnasieprogram de går på.

  • 26 aug 2015 Frihet från givna regler ökar barns förhandlingsutrymme

    Förskolebarn organiserar lekar på sitt eget sätt när pedagogerna inte observerar dem. Deras aktiviteter är även ”friare” och de förhandlar mer med varandra om regler, om aktiviteterna sker på platser barnen betraktar som fria från förskolans regler och pedagogers övervakning, visar forskning.

  • 12 jun 2015 Utvecklade pedagogiska strategier centrala för fältstudier

    Geografi är ett ämne som av tradition använder fältstudier och exkursioner som viktiga inslag i undervisningen. Även inom NO-undervisning uppmanas lärare att använda mer fältarbete för att göra kunskapen mer intressant och relevant.

  • 08 jun 2015 Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma

    Inom specialpedagogiken är det inkludering som gäller, men inom andraspråksundervisningen förespråkas en uppdelning av elever för att främja såväl språkutveckling som integration.

  • 08 jun 2015 Interkulturellt lärande sker i mötet med det obekanta

    Utlandsvistelser utvecklar inte bara elevers erfarenheter och språkkunskaper. Det interkulturella lärandet som sker där utvecklar även elevernas sociala kompetenser och förändrar deras syn på sig själv, sina normer och omvärlden. Dessa kunskaper och erfarenheter är betydelsefulla för elevernas framtida yrkeskarriärer.

  • 05 jun 2015 Hållbarhetsarbete utvecklar barns kritiska förmåga

    Istället för att presentera färdiga svar bör förskollärare bedriva en undervisning som främjar barns förmåga att genomföra undersökningar, ställa olika perspektiv mot varandra och diskutera normer och moraliska dilemman. Sådan undervisning främjar barns handlingskompetens.

  • 03 jun 2015 Den religiösa texten som mål eller medel i läroböcker

    Hur olika fenomen används i undervisningen har betydelse för vilken förståelse som möjliggörs och vilken som försvåras. Det gäller till exempel hur läroboken används under religionskunskapslektioner men också hur skilda fenomen beskrivs i läroboken i religionskunskap.

  • 28 maj 2015 Lärare i islam – översättare för ökad samhörighet

    Religionskunskapsundervisning som bedrivs i Sverige är icke-konfessionell och pluralistisk. Samtidigt finns i fristående skolor med konfessionell inriktning ofta ytterligare utbildning som kan vara konfessionell. Jenny Berglunds avhandling, där islamundervisning i tre sådana skolor studeras, visar på lärarens betydelsefulla uppdrag.  

  • 27 maj 2015 Viktiga val av arbetssätt i klassrummet

    – De arbetssätt som används i arbetet med elever i behov av särskilt stöd måste ses över. Arbetssätten påverkar elevernas lärande och skolprestationer. När skolor ska bli mer inkluderande är det också viktigt att man bestämmer sig för vad man menar med inkludering.

  • 27 maj 2015 Programmeringsundervisning behöver didaktisk diskussion

    – Lärare gör så gott de kan då de ska undervisa i programmering. Men det finns en likformighet i undervisningen och lärare förväntas fortbilda sig själva, söka ny kunskap och pröva sig fram på egen hand.

  • 07 maj 2015 Samhällskunskap underlättar ämnesmöten

    Ämnesintegrerad undervisning kan under rätt förutsättningar både ge en helhetssyn och ge ämnesspecifika kunskaper och fördjupningar. Ämnet samhällskunskap får en viktig funktion både för specifika kunskaper och analyser och för att ge ämnesintegrerade projekt en handlingsdimension. Detta visar Sara Blanck i en samhällskunskapsdidaktisk licentiatuppsats.

  • 07 maj 2015 Internationella tester i nordiskt ljus

    Hur ser skillnaderna och likheterna ut mellan de nordiska länderna i internationella tester? Rapporten Northern Lights on TIMSS and PIRLS 2011 presenterar jämförande perspektiv med fokus på Norden.

  • 23 apr 2015 Multimodalt berättande inspirerar elever och lärare

    Elever utvecklar olika slags kunskaper när de får använda ljud, skrift, bild och rörelse i sitt berättande, men lärare saknar ofta kunskaper och resurser för att integrera estetiska lärprocesser i undervisningen.

  • 14 apr 2015 Barn utforskar digitala resurser utifrån egna syften

    Små barn använder surfplattor och applikationer på fler sätt än vad som var tänkt i designen. Det visar Susanne Kjällander och Farzaneh Moinian i artikeln ”Digital Tablets and Applications in Preschool Everyday Practices” .

  • 09 apr 2015 För mycket variation blir svårt för elever

    Lärare kan hjälpa elever att lära genom att visa på likheter och skillnader, men det får inte blir för mycket variation på en gång. Det visar en artikel från högskolan i Halmstad, där tre lärare och en forskare förbättrade en lektion om joner i en learning study.

  • 09 apr 2015 Svag hörförståelse och lässvårigheter hör ofta ihop

    Arbete med hörförståelse är gynnsamt för många elever som riskerar att utveckla lässvårigheter. Tidiga insatser för att identifiera elever som kan få svårigheter med sin läsförståelse är viktiga. Lika viktigt är att det är de barn som mest behöver stöd också får det.

  • 08 apr 2015 Sambedömning som redskap för ökad likvärdighet

    Långsiktig och kontinuerlig sambedömning skapar goda förutsättningar för att på längre sikt stärka likvärdigheten samtidigt som det tillvaratar den pedagogiska potential som finns i sambedömning.

  • 07 apr 2015 Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid

    Elevaktiv bedömning lär elever att bedöma sitt eget och andras arbete samtidigt som arbetssätten utvecklar deras ämneskunskaper. Dessutom lär sig eleven vad som behöver utvecklas i det egna lärandet och vad hen behöver lära mer om. Det frigör också tid för lärarna.

  • 07 apr 2015 Datoranimationer kräver central lärarroll

    Att använda datoranimationer i undervisningen kan vara ett fruktbart sätt att lära sig att förstå olika naturgeografiska processer. När en grupp arbetar tillsammans med animationerna en dator kan mer erfarna elever fungera som sociala resurser i klassrummet.

  • 31 mar 2015 Orsaksförklaringar har många användningsområden

    Elevers syn på vad som kan orsaka historisk förändring täcker ett brett spektrum, från ett tydligt aktörsperspektiv ända till ett fatalistiskt synsätt.

  • 09 mar 2015 Fler bedömare ger rättvisare betyg

    Att bedöma skrivförmåga är svårt. En stor mängd forskning visar att lärare ofta inte är överens om det exakta betyget på en text, även om de på ett allmänt plan har en samsyn kring vilka elevtexter som är bättre och sämre. Men det finns lösningar.

  • 04 mar 2015 Att utveckla ett kvalificerat resonemang om rättvisa

    Hur ett begrepp i relation till en företeelse eller samhällsfråga presenteras i samhällskunskapsundervisningen har betydelse för hur eleverna erfar företeelsen.

  • 04 mar 2015 Läsa på internet kräver speciella förmågor

    Det krävs speciella förmågor för att läsa texter på internet, visar Maria Rasmusson i avhandlingen ”Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat”.

  • 04 mar 2015 Skolutvecklingsarbete bäst inifrån på ett utforskande sätt

    Stark kritik har riktats mot uppifrån styrda skolutvecklingsprocesser, där andra bestämmer ramar för kvalitetsutvecklingen i skolan utan att ta hänsyn till den lokala kontexten. Istället förespråkas ett underifrånperspektiv på skolutveckling.

  • 16 feb 2015 Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång

    Om läraren tror att eleven kan lyckas ökar motivationen och därmed möjligheten att nå målen. Motivation, som bland annat definieras som individens önskan att delta i lärandeprocesser, påverkas av både inre och yttre faktorer.

  • 04 feb 2015 I Finland ges mycket stöd tidigt, ”genast” och till många

    – Satsningen på de små barnens läsförmåga tycker vi är en orsak till våra goda kunskapsresultat. Vi vill att ingen ska missa chansen från början. Alla ska vara med. Alla måste få grundläggande kunskaper i modersmålet från första början. Det säger Marjatta Takala, gästprofessor vid Umeå universitet.

  • 22 jan 2015 Tidiga insatser viktiga mot läs- och skrivsvårigheter

    Om en elev riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter är en ”vänta och se-attityd” kontraproduktiv och ett tecken på att samspelet mellan elev och skolundervisning inte fungerar tillfredsställande. I stället bör skolan tidigt kartlägga om det finns risk för att läs- och skrivsvårigheter utvecklas.

  • 21 jan 2015 Kryss i en ruta visar inte vad eleven kan utveckla

    Betydelsen av att konstruera uppgifter som svarar mot centrala aspekter av ämnets syn på kunskap är avgörande för formativ bedömning. Att göra uppgifter som synliggör elevens kunskaper är också centralt i detta sammanhang.

  • 16 jan 2015 Komplex lärarkunskap i formativ bedömningspraktik

    Kunskaper om hur man ska framkalla, tolka och använda information om elevernas lärande för att anpassa undervisningen efter elevernas behov. Förmåga att stärka elevernas engagemang och vilja att ta ansvar för sitt lärande. Den formativa bedömningspraktiken ställer höga krav på läraren.

  • 15 jan 2015 Multimodal teori stärker elevers meningsskapande

    Dagens elever är vana vid att läsa och skriva texter som kombinerar olika uttrycksformer, men saknar verktyg att diskutera och analysera dem. Med multimodal teoribildning utveckla sitt meningsskapande och kritiska tänkande kring olika uttrycksformers funktioner.

  • 15 dec 2014 Autentiska uppgifter en möjlighet som sällan utnyttjas

    Den största fördelen med att använda mobila medier, som exempelvis Ipad, i undervisningen är möjligheten att arbeta med autentiska uppgifter. Det menar en majoritet av de lärare som deltog i studien Investigating teachers' adoption of signature mobile pedagogies.

  • 11 dec 2014 Kamratbedömning förbättrar skrivande i engelska

    Det finns goda skäl att involvera eleverna i kamratbedömning och det finns fördelar med att läsa och kommentera kamraters texter. Det menar Jessica Berggren som har undersökt vad eleverna kan lära sig om skrivande i engelska genom att läsa och ge återkoppling på klasskamraters texter.

  • 02 dec 2014 Klass spelar roll för hur pojkar använder digitala medier

    Klass bidrar till att forma hur pojkar i gymnasieåldern använder digitala medier exempelvis när det gäller informationssökning, nyhetskonsumtion, datorspel och publicering av olika slags egenproducerat innehåll.

  • 27 nov 2014 Datorlek underlättar läsinlärning vid nedsatt hörsel

    Barn med nedsatt hörsel och döva barn har ett mycket svårt utgångsläge för att lära sig läsa och skriva. Den tekniska utvecklingen har nu markant förbättrat förutsättningarna.

  • 21 nov 2014 Elevernas livsvärld viktig när källor ska tolkas

    Elevernas egna samtidsrelaterade frågor är viktiga när de utvecklar historiskt kunnande. Därför är det viktigt att man som historielärare förstår den roll som elevernas livsvärld spelar när källor ska tolkas.

  • 13 nov 2014 Virtuella laborationer ställer nya krav på lärare

    Virtuella laborationer låter elever utforska världen utan dyr utrustning och komplicerade förberedelser. Men lärarna behöver ta hänsyn till många faktorer för att uppnå önskat resultat, visar forskning från Göteborgs universitet.

  • 06 nov 2014 Bilder kan störa läsningen för dyslektiker

    Bilder i läromedel förutsätts ofta vara ett hjälpmedel för att eleverna ska få ökat stöd att förstå innehållet i en text. För den som inte kan ta till sig informationen i bilden kan bilden i stället vara negativt för lärandet. De eleverna missar då det som bilden är tänkt att tillföra.

  • 28 okt 2014 En-till-en-miljö gör undervisningen mer formativ

    När elever har en egen dator i skolan förändras undervisningen så att den blir mer formativ. Större fokus riktas mot att se hur eleverna tar till sig kunskap. Det menar de lärare som deltagit i en studie om undervisning i en-till-en-miljö.

  • 24 okt 2014 Förskollärarnas identitet stärks av vetenskapligt förhållningsätt

    Förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Trots det sammankopplar sällan förskollärarna sin egen yrkesidentitet med ett vetenskapligt förhållningssätt eller teoretisk kunskap. Istället betonas förskollärares personliga egenskaper och förskollärarna menar att yrkeskunnandet utvecklas genom praktiska erfarenheter.

  • 16 okt 2014 Elevers självständiga arbete fördjupas av formativt anslag

    Vid självständiga arbeten, såsom projektarbetet, bör fokus ligga på ett formativt förhållningssätt, där själva handledningen och den intellektuella utmaningen i arbetsprocessen är det viktiga.

  • 08 okt 2014 Skolspråk i läroböcker stötesten för andraspråkselever

    Om elever med svenska som andraspråk får hjälp att tolka svåra begrepp i läroböckerna når de lättare målen. Det säger Lotta Olvegård, som i sin avhandling har studerat språket i läroböcker i historia och hur väl det förstås.

  • 26 sep 2014 Fakta med fiktion utvecklar historiskt tänkande i bloggar

    När elever i årskurs 9 i ett arbete kring 2:a världskriget fick sätta in fiktiva personer i verkliga historiska händelser och skriva om detta i bloggar utvecklade de såväl historisk empati som färdigheten att tolka historiska händelseförlopp. Mer begränsade var eleverna i sin källanvändning samt att relatera till sin egen vardag.

  • 25 sep 2014 Samhällskunskap hjälpämne till andra SO-ämnen på mellanstadiet

    Begreppet ämnesmarkörer kan visa hur och i vilken omfattning ett skolämne synliggörs i undervisningen. Ämnet samhällskunskap har få ämnesmarkörer och både framställs och upplevs av lärarna som otydligt och osammanhängande.

  • 16 sep 2014 Elevers syn på kunskap viktig för lärandet

    Spelar det någon roll hur elever ser på kunskap när de ska lära sig naturvetenskap? Många forskare försöker svara på den frågan. Studier visar bland annat att elevers syn på kunskap kan påverka deras motivation inom naturvetenskap.

  • 12 sep 2014 Multimodala delar missas i bedömning av text

    I takt med att skolan digitaliseras väcks frågor om bedömning. Hur bedömer vi andra uttryckssätt än talad och skriven text, exempelvis inom svenskämnet? Både lärare och elever verkar vara osäkra på bedömning av bild och ljud.

  • 26 aug 2014 Bedömning i det mångkulturella klassrummet

    Kan storskalig bedömning, som till exempel nationella prov, bli valida och rättvisa i ett mångkulturellt klassrum frågar sig Gordon Stobart i artikeln ”Fairness in multicultural assessment systems”.

  • 22 aug 2014 Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete

    Kompetensutveckling med tid för förändringsarbete, gemensamma mål, stark grupptillhörighet och att handlingsutrymmet inte inskränks ger bra förutsättningar för kollegialt lärande. Man kan minska friktion i gruppen och uppnå bättre resultat. Konflikter kan hindra för konstruktivt förändringsarbete.

  • 18 aug 2014 TOKIS – inte så tokig skrivpedagogik!

    Skrivande i skolan måste inrymma många textsorter för att hjälpa till att utveckla kunskap och fantasi, att interagera och driva åsikter. Skrivandet är också nära förknippat med att tala och läsa. Det har varit utgångspunkten för TOKIS i framtagandet av en skrivpedagogisk modell.

  • 03 jul 2014 Rätt språkbruk ger uppmärksamhet i förskolan

    De barn som uttryckte sig på samma sätt som lärarna fick mer uppmärksamhet och kunde därmed påverka mer vid naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan, visar en avhandling från Stockholms universitet.

  • 26 jun 2014 Hemmet – en skrivmiljö med både för- och nackdelar

    – Att skribenter väljer strategi efter ämne, att de går i dialog med sin framväxande text och att de identifierar och använder sig av olika resurser. Så svarar Anki Randahl, författare till doktorsavhandlingen Strategiska skribenter, på frågan om vilka av hennes forskningsresultat hon anser vara viktigast för verksamma lärare.

  • 24 jun 2014 Skolarbetet blir ”på riktigt” när fler läser elevernas bloggar

    När elever skapar multimodala texter och delar dessa med fler mottagare än läraren, kommunicerar de helt andra upplevelser och kunskaper än tidigare. Skolarbetet får en ny mening. Det visar Dan Åkerlund, lektor vid Karlstad Universitet, i avhandlingen ”Elever syns på nätet – multimodala texter och autentiska mottagare”.

  • 23 jun 2014 Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det!

    Elevernas perspektiv tas sällan till vara i forskningen om inkludering. För lite intresse har också riktats mot inkluderingsprocesser inne i klassrummet. Claes Nilholm och Barbro Alm förvånas över de många bristerna i forskningen om inkludering. Det är ju för elevernas skull som inkluderingen görs.

  • 06 jun 2014 Träningsskolan saknar ofta sociala lärandeformer

    Undervisningen i träningsskolan präglas av en individualistisk snarare än en kommunikativ syn på lärande vilket medför att eleverna intar en passiv position i förhållande till sin omgivning menar forskare.

  • 05 jun 2014 Genusvetenskapens pedagogik utvecklar inlevelseförmågan

    Många ungdomar har svårt med långsamhet och förstår inte poängen med arbetssätt som är repetitiva och tidskrävande. Men sådana arbetssätt är nödvändiga för att lyckas i en värld där akademiska färdigheter blir alltmer eftertraktade.

  • 02 jun 2014 Etikdidaktisk forskning närmast obefintlig

    Orientering om religioner snarare än etik- och livsfrågeundervisning verkar dominera religionskunskapsämnet i Sverige. I Norge heter ämnet RLE – Religion, Livssyn och Etik. Namnet förmår synliggöra en bredd som också det svenska ämnet ska ha men som i ämnesrubriken förblir osynlig.

  • 27 maj 2014 Demokratiuppdraget svårt att genomföra i förskolan

    Arbetet med demokratiuppdraget i förskolan är viktigt och meningsfullt men svårt att genomföra i det dagliga arbetet. Det menar förskollärarna på den förskola som Katarina Ribaeus studerat i avhandlingen Demokratiuppdrag i förskolan

  • 27 maj 2014 Träna tanken med geografi

    I slutet på 1990-talet formade geografididaktikern David Leat och en grupp lärare och lärarutbildare i Newcastle undervisningsupplägg och studiematerial med lärarhandledningar under rubriken ”Thinking through Geography” som blivit en stor framgång i Storbritannien.

  • 20 maj 2014 Diagnoser behövs inte när alla får det stöd de behöver

    En av skolans största utmaningar är att klara av mångfalden. Det menar Julie Allan, professor i Equity and Inclusion vid University of Birmingham. Elever är olika i en mängd avseenden och många lärare upplever det som en stor utmaning att undervisa alla elever.

  • 20 maj 2014 Stora vinster för barn i förskolor med hög kvalitet

    Om barn går i förskolor som stimulerar dem socialt, emotionellt, kognitivt och kunskapsmässigt förbättras deras framtidsutsikter.

  • 12 maj 2014 Digitalt lärande effektivare med ett korrekt språk

    När vi inför digitala läromedel i undervisning bör vi behålla ett kritiskt förhållningssätt och uppmärksamma skillnaden mellan engagemang och lärande. Det är dessutom nödvändigt med mer kunskap om på vilket sätt och i vilken grad olika digitala läromedel kan bidra till lärande.

  • 14 apr 2014 Användning av datorer utmanar skrivandet

    Skiftet från penna och papper till dator och skärm betyder mer för elevernas skolskrivande än bara ett byte av verktyg.

  • 14 apr 2014 Barns lärande syns i deras handlingar

    Man kan studera vad och hur barn mellan ett och tre år lär sig om naturen i förskolan genom att titta på vad de gör när de leker utomhus. Det går att forska på barns lärande även innan barnen lärt sig tala vilket ger nya verktyg för lärare i förskolan att dokumentera och reflektera över barns lärande, visar avhandling.  

  • 08 apr 2014 Externa prov kan påverka undervisningen

    I USA har man sedan länge haft ett välutvecklat system med externa prov, ofta på delstatsnivå. Precis som här är en grundtanke från politikerhåll är att proven ska bidra till ökad måluppfyllelse. Samtidigt hävdar kritiker att detta leder till en skola där enskilda ämnen, faktabaserad kunskapssyn och en lärarcentrerad undervisning blir resultatet av proven.

  • 02 apr 2014 Ämnesövergripande perspektiv även i uppdelad SO-undervisning

    I grundskolan är det numera hårdare krav på att ge och mäta kunskap i varje enskilt SO-ämne. En studie visar dock att det även vid ämnesspecifik undervisning görs naturliga ämnesövergripande kopplingar av eleverna som manar till att det lyfts in perspektiv från övriga SO-ämnen.

  • 31 mar 2014 ”Critical literacy” synliggör maktrelationer och motiverar

    I arbetet med förskolebarns och elevers språkutveckling är det viktigt att vara medveten om komplexa samband mellan barns sociala värld och erfarenheter, olika kommunikationsprocesser, språket, lärande och maktrelationer. Ett sätt att arbeta med språkutveckling utifrån en sådan holistisk syn är "critical literacy".

  • 26 mar 2014 Att förstå religiositet i dagens Europa

    Hur kan vi tala om religion och religiositet i Europa i dag? Många forskare ifrågasätter sekulariseringstesen och hävdar att Europa snarast kan beskrivas som ”post-sekulärt” där vi ser tecken på religionens återkomst eller nya synlighet i samhället.

  • 19 mar 2014 Variationsrik undervisning utvecklar kritiskt tänkande

    Samhällskunskapsundervisning kan användas för att utveckla den typ av kritiskt tänkande som skolans styrdokument föreskriver. Att variera texterna som eleverna läser och själva producerar i ett aktuellt undervisningsmoment och att synliggöra de kvalitativa skillnaderna mellan dem.

  • 17 mar 2014 Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling

    Idén om att det är viktigt för läraren att reflektera över sin praktik fortsätter att vara ett centralt inslag i lärares fortbildning och yrkesutveckling. Men nu uttrycker forskare allt större tveksamhet över om reflektion är tillräckligt för att öka kvaliteten i undervisningen.

  • 13 mar 2014 Evidens, även det en tolkningsfråga?

    Begreppet evidens har fått en allt mer framträdande roll i skoldebatten. Evidens förespråkas av vissa som lösningen på skolans problem och av andra som hämmande för skolutveckling.

  • 24 feb 2014 Skolan är inte digitalt jämlik

    Den digitala kompetens som den enskilda eleven får möjlighet att uppnå är beroende av så väl socioekonomisk bakgrund som vilken eller vilka enskilda lärare som eleven möter.

  • 17 feb 2014 Lärares bakgrund kan påverka deras ämnesuppfattning

    Samhällskunskapslärare tror att de fokuserar på en sak i sin undervisning men det stämmer inte när man jämför med de prov och uppgifter de använder.

  • 17 feb 2014 Lärare använder missvisande modeller i kemi

    Lärare känner till flera av de svårigheter elever kan ha inom området kemisk bindning, men de vet inte att de modeller som används kan bidra till att skapa dessa problem.

  • 07 feb 2014 Naturvetenskapliga perspektiv behöver synliggöras i förskolan

    Att introducera naturvetenskap, dess förhållningssätt och språkbruk på ett systematiskt sätt kan erbjuda förskolebarn ett redskap att förstå världen med. Naturvetenskap i förskolan kan också bidra till att barn utvecklar ett intresse för kunskapsområdet. Kunskapsutvecklingen kan dessutom underlätta barnens övergång från förskolan till skolan.

  • 04 feb 2014 Tekniken får inte stå i vägen för innehållet i utomhusundervisning

    Vad bör man tänka på om man vill använda mobil teknik för att undersöka den fysiska omgivningen utanför klassrummet? Jo – att tekniken inte ska stå i vägen för innehållet.

  • 27 jan 2014 Aktör och struktur måste lyftas i historieundervisningen

    I historieundervisningen behöver eleverna lära sig att hantera begrepp. Därför måste den narrativa strukturen brytas och de begreppsliga perspektiven bli klart uttalade. Det är en av slutsatserna i en ny avhandling i historiedidaktik.

  • 21 jan 2014 Lyhördhet krävs för att utnyttja potentialen i sociala medier

    Sociala medier som bloggar och Facebook kan bidra till ökad kommunikation i undervisningen. Men för att kunna utnyttja mediernas potential för undervisning gäller det att vara lyhörd och följa studenternas val för att forma interaktion. Det visar tre studier där forskare på olika sätt har undersökt sociala medier och lärande.

  • 21 jan 2014 Steget från förberedelseklass en utmaning för nyanlända

    Nyanlända elever tycker inte att ämnena i sig är svåra men både ämnesspecifika begrepp och vardagsuttryck ställer till problem. Lärarna glömmer ofta att förklara dem, särskilt i så kallade vanliga klasser. Övergången till vanlig klass innebär också utanförskap och otrygghet

  • 21 jan 2014 Studenters lärandestrategier i sociala medier

    Fjorton studenter deltog i ett bloggprojekt som löpte under två år. Bloggandet ingick inte som en del av bedömningen, men fokuserade innehåll i studierna. Trots detta läste studenterna varandras inlägg och gav respons.

  • 10 jan 2014 Fasta undervisningsmål kan försvåra genuin klassrumsdialog

    Dialog är ett centralt begrepp inom religionsdidaktiken och kan i svenskt kursplanesammanhang närmast motsvaras av att ”skapa ömsesidig förståelse”. En holländsk studie visar att lärarens undervisningsstil och mål har betydelse för i vilken omfattning och på vilket sätt dialog förekommer i religionsundervisningen.

  • 10 jan 2014 Mentala kartor ett sätt att förstå barns rumsuppfattning

    För att förstå hur barn förhåller sig till kartor kan man studera barns egna kartor, alltså sådana de själva ritat. Sådana kartor brukar kallas för mentala eller kognitiva kartor. De speglar barnets upplevelse av verkligheten och tar upp platser som är viktiga för barnet.

  • 20 dec 2013 Hon skakar fram en förståelse för molekylers självorganisering

    Hur kan en slumpmässig process leda till en ordnad biologisk struktur? En avhandling från Linköpings universitet undersöker hur studenter förstår visualiseringar som visar denna process. Resultaten visar att visualisering kan göra det mindre svårt att förstå ett komplext vetenskapligt begrepp.

  • 13 dec 2013 Makt, normer och delaktighet en utmaning för förskolan

    Att göra barn till jämställda framtidsmedborgare är en viktig uppgift för förskolepedagoger. Arbetsprocessen genomsyras dock av maktrelationer där åldern är en avgörande faktor för vem som får bestämma och styra. I förskolan är normen att vuxna ska styra och omforma barn mot tydligt fastställda mål.

  • 11 dec 2013 Nationellt projekt för likvärdiga betyg i Norge

    Likvärdiga betyg på nationell nivå är målet för ett norskt projekt där nationella kvalitetsnivåer för text ska tas fram. Det sker i samverkan mellan forskare och ett antal utvalda skolor och lärare.

  • 11 dec 2013 Viktig grundforskning om elevtexters kvalitet

    Det går att hitta relativt tydliga kvalitetsnivåer i elevers texter. Det låter möjligen som att sparka in en öppen dörr, men sanningen är att forskningen, och därmed också den forskningsförankrade kunskapen om sådana nivåer, varit relativt frånvarande hittills.

  • 06 dec 2013 Flippade klassrum har både för- och nackdelar

    Varför väljer lärare att flippa sitt klassrum? I en amerikansk fallstudie deltog 200 lärare som undervisar i naturvetenskapliga ämnen och matematik och som använder sig av flippat klassrum.

  • 06 dec 2013 Nätmobbning vanligare bland flickor

    Flickor både nätmobbar och nätmobbas i högre grad än pojkar. Det visar Linda Beckmans avhandling: "Traditionell mobbning och nätmobbning bland svenska ungdomar. Könsskillnader och samband med psykisk hälsa."

  • 04 dec 2013 Svenskämnet behöver mer relevanta ämneskunskaper

    Svenskämnet tyngs av olika problem som hänger ihop med de reformer svensk skola genomgått de senaste tjugo åren. Sverige borde rikta blicken mot grannlandet Danmark där danskämnet i högre grad fokuserar på ett kritiskt förhållningssätt och relevanta ämneskunskaper.

  • 02 dec 2013 Finanskris gyllene tillfälle för ekonomiundervisning

    När vi är med om något viktigt, såväl positiv som negativt, är vi mottagliga för information och kunskap i detta ämnesområde. Att detta även gäller för ekonomikunskaper i förhållande till den rådande finanskrisen visas i flera studier publicerade i Journal of Social Science Education.

  • 02 dec 2013 ”Värstingar” är inte problemet, de är i problem och behöver stöd

    Ungdomar som av samhällets representanter stämplas som ”värstingar” vittnar om att de ofta känner sig dömda på förhand och att de inte blir lika behandlade inför lagen. Detta gäller lika mycket skolpersonal som polisen och socialtjänsten.

  • 28 nov 2013 Undersökande arbetssätt

    Ett undersökande arbetssätt (inquiry-oriented approach) kan syfta till en bättre förståelse för hur vetenskaplig kunskap byggs upp. Jakob Gyllenpalm, Stockholms universitet, visar dock i sin avhandling att lärare sällan har det som målsättning när de använder undersökande aktiviteter.

  • 28 nov 2013 Öppet och undersökande arbetssätt stärker lärandet

    Trots att lärare använder sig av undersökande arbetssätt lär sig eleverna sällan naturvetenskapliga begrepp, förklaringar på fenomen eller att formulera hypoteser och frågeställningar. Rätt utformade undersökningsuppgifter kan stärka djupinlärning och utveckla den analytiska förmågan. Undervisningen bör stimulera eleverna att ställa frågor, söka svar, undersöka, resonera med andra samt dokumentera, visar en avhandling.

  • 20 nov 2013 Grupparbete – en utmaning för både lärare och elever

    Grupparbete utvecklar intellektuella och sociala förmågor såsom begreppsinlärning, problemlösning, demokratiskt arbetssätt, språklig kommunikation och förmåga till samarbete.

  • 20 nov 2013 Forskarutbildade lärare för in ny kunskap

    Varför har mina elever så svårt att förstå kemisk bindning? Det var frågan som fick läraren Anna Bergqvist att söka till en forskarutbildning. Efter en licentiatexamen inom Lärarlyftet jobbar hon nu som lektor på samma gymnasieskola som tidigare. Hälften av tiden använder hon till utveckling och forskning och spelar en viktig roll i kommunens strukturerade skolutvecklingsarbete.

  • 20 nov 2013 Dramaundervisning ger positiva attityder till religiös mångfald

    Dramaundervisning – där åhörarna både får ta del av och bidra till gestaltning och gå vidare i undervisning med uppmärksammade teman – kan utveckla mer positiva attityder till kulturell och religiös mångfald hos gymnasister, visar en religionsdidaktisk studie från Grekland.

  • 19 nov 2013 Känslor och värderingar spelar roll för bedömning

    Känslor och personliga värderingar spelar roll även om inte examinatorn känner den student som bedöms. Det visar Victoria Elliott i en studie av engelska examinatorers bedömning av essäuppgifter i engelska och historia.

  • 19 nov 2013 Provresultat måste analyseras för att främja elevernas lärande

    Trots det idoga bruket av prov i amerikanska skolor anger endast hälften av lärarna att de analyserade resultaten som ett led i att förbättra undervisningen.

  • 14 nov 2013 Sociala medier i klassrummet suddar ut gränser

    När sociala medier används i klassrummet möter elevernas medieerfarenheter en undervisningspraxis med mångåriga traditioner. En krock? Nej, kanske mer utsuddade gränser.

  • 22 okt 2013 Modellskolor – kollektivt lärande i en skola på vetenskaplig grund

    ”Som lärare kan jag inte påverka elevernas socioekonomiska bakgrund eller skolans styrdokument, men jag kan genom kompetensutveckling påverka och förbättra min undervisning!” – förklarar Ann-Christine Wennergren en av nyckelpersonerna bakom Modellskolan i Ängelholm.

  • 22 okt 2013 ”Vänta och se-filosofi” är förödande

    ”Barns kunskapsutveckling och eventuella svårigheter i skolarbetet måste tas på största möjliga allvar, och omedelbart! Att vänta och se och lösa situationen med hjälp av olika omplaceringar är rent förödande.”

  • 22 okt 2013 Granskning av SO-undervisning pekar både på brister och kvalitet

    SO-undervisning i år 7-9 har brister när det gäller generella kompetenser och kunskaper. Dessutom brister helhetsperspektivet. Samtidigt har eleverna en positiv syn på SO-ämnenas betydelse och på SO-lärarnas förhållningssätt gentemot eleverna. Det visar Skolinspektionens granskning.

  • 15 okt 2013 Specialpedagogik i förändring

    Vad innebär den nya skollagen och de nya läroplanerna för specialpedagogiken. Får fokus på kunskap konsekvenser för inkludering och likvärdighet?

  • 14 okt 2013 Nationellt perspektiv får stå tillbaka i historia

    Skolämnet historia har i många länder haft en roll i byggandet av en nationell identitet. En intressant utveckling är att historieämnet under de senaste decennierna fått tydligare internationella och globala perspektiv.

  • 10 okt 2013 Timplanelöst ökar flexibiliteten

    I skolor utan timplan har alternativa studieområden som ”friskvård och kultur”, ”mentorstid”, ”normer och värden”, ”metodanvisningar”, ”social samspelstid” eller ”rekreationstid” en viktig plats på schemat.

  • 10 okt 2013 Analogier kan användas tidigt i undervisningen i NO

    Barn kan använda analogier tidigare än vad man hittills trott. Redan i första klass kan elever förstå och även hitta på egna analogier. Med rätt stöd och i rätt situation kan analogier vara ett bra sätt att undervisa på och ge intressanta klassrumsdiskussioner menar forskare.

  • 04 okt 2013 Dramaarbete kräver ökad kompetens och mer tid

    Drama kan med fördel användas för att fördjupa förståelse och inlevelse i lärandet i olika ämnesområden. Men för att drama ska bli en integrerad del av undervisningen krävs både mer kunskaper och tid för att utveckla drama som hjälpmedel i den ämnesrelaterade undervisningen menar forskare.

  • 01 okt 2013 Dörren mellan förenkling och komplexitet måste hållas på glänt

    Att undervisa handlar många gånger om att förenkla och göra fenomen begripliga, så att de blir möjliga för unga att greppa. Undervisning kan därför rymma en frustration; den komplexitet som läraren skulle vilja synliggöra uppnås sällan.

  • 18 sep 2013 IUP – en utmaning för läraren

    Även om lärare, föräldrar och elever ser positivt på arbetet med individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal så finns det svårigheter med att få digitala individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen att fungera som det var tänkt.

  • 16 sep 2013 Återkoppling på elevarbeten sällan framåtsyftande

    Merparten av lärarna ger återkoppling på elevarbeten i NO, men denna återkoppling innehåller sällan kommentarer som talar om vad eleven ska göra för att förbättra kunskaperna. Detta är huvudresultatet i en ny studie.

  • 12 sep 2013 Återkoppling effektivare i yrkesämnen än i teoretiska

    En effektiv återkoppling kräver att eleverna är aktiva. Det visar en norsk studie där kvalitet i återkoppling, elevers användning av återkoppling och hur elever och lärare uppfattade återkoppling undersöktes.

  • 27 jun 2013 Hjärnforskning ger förståelse för lärande i naturvetenskap

    Allt lärande hänger samman med ändringar i hjärnan. Forskningen om relationen mellan lärande och ändringar i hjärnan kan användas i skolan genom att den ökar förståelsen för vad som händer när elever lär sig något och varför vissa saker är svåra att lära.

  • 24 jun 2013 Passionerad uppgörelse med den amerikanska utbildningspolitiken

    Genom en utbildningspolitik som bygger på ett ekonomiskt tänkande och som innebär att skolan hela tiden ska utvärderas, framför allt med hjälp av elevers testresultat, lett till en utarmning av det amerikanska skolsystemet. Det menar professor Diane Ravitch.

  • 18 jun 2013 Hemläxors nytta inte självklar

    Läxor har generellt låg effekt på elevers lärande. Lägst effekt har läxor på unga elevers lärande och högst på redan högpresterande gymnasieelevers lärande. Rätt utformade och med formativ återkoppling kan läxor stödja elevers lärande.

  • 12 jun 2013 Att skriva om det lästa stöttar läsförståelsen

    Stöttar skrivande om det lästa läsförståelsen? Det är den tematiska frågan i en amerikansk metastudie. Svaret blir ja och följs upp med några direkta rekommendationer om åtgärder för den aktiva läraren.

  • 11 jun 2013 Konstruktionen av en svensklärare

    Har det någon betydelse vilken svensklärare som konstrueras i våra utbildnings- och kursplaner, vilken typ av lärare som lärosätet därmed säger sig utbilda? Ja, det har det.

  • 30 maj 2013 Rektors roll avgörande för att skapa inkluderande skolor

    Rektorns förmåga att skapa sociala relationer och bygga en gemenskap i skolan är viktig för att skapa skolor som både är inkluderande och effektiva. Det är resultatet av en amerikansk fallstudie.

  • 29 maj 2013 För lite fokus på vardagen i geografiundervisningen

    Temat ”Barn och ungdomars geografier” är ett växande internationellt forskningsfält inom geografisk forskning. Det behandlar hur geografiska perspektiv på olika sätt är en del av barns vardagsliv, och att erfarenheter från barns egna geografier är en grundläggande dimension i hur de uppfattar platser och rumsliga sammanhang.

  • 29 maj 2013 Webben förändrar förutsättningar för språklärande

    När studenter använder webben för att skriva texter arbetar de med språket på många olika sätt. Fokus förskjuts från läraren till eleven, menar Linda Bradley vid Chalmers tekniska högskola.

  • 28 maj 2013 Ändrade villkor för lärande när alla elever får egen dator

    När eleverna har var sin dator ställs ökade krav på den fysiska miljön. Eleverna blir mer mobila och klassrummen uppfattas ibland som begränsande för skapandet av nya arbetssätt.

  • 22 maj 2013 Framtidstro är viktig för ett medborgarskapsengagemang

    Intervjuer med egyptiska aktivister under och i efterspelet av den arabiska våren ger lärdomar om att en framtidstro ger människor verktyg att till stor del utbilda sig själva i medborgarfostran. Men det visar också att denna spontana utbildning behöver följas av institutionella reformer och mer formell medborgarutbildning.

  • 21 maj 2013 Begränsad bild av inkludering i litteratur om särskilt stöd

    För de flesta betyder inkludering att man undviker särlösningar såsom till exempel särskilda undervisningsgrupper. Många lärare är positiva till idén men känner sig samtidigt osäkra på hur man ska undervisa för att kunna nå alla elever.

  • 17 maj 2013 Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling

    Att tillägna sig ämneskunskaper förutsätter tillgång till ett specifikt fackspråk och varje nytt ämne har ett karakteristiskt språk. Lärarna ska ställa språkutveckling lika mycket som ämneskunskaper i centrum eftersom en språkinriktad undervisning gynnar alla och inte bara vissa elever menar forskare.

  • 17 maj 2013 Digitala historiehjälpmedel måste vara meningsskapande

    Både digitaliserade källor och digitala skapandeverktyg kan fungera utvecklande i historieundervisning men då behöver vissa kriterier vara uppfyllda. Bland annat måste det material som används vara meningsskapande, visar en ny avhandling.

  • 16 maj 2013 Reflexiv självvärdering i religion utvecklar kunskaper och attityder

    Hur kan självvärderingen utvecklas så att elever kan diskutera sin egen utveckling när det gäller attityder? Det är en av de frågor som genomsyrar den brittiske forskare Nigel Fancourts avhandling om reflexiv självvärdering.

  • 15 maj 2013 Det är skolans ansvar att alla elever lyckas

    I Essunga har ändrat tänkande vänt en negativ trend till framgång. Rektorns upprepade mantra har varit att ”alla ska lyckas i klassrummet och att det är skolans ansvar!”. Traditionen att skylla ifrån sig har brutits.

  • 15 maj 2013 Återkoppling vanligt men stödjer inte alltid lärandet

    Återkoppling är vanlig och sker på många olika sätt, men eleverna tycker att den långt ifrån alltid stödjer lärandet. Det visar en norsk studie.

  • 25 apr 2013 Barns språkutveckling stärks av flerspråkiga pedagoger

    Flerspråkiga pedagoger kan underlätta arbetet med att få barnens modersmål att vara ett komplement till svenska i det dagliga pedagogiska arbetet. På så sätt kan barnens språkliga bakgrund matchas vilket borde vara en angelägen fråga för förskolechefer menar forskare.

  • 24 apr 2013 Religiös bakgrund påverkar intresset för religionskunskap

    Elevers religiösa bakgrund och erfarenheter av religion och livsåskådning spelar en betydande roll i hur ämnet uppfattas och mottas av elever på gymnasieskolan. Det visar Anders Sjöborgs undersökning från Uppsala universitet.

  • 23 apr 2013 Kristen norm ger stolthet över egna perspektiv

    Religionskunskapsundervisning bygger, enligt en nyutkommen norsk avhandling, på ett slags västerländsk, kristen och luthersk förståelse av vad religion är. Denna normalitet skapar, enligt Tove Nicolaisen, bilden av hinduiska traditioner som avvikande och hinduiska barn som ”de Andra”.

  • 22 apr 2013 GIS en möjlighet och utmaning

    Geografididaktisk forskning från Norge visar att högstadieelever med rätt stöd kan hantera relativt avancerade kartanalysprogram. Ett projektorienterat arbetssätt fungerar också väl när man tillämpar geografiska informationssystem, GIS, i geografiundervisningen.

  • 18 apr 2013 Utomhusundervisning effektivt även i högstadiet

    Utomhusundervisning har flera positiva effekter på elevers språkutveckling visar den första svenska longitudinella forskningsstudien av utomhusundervisning i högstadiemiljöer.

  • 26 mar 2013 Kvalitativt god undervisning viktigast för elevers lärande

    Boken ”Utmärkt undervisning” är en översiktskarta som gör det lättare att få en överblick över de senaste två decenniernas skolforskning. Syftet med Jan Håkanssons och Daniel Sundbergs sammanställning av svensk och internationell forskning är att utifrån evidensbaserad forskning ge lärarna vägledning att utveckla kvalitativt god undervisning.

  • 26 mar 2013 Formativ bedömning stärker lärandet

    Formativ bedömning är ett komplext förhållningssätt och handlar till stor del om lärarens undervisningsfilosofi. Det kan vara en väldig omfattande förändring i fall man jobbar i en mer ”traditionell” undervisningskultur menar Alli Klapp, universitetslektor vid Högskolan Kristianstad.

  • 25 mar 2013 Proaktiv modell sätter fokus på förebyggande arbete

    I USA har ett sätt att tänka kring specialpedagogiska insatser som kallas response-to-intervention rönt stora framgångar. Finland har också börjat anamma modellen. I Sverige finns inte ens en översättning av begreppet. Grosche och Volpe går i en nypublicerad artikel igenom modellen och forskningen om den.

  • 25 mar 2013 Svårare undervisa demokrati i en passiv deltagarkultur

    I en internationell studie som mäter bland annat attityder och värderingar, ICCS 2009, var finska elever i topp kunskapsmässigt men däremot bland de sämsta vad gäller nutida och framtida samhällsdeltagande.

  • 21 mar 2013 Mediaperspektivens inflytande på undervisningen

    Religionskunskapsundervisning är en av de få platser där unga får möjlighet att möta, lära sig mer om och diskutera religion. Intresset för detta är dock inte alltid så stort från elevernas sida. Många är påverkade av en relativt stereotyp uppfattning om religion.

  • 21 mar 2013 Olika ”didaktiker” för undervisning i religionskunskap

    En översikt av diskussionen kring kunskapssyn, elevsyn och undervisningens potentiella bidrag i aktuell brittisk religionsdidaktisk forskning och överfört till ett svenskt perspektiv.

  • 21 mar 2013 Tips om undervisning i böcker om religionsdidaktik

    Under det senast halvåret har ett antal böcker i religionsdidaktik publicerats vilket uppmärksammades på årets nationella religionsdidaktiska konferens i Stockholm. En av dem är den bok Malin Löfstedts varit redaktör för och som uppvisar stor bredd i relation till religionskunskapsämnets vida och komplexa fält.

  • 21 mar 2013 Virtuella mötesplatser för lärare och forskare i historia

    En viktig resurs för att utveckla undervisningen i SO-ämnena är ämnesföreningarna. Många av ämnesföreningarna har ambitiösa webbplatser som verksamma lärare kan låta sig inspireras av.

  • 11 mar 2013 Problemlösning blir bättre med formativ bedömning

    Bedömning för lärande brukar lyftas fram som ett sätt att öka elevers lärande. Samtidig har få studier gjorts gällande formativ bedömning och dess eventuella effekter i svensk skola. En ny avhandling från Malmö högskola är därför extra intressant och relevant.

  • 20 feb 2013 Arbetsböcker – samma lärande men med nya ord

    Idén med individuella arbetsböcker är att elevernas skrivande ska utveckla deras eget lärande, men tenderar i stället att bli en övning i att reproducera läroboken eller lärarens undervisning.

  • 20 feb 2013 Elevernas lärande i centrum

    Skolans huvuduppgift är att alla elever lär sig, inte att alla elever undervisas, menar John Hattie, professor vid University of Melbourne, Australien. I boken ”Synligt lärande för lärare” är han kritisk till ett alltför instrumentellt fokus på metodikfrågor, så kallade didaktiska hur-frågor.

  • 11 feb 2013 Sammanhanget viktigt för upplevelsen av religiös mångfald

    Ungdomars attityder till religiös mångfald beror inte bara på undervisning utan också på sammanhang, den lokala kontext och den specifika sammansättningen av människor som utgör och omger skolan. Det visar resultat från det brittiska forskningsprogrammet ”Religion and Society” som redovisas i senaste numret av Journal of Beliefs & Values.

  • 08 feb 2013 Snabb literacyutveckling – utanför skolan

    Literacykompetens hos ensamkommande pojkar i ålder 15–18 år underskattas ofta av myndigheter. Det menar Åsa Wedin som studerat tre pojkar under deras första 14 månader i Sverige där deras skriftspråkskompetenser ansågs i stort sett ligga på en illitterat nivå.

  • 07 feb 2013 Datorplattor resurs för kommunikation i förskolan

    Att öka kunskapen om hur barn använder datorplattor som Ipad på svenska förskolor och vilka tecken på lärande som barnen visar, är syftet med Petra Petersens avhandlingsprojekt. Intresset för digitala medier och lärande väcktes när Petra arbetade som förskollärare.

  • 07 feb 2013 Deliberativ undervisning bäst på yrkesförberedande program

    Att eleverna diskuterar en fråga där olika argument förs fram i en tolerant anda där strävan är att komma överens, åtminstone temporärt, är en del av det som kallas deliberativa samtal, har positiva effekter på elevernas demokratiska färdigheter och kunskaper. Bäst fungerar det på yrkesförberedande program.

  • 06 feb 2013 Positiv stämpling medel mot segregering på fritidshem

    Med hjälp av en teori om stämpling kan lärare och skolledare identifiera faktorer som underlättar eller hindrar inkludering. Stämplingsteorin förklarar förhållanden och aktiviteter som upplevs avvikande alternativt tillåtande i skolans miljö. Det som på en skola uppfattas negativt kan vid en annan värderas positivt.

  • 04 feb 2013 Analogier fördjupar elevers begreppsförståelse

    Varje person delar in världen i grundläggande kategorier och egenskaper. Det är viktigt att ta hänsyn till hur elever gör denna indelning för att förstå elevernas begreppsförståelse och hur de lär sig. Mycket av forskningen har hittills varit för snäv, menar forskare.

  • 25 jan 2013 Metastudie pekar ut områden värda att utveckla

    Lärare bör analysera och reflektera över sin egen undervisning och utifrån det förändra sina undervinisningsstrategier. Lärare bör vidare ha höga förväntningar på samtliga elever och använda sig av en mångfald metoder för att nå så många elever som möjligt samt skapa en tillitsfull lärandemiljö för eleverna.

  • 17 dec 2012 Medborgarskapsundervisning i otakt med samtiden

    Ett av skolans generella uppdrag har varit att bidra till en medborgarutbildning. Ett förändrat samhälle förändrar också grunderna för hur vi ser på oss själva som medborgare och som nation. Det ger också utmaningar för skolans undervisning i och om medborgarskap.

  • 13 dec 2012 Avkodningsproblem kan missas om proven är för lätta

    - Om rektorer eller kommunansvariga låter nationella provet ligga som grund för resurstilldelning på skolorna kommer elever som är i behov av extra resurser i läs- och skrivundervisningen inte att upptäckas och får därmed inte den hjälp som de behöver.

  • 12 dec 2012 Nationella provens tillförlitlighet ifrågasätts

    Ett antal elever får godkänt på nationella provet i svenska i årskurs 3, trots att de har betydande svårigheter med ordavkodning. Det visar en lic-avhandling från 2011.

  • 12 dec 2012 Fasta kriterier för bedömning täcker inte in allt

    Bedömning av skriftliga komplexa elevarbeten är en stor utmaning för lärare. Förhållningssätt till elevtexter skiljer sig åt mellan lärare, detsamma gäller vad som är normerande vid bedömning. På förhand fastställda kriterier täcker inte in allt, visar ny forskning från England.

  • 07 dec 2012 Lärarna måste ta makten över bedömning

    Lärare måste själva ”ta makten” över bedömning och inte i för hög grad överlåta detta till externa aktörer. Det är en grundtanke i ett bedömningsprojekt i Australien.

  • 22 nov 2012 Mediernas naturvetenskap intressantare än skolans

    Eleverna är intresserade av naturvetenskap men deras intresse stämmer inte med vad som tas upp i skolan. Skolan missar på så sätt en del av sitt bildningsuppdrag. Media är däremot bättre på att fånga upp elevernas intressen och erfarenheter.

  • 30 okt 2012 Går det att göra det komplexa lättbedömt?

    Kan man använda flervalsfrågor för att pröva kunskaper som analys, produktion och värdering? Det är den övergripande frågeställningen i två nya studier som har undersökt flervalsfrågor i NO och historia.

  • 25 okt 2012 Även killar på yrkesprogram vill och kan diskutera politik

    Pojkar på yrkesprogram kan mindre om politik och demokrati och är minst intresserade av att delta i politik av alla gymnasieungdomar. Det har flera undersökningar visat. Dessutom har undervisning med strukturerade samtal kring samhällsfrågor ofta ansetts för svårt för yrkesprogrammens elever.

  • 18 okt 2012 TV-serier kan användas i samhällskunskapsundervisning

    Film är inget nytt hjälpmedel i det samhällsvetenskapliga klassrummet även om det kanske oftast används för att ge liv åt historiska händelser och företeelser. Men det politiska dramat kan också användas som ett aktivt hjälpmedel för att bidra till kunskap och förståelse om både den politiska beslutsstrukturen och aktuella politiska sakfrågor.

  • 08 okt 2012 Internationella skolutbyten påverkar lärandet positivt

    Lärande, personlighetsutveckling och ökad omvärldskunskap är några av effekterna i en mycket positiv bild av internationellt skolutbyte som Mikael Wingård tecknar i en lic-avhandling. Men den enskilde lärarens engagemang är avgörande för om det ska bli något samarbete.

  • 28 sep 2012 Bedömning och diagnos kräver uppföljning

    Om bedömning och diagnoser ska få positiva effekter är uppföljning och relevanta insatser centralt. I ”En god start” behandlas hur diagnoser, utvärderingar och andra insatser kan förbättra de yngsta barnens möjligheter att nå kunskapsmål.

  • 28 sep 2012 Svag koppling mellan mål och bedömning

    Kopplingen mellan undervisning, mål med undervisning och bedömning är svag i grundskolans årskurs 1-3, visar en rapport från Skolinspektionen.

  • 26 sep 2012 Vissa sätt är bättre än andra för historiska utvecklingslinjer

    Det finns vissa typer av undervisning som passar bättre än andra för att hjälpa ungdomarna med att skapa en övergripande historisk förståelse. Det hävdar Denis Schemilt i en artikel där han utvecklar hur detta kan ske.

  • 07 sep 2012 Går samhällsvetenskapliga kompetenser att mäta?

    Vilka är de kompetenser och det innehåll vi behöver för att förstå samhällets relationer och ordningar, såväl sociala som ekonomiska och politiska? Med andra ord, vad behöver en individ för att ha ”samhällsvetenskaplig läs- och skrivkunnighet” (social science literacy)? Och hur kan vi sedan mäta och jämföra dessa kompetenser mellan individer, skolor och länder?

  • 07 sep 2012 Livstolkande i gymnasieskolan sker på flera olika arenor

    Livstolkning är ett viktigt begrepp i religionsämnet. Att eleven utvecklar en personlig hållning i livs- och moralfrågor har länge varit ett centralt mål för den svenska undervisningen. Detta har å ena sidan uppmuntrats som en fri process men som å andra sidan har varit normativt bestämd genom den värdegrund som skolan ska fostra till.

  • 29 aug 2012 Inkludering går att förena med hög måluppfyllelse

    Forskningsbaserat arbete utifrån gemensam tankestil, där inkludering är viktig del, har lett till den höga måluppfyllelsen för Nossebro skola i Essunga kommun i Västra Götaland. Detta enligt den första rapporteringen i en forskningsstudie av Elisabeth och Bengt Persson, båda vid Högskolan i Borås.

  • 21 jun 2012 Elever nöjda med lärarcentrerad kemiundervisning

    Kemiundervisningen är ofta lärarcentrerad. Det är eleverna nöjda med enligt en enkätstudie. Mer laborativt arbete och en närmre koppling till vardagslivet är möjliga förbättringar.

  • 14 jun 2012 Bok om samtal och bedömning av elevers muntlighet

    Den muntliga delen i de nationella proven har ökat i betydelse och många lärare uttrycker att de känner sig osäkra på hur bedömning av muntlighet kan genomföras och hur samtal och tal kan förberedas.

  • 05 jun 2012 Många externa prov kan skada lärarprofessionens status

    Om lärare i alltför hög grad låter andra konstruera summativa bedömningsuppgifter kan det på sikt underminera professionens status och bedömningskompetens.

  • 05 jun 2012 Stort intresse för intensivträning vid läs- och skrivsvårigheter

    – Det är otroligt många lärare, specialpedagoger och speciallärare som har hört av sig och vill veta hur de ska gå tillväga och hur de ska arbeta med läs- och skrivsvårigheter. Det finns ett stort behov av att få mer kunskap i skolorna, säger Ulrika Wolff vid Göteborgs universitet.

  • 04 jun 2012 Traditionella matematiklärare trots it i utbildningen

    Formen och strukturen på undervisningen för blivande matematiklärare blev i stort densamma även när it användes. Ändå var intentionen att förändra undervisning och lärande.

  • 21 maj 2012 Elevers reflektion om kunskaper i musik

    I internationell forskning om formativ bedömning poängteras att artikulerandet av elevers förförståelse är centralt för att undervisning ska be önskade effekter.

  • 21 maj 2012 Skillnad i syn på kunskap skapar skillnad i betygsättning

    Lärare i Finland och i Sverige har lite olika syn på kunskap och inlärning. Det finska betygsystemet är mindre detaljstyrt än det svenska och de nationella proven används främst som information om tillståndet i den finska skolan.

  • 21 maj 2012 Olikheter och brister i muntlig återkoppling

    En studie i forskningsprojektet där kemiundervisningen i Sverige och Finland har jämfört lärarnas muntliga återkoppling i klassrummet. Forskarna utgår från att återkoppling kan vara ett sätt att utveckla elevernas lärande, men det är också ett sätt att markera visa på vad för slags kunskaper som värderas inom det specifika ämnet.

  • 14 maj 2012 Betyg mäter mer än ämneskunskaper

    Avhandlingen "Grades and grade assignment: effect of students and school characteristics" har utifrån ett omfattandet empiriskt material analyserat vilka faktorer som påverkar betygen på både skol- och elevnivå.

  • 14 maj 2012 Skrivandets dilemman

    I sin avhandling om skrivande på gymnasieskolan diskuterar Susanne Parmenius-Swärd hur elever uppfattar instruktioner inför textuppgifter, den tid som står till förfogande för uppsatser och hur eleverna förstår bedömningsgrunderna.

  • 03 maj 2012 Finns det en moralisk historisk skuld?

    Med jämna mellanrum dyker frågan om samtidens moraliska ansvar för historiska händelser upp. Exempelvis aktualiserades nyligen frågan om vilket ansvar vi idag har för det tvångssteriliseringar som har skett i den svenska historien. Jan Löfström avhandlar i sin artikel Finländska elevers reflektioner över historiska gottgörelser frågan om moralisk historisk skuld.

  • 03 maj 2012 Religionsundervisning riskerar att uppfattas som stereotyp

    Empiriska studier av hur religiöst aktiva ungdomar upplever sin religionskunskapsundervisning och beskrivningar av sina respektive traditioner är sällsynta. Dan Moulins intervjuer med brittiska ungdomar aktiva i en judisk, en katolsk och två anglikanska församlingar är därför intressanta.

  • 23 apr 2012 Att ”göra om” historiekunskap till historieundervisning

    Hur historielärares förståelse av historieämnet ser ut har betydelse för de v al, såväl dagliga som långsiktiga, lärare gör kring sin undervisning. Hur detta kan se ut visar Mikael Berg i sin licentiatuppsats "Historielärares historier: Ämnesbiografi och ämnesförståelse hos gymnasielärare i historia".

  • 23 apr 2012 Hur ska skolor bemöta elever i socioemotionella svårigheter?

    De holländska forskarna Mooij och Smeets är kritiska mot skolors arbete med elever i socioemotionella svårigheter. I sin artikel "Towards systematic support of pupils with emotional and behavioural disorders" efterlyser de bland annat bättre utvärdering av insatta åtgärder.

  • 19 apr 2012 Sällsynt att EU integreras i undervisning om svensk politik

    EU-undervisningen på högstadiet framställer ofta EU som ett utrikespolitiskt område. Detta skiljer sig tydligt från undervisning om politik på nationell nivå och kan få konsekvenser för elevernas uppfattning om vilket politiskt deltagande som är viktigt, enligt en licentiatavhandling av Peter Wall.

  • 19 apr 2012 Systematiskt språkligt stöd bäst för alla barn

    Elever som läser flytande kan ha svårigheter med läsförståelsen och det uppmärksammas alldeles för sent. De kan avkoda, vilket utesluter dyslexi, men får svårigheter med läsförståelse på grund av språkliga svårigheter. Aktiviteter och undervisning som stödjer alla elevers språkliga utveckling gynnar deras utveckling av läsförståelse och deras lärande i många ämnen.

  • 13 apr 2012 Barns frågor vägleder

    Genom att som lärare lyssna till, analysera, bemöta och ta hand om barnens frågor får man viktiga utgångspunkter för sitt vidare arbete, menar forskare.

  • 22 mar 2012 Samtida medborgarfärdigheter samhällskunskapens strävan

    Samhällskunskapsämnets syfte som det beskrivs i den danska skolans styrmedel är att ge eleverna ett antal kompetenser. Dessa kompetenser kan till stor del likställas med de generella kunskaper och färdigheter en individ anses behöva i dagens samhälle.

  • 22 mar 2012 Viktigt att välja hur religioner ska presenteras i klassrummet

    I dagens mångreligiösa samhälle är det viktigt att reflektera över och göra medvetna val kring hur religioner presenteras i klassrummet. Variationen som finns i föreställningar och praktik måste understrykas, menar författarna till en engelsk artikel om religionskunskapsundervisning.

  • 22 mar 2012 Historieundervisning kan förstärka polarisering

    En alltför nationellt orienterad skolundervisning i mångkulturella miljöer kan, i värsta fall, förstärka tendenser till polarisering mellan olika grupper i samhället. Det menar forskaren Igor Potapenko i en avhandling om historiemedvetande och identitet.

  • 22 mar 2012 Vilka gränser överskrids med mobilt lärande?

    Gränsöverskridande mobil teknik med konstant tillgång innebär inte automatiskt att lärande äger rum, men 1:1, 24x7 bär med sig möjligheter för elever att lära i en rad olika kontexter när de är motiverade att lära – inte bara på skoltid och i skolan.

  • 20 mar 2012 Klimatundervisning kan bli undervisning i demokrati

    Undervisning om klimatförändring kan också fungera som undervisning i demokrati beroende på vilket fokus som läraren har. Detta framkommer i Andreas Grahns licentiatavhandling i geografi.

  • 13 mar 2012 Hela lärmiljön avgörande för en inkluderande skola

    Rektorer och lärare måste arbeta med hela lärmiljön för att skolor ska bli inkluderande, menar Mara Westling Allodi. Hon har i sin forskning utvecklat en modell som hon menar är användbar för rektorer och lärare som vill skapa mer inkluderande skolor.

  • 06 mar 2012 Aktualitet viktigast när unga värderar information

    Aktualitet har stor betydelse när unga värderar information på nätet. Unga lägger också i hög grad märke till visuella element och föredrar sidor med stor mängd information, men där de kan identifiera tydliga nyckelord som kan relateras till de ämnen som sökningen handlar om.

  • 28 feb 2012 Alternativ begreppsförståelse inte alltid ett hinder

    Tror du att den elektriska strömmen är starkare när den är på väg in i en glödlampa än när den är på väg ut? I så fall hyser du en klassisk och mycket vanlig alternativ uppfattning inom fysiken, enligt professor Reinders Duit från Tyskland.

  • 20 feb 2012 Negativ självbild blir ett hinder för ungas läsframgång

    Känslan av att inte vara ”god nog” leder till en sänkt tillit till den egna förmågan att läsa och skriva. En vanlig reaktion blir då att undvika läsande och skrivande, vilket medför att den viktiga träningen uteblir. Det säger professor emerita Karin Taube.

  • 17 feb 2012 Små barns matematiklärande inte slumpmässigt

    Barn är kreativa aktörer i sitt eget och andras lärande och de utvecklar handlingsstrategier inom matematikområdet redan i åldrarna ett till tre år. Därför bör det finnas lämpligt material som stimulerar barns matematiklärande i handling, visar en avhandling om yngre barns matematiserande.

  • 06 feb 2012 Hörselnedsättning påverkar inte sociala färdigheter

    Elever som har en hörselnedsättning eller är döva och som är integrerade i vanliga klassrum har lika goda sociala färdigheter som hörande barn. Det hävdas i en amerikansk studie som menar att detta går emot tidigare rön inom forskningsområdet.

  • 27 jan 2012 Mer tid på att läsa elevuppgifter ökar likvärdig bedömning

    Den faktiska tid läraren lägger ner på att läsa själva uppgiften korrelerar med hur väl bedömningen stämmer med andra lärares bedömning. Även lärarens egna jämförelser med andra elevtexter och/eller ”korsläsning” i den text som för tillfället bedöms ökar möjligheterna till likvärdighet. Det visar Victoria Crisp i en engelsk studie.

  • 09 jan 2012 Likvärdighet till priset av likformighet?

    Provens påverkan på den didaktiska verksamheten är komplex. Det visar Per Gunnemyrs lic-uppsats som jämför och analyserar hur externa prov i historia påverkar lärarnas didaktiska verksamhet.

  • 03 jan 2012 Mål och betygskriterier inte alltid i fokus

    Skolinspektionens rapport Betyg i gymnasieskolan 2011 granskar relationen mellan kursplanerna och lärarnas bedömningsunderlag på gymnasiet. De kurser som studeras är historia A, kemi A och svenska B. En övergripande slutsats som dras är att det bedömningsunderlag som finns gör det möjligt för eleven att visa upp relevanta kunskaper.

  • 03 jan 2012 Sambanden mellan mattebetyg och andra ämnen

    Varför läser svenska elever matematik? Det är i denna fråga som Staffan Stenhag tar sitt avstamp när han vill undersöka de svenska grundskoleelevernas matematikbetyg.

  • 03 jan 2012 Flera mindre prov gynnar elevernas lärande

    Vilken effekt olika former av bedömning har på elevers lärande och kunskaper har länge varit en omdebatterad fråga. De amerikanska psykologerna Dough Rohrer och Harold Pashlar lyfter fram intresseväckande forskning om studieteknik, prov och kunskaper.

  • 03 jan 2012 Forskning om mångkultur lyfter fram problem

    Det är ofta lärare som ur ett majoritetsperspektiv definierar vad som ses som problematiskt exempelvis i kontakten med elever och föräldrar med olika etniska bakgrunder och skolans personal.

  • 03 jan 2012 Relationen mellan språkutveckling och kunskapsutveckling

    Undervisningen måste röra sig mot utmanande lärpraktiker där eleverna utvecklar strategier för att lära. Inte att de ska utveckla någon sorts säkerhetszon där läraren har kontroll över arbetet. Det hävdar Åsa wedin i en studie över hur svenska som andraspråk utvecklas i ämnesundervisningen.

  • 03 jan 2012 När orden sätter käppar i hjulen

    Ordförbindelser som sätter färg på språket sätter käppar i hjulen för unga språkbrukare i flerspråkiga miljöer. Det beror på att det finns många sätt att uttrycka sig grammatiskt korrekt ett språk, men långt ifrån alla accepteras som naturliga uttryckssätt av infödda talare. Det visar Julia Prentice i sin avhandling Rakt på sak.

  • 02 jan 2012 Bedömningskultur påverkar elevernas förutsättningar

    Umeå universitet har i flera forskningsprojekt analyserat elevers inställning till internationella kunskapsmätningar. I Hanna Eklöfs artikel Skill and will: test-taking motivation and assessment quality analyseras och diskuteras motivationens roll för provresultat.

  • 02 jan 2012 Ifrågasatta prov

    Inom engelsk och amerikansk forskning har en stark kritik utvecklats i förhållande till nationella test, så kallad high-stakestests. Man diskuterar också hur den politiska styrningen av skolan kan stärkas via nationella prov och test.

  • 02 jan 2012 ”Bra” summativa prov främjar lärandet

    Själva förberedelsen inför prov (om det sker på rätt sätt) motiverar och stimulerar elevernas lärande. Därför främjar ”bra” summativa prov lärandet, hävdar forskaren Randy Elliot Bennet.

  • 02 jan 2012 Rätt återkoppling utvecklar lärandet

    Återkoppling som innehåller korrekta svar, kommentarer, förslag och frågor utvecklar elevernas lärande och deras förmåga att styra sin egen utveckling, visar Agneta Grönlund i en ny lic-avhandling.

  • 02 jan 2012 Klassrumsbedömning i matematik

    Om läraren visar intresse för elevens visade kunnande i stället för att ge beröm eller kritik, ligger bedömningen i att elevens bidrag till kommunikationen i matematik är något att bygga den fortsatta kommunikationen på.

  • 02 jan 2012 Formativ bedömning kan forma kritiskt tänkande

    Elever från socialt utsatta miljöer kan utveckla mer komplexa kunskaper och färdigheter med hjälp av formativ bedömning. I det skotska projektet, som presenteras i artikeln, fick eleverna arbeta med olika typer av problembaserade uppgifter där deras egna intressen och erfarenheter var styrande.

  • 02 jan 2012 Svårt att bedöma läsförståelse

    Läsförståelse betraktas som ett av de svåraste områdena att bedöma. Att förbättra elevers läsförståelse är en utmaning för svensk skola och det finns stort behov att diskutera hur den bäst kan utvecklas och därmed bedömas, menar Barbro Westlund.

  • 02 jan 2012 Läsning handlar inte bara om svenskämnet

    Undervisningen i svenska skolor stödjer inte i tillräckligt hög grad utvecklandet av avancerad läsning, konstaterar professor Caroline Liberg, Uppsala universitet, i en fördjupad analys av resultaten i PIRLS 2006.

  • 22 dec 2011 Attityder och hjälpmedel viktiga i undervisning av synskadade

    Matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen kräver en hög grad av abstrakt tänkande. Samtidigt kräver de goda förmågor att visualisera och att använda visuell information. Därför blir det en särskild utmaning att lära ut dessa ämnen till elever med funktionsnedsättningar inom synområdet.

  • 16 dec 2011 Olika skolkulturer orsak till skiftande bedömningsstrategier

    Skolans bedömning är en av de praktiker som är mest reglerade, ändå tycks variationen vara relativt stor mellan lärarnas strategier. Även om det finns gemensamma drag finns det en betydande spännvidd i lärares bedömningsstrategi.

  • 01 dec 2011 Magert med forskning om informella mobila lärandemiljöer

    Det finns ett stort behov för forskning som undersöker informella mobila lärandemiljöer där användarna själva har valt att använda sina mobila enheter.

  • 28 nov 2011 Bra skolor ser elever som behöver stöd

    En bra skola klarar att hantera den variation av barn som normalt finns på varje skola och ger eleverna goda förutsättningar både socialt och vad gäller lärande. Sådana skolor ser elever i behov av särskilt stöd som betydelsefulla elever.

  • 28 nov 2011 Undervisning på svenska hämmar andraspråkselever

    Yngre andraspråkselever riskerar att inte utveckla skolspråket i den takt som krävs för fortsatt skolgång.

  • 21 nov 2011 Begreppsförvirring i NV kräver speciella grepp

    Varför tycker elever ibland att naturvetenskap är svårt att lära sig? En anledning är att eleverna har med sig intuitiva uppfattningar om hur världen fungerar när de kommer till klassrummet. Denna förståelse stämmer inte alltid med naturvetenskapens begrepp, men är ofta väl förankrad hos eleven.

  • 19 okt 2011 Het Matematik gav bättre resultat för alla elever

    Kan de sista bli de första? Elever med matematiksvårigheter som fick undervisning genom arbetssättet ”Hot Math” samtidigt i klassen och i smågrupper fick betydligt bättre på uppföljande test än elever utan matematiksvårigheter som endast deltog i vanlig matematikundervisning.

  • 06 okt 2011 Vad kommer på provet?

    Vad kommer på provet? Det är en fråga som lärare ofta får. Tobias Jansson har studerat lärares provpraxis i samhällskunskap och det visar sig att vad som kommer på provet varierar, det är inte bara minnesfrågor utan också andra kunskapsformer.

  • 04 okt 2011 Byråkrati kan vara ett hinder för inkludering

    Skolan ska vara inkluderande, annars kan man inte uppnå excellens – en kvalitetsmässigt exceptionellt hög nivå – och rättvisa, samt vara ett reellt uttryck för demokratin Det hävdar Thomas Skrtic, som haft en stor påverkan på synen på specialpedagogik.

  • 03 okt 2011 Eleverna lär sig mindre när det är lätt att få höga betyg

    Att elever kan tvingas välja mellan skolor som ger högkvalitativ utbildning och skolor som sätter höga betyg leder till att konkurrensen inte gynnar kvaliteten i skolsystemet, säger Jonas Vlachos, docent vid Stockholms universitet.

  • 03 okt 2011 Skolkonkurrens skapar betygsinflation

    Konkurrensen mellan skolor skapar betygsinflation, men det faktum att det är svårt att hitta ett objektiv mått på kunskap, gör det svårt att mäta förekomsten av betygsinflation, konstaterar Jonas Vlachos i studien ”Betygens värde: En analys av hur konkurrens påverkar betygsättningen vid svenska skolor”, gjord på uppdrag av Konkurrensverket.

  • 27 sep 2011 Skolarbetet blir gemensamt ansvar i den digitala lärmiljön

    Kunskap i en digital lärmiljö är något som förhandlas fram mellan elever och lärare. Det menar Susanne Kjällander, som i sin avhandling visar hur elever och lärare skapar sitt eget lärande och sin egen kunskap i det digitala gränssnittet i SO-klassrummet.

  • 16 sep 2011 Tidigt stöd bakom Finlands PISA-framgångar?

    Kan en förklaring till Finlands goda PISA-resultat vara att Finland tidigt ger särskilt stöd i läsning, skrivning och matematik? Den frågan ställer Rune Haussttter och Marjatta Takala i artikeln "Can special education make a difference?".

  • 13 sep 2011 Två forskningsöversikter om bedömning

    Forskning om bedömning spänner över ett brett område från fallstudier av lärares bedömningspraktiker till stora statistiska undersökningar av betygsfördelningar, elevers läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap.

  • 24 aug 2011 Samarbete avgörande för elever i behov av särskilt stöd

    Det är viktigt att rektorer involverar lärare och specialpedagoger i dialog, samarbete och reflektion i det dagliga arbetet. Att reflektera tillsammans verkar stödjande och skapar gemensamma referensramar som är viktiga förutsättningar i rektorns uppdrag att utveckla skolans arbete med elever i svårigheter, menar professor Ann Ahlberg.

  • 18 aug 2011 Datorn ger eleverna bättre självförtroende

    – Framtidens skola är för mig en skola baserad på vetenskaplig grund och med ambitioner att ta tillvara alla barns förmågor och förutsättningar, till exempel genom att använda IKT (informations- och kommunikationsteknik). Det säger Jane Brodin, professor emerita vid Stockholms universitet.

  • 16 aug 2011 ”Bråkiga” elever känner sig kuvade

    "Bråkiga" elever är den grupp som skolan minst lyssnar till och som är minst omtyckt. När eleverna själva berättar hur de upplever sin situation i skolan beskriver de den som att de är kuvade och exkluderade.

  • 16 aug 2011 Betydelsen av att förstå språkets ljudsystem

    Få vetenskapliga debatter har varit hårdare och mer prestigefyllda än den som handlade om huruvida den begynnande läsaren ska lära sig avkoda det skrivna språket bokstav för bokstav eller om det räcker att lära sig känna igen skrivna ord som helheter.

  • 09 aug 2011 Ökning av särlösningar i svensk skola?

    Enligt styrdokument för svensk grundskola förordas att särskilt stöd så långt som möjligt ska ges inom det ordinarie skolarbetet. Trots det är det vanligt med såväl nivågruppering som placering av elever i särskilda undervisningsgrupper.

  • 08 aug 2011 Utmaningar för undervisning och lärande inom evolution

    NO-didaktisk forskning visar att många elever har svårigheter att utveckla en förståelse för evolutionens mekanismer. Vardagsföreställningar och alternativa uppfattningar är vanliga.

  • 20 jun 2011 Vanligt med alternativa idéer om evolution

    Att förstå evolutionsteori har visat sig vara svårt, och alternativa idéer är vanligt förekommande bland elever. Anita Wallin, vid Göteborgs universitet, bidrar i sin avhandling från 2004 till kunskapen om vilka faktorer som är gynnsamma för elevers lärande om evolution.

  • 17 jun 2011 Historieundervisning genom skönlitteratur

    När barn i mellan åldrarna 9 och 12 år läser historia i skolan används skönlitteratur ibland som ett komplement och en fördjupning. Hur upplever barnen dessa texter i förhållande till läroböckerna?

  • 16 jun 2011 Aktiv läsning ger särskoleelever redskap

    Det finns idag mycket forskning som visar att arbetssätt som fokuserar på att elever ska tillägna sig strategier för att bättre kunna förstå texter ofta ger mycket goda resultat.

  • 14 jun 2011 Provens inverkan på framtida studier

    En återkommande och ständigt aktuell diskussion är frågan om vilka effekter olika former av prov och test har för elevernas självbild och framtida skolprestationer.

  • 14 jun 2011 Virtuell modell bra i kemiundervisning

    Studenternas förståelse för processen då proteiner och små molekyler binder till varandra kan gynnas av att använda en teknik för att framställa konstgjorda känselintryck, visar Petter Bivalls avhandling Touching the essence of life – haptic virtual proteins for learning.

  • 14 jun 2011 Ämneskunskap måste utvecklas med ämnet

    Pedagogisk ämneskunskap (PCK, pedagogical content knowledge) handlar inte bara om en viss kunskap, utan snarare om lärares hantverk när de löser sina problem inom undervisning.

  • 13 jun 2011 Tid viktigare än metoder

    Elever som efter första årskurs i skolan fortfarande strävar med sin läs- och skrivutveckling måste få intensiv undervisning där de ges möjlighet att arbeta med pedagogiskt genomtänkta läs- och skrivaktiviteter åtminstone 10 timmar i veckan. Om andra inslag på schemat får stryka på foten spelar i det här sammanhanget ingen roll.

  • 13 jun 2011 Ämnesuppfattningar och bedömning – en viktig förbindelse

    I sin lic-avhandling diskuterar Annika Karlsson lärarnas professionella förhållningssätt till den bedömning som ingår i arbetet. Hon visar att detta kan ses ur tre perspektiv; ett ämnesdidaktiskt, ett myndighetsutövande och ett demokratiskt. Förhållningssätten kompliceras av de dilemman som skrivs fram.

  • 13 jun 2011 Integrering förändrade klasserna

    Under 1960- och 1970-talet ökade integreringen av elever med funktionsnedsättningar i skolan. Tidigare hade dessa barn varit hänvisade till specialskolor och specialklasser. I USA fanns det många som förespråkade "full inclusion" vilket betyder att ett barn alldeles oavsett grad av funktionsnedsättningar ska ha rätt att delta i undervisningen.

  • 12 jun 2011 IUP bör få ökat fokus på lärandemål

    IUP innehåller uppförandemål i för hög utsträckning, konstaterar Åsa Hirsh. Hon föreslår att arbetet med utvecklingen av IUP istället bör innehålla ett ökat fokus på lärandemål och konkreta strategier för hur elever kan nå dem.

  • 10 jun 2011 Specialpedagogik

    Skolverket ger dig här möjlighet att ta del av forskningsresultat inom det specialpedagogiska kunskapsområdet. Vi presenterar främst aktuell svensk och internationell forskning, men vi lyfter också fram äldre studier som har haft stor betydelse. Fokus läggs på forskning som är relevant för alla verksamma inom förskola och skola.