Skolverket

Forskning

Skolverket sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning inom utbildningsområdet. De olika universitet och högskolor som utför uppdraget svarar självständigt för urval och kvalitetssäkring.

Hitta forskningsartiklar

Här kan du söka bland Skolverkets forskningsartiklar. Använd filtret nedan för att hitta områden utifrån dina behov och arbetsområden. Kryssa för kategorier eller använd sökrutan genom att skriva i en kategori från orden i filtret. Om det inte dyker upp träffar beror det på att begreppet du söker på inte finns med i filtret.

Visa filtreringsfilter
Skolform eller verksamhet
Rensa









Visa mer
Fokusområde
Rensa





















Visa mer
Ämne
Rensa






















Visa mer

träffar

Det finns idag mycket forskning som visar att arbetssätt som fokuserar på att elever ska tillägna sig strategier för att bättre kunna förstå texter ofta ger mycket goda resultat.

Aktualitet har stor betydelse när unga värderar information på nätet. Unga lägger också i hög grad märke till visuella element och föredrar sidor med stor mängd information, men där de kan identifiera tydliga nyckelord som kan relateras till de ämnen som sökningen handlar om.

I historieundervisningen behöver eleverna lära sig att hantera begrepp. Därför måste den narrativa strukturen brytas och de begreppsliga perspektiven bli klart uttalade. Det är en av slutsatserna i en ny avhandling i historiedidaktik.

Flexibilitet, stöd för mobilt lärande, samarbete, kommunikation och delande är några av fördelarna med monltjänster. Men det finns även risker, såsom inlåsningseffekter och integritetsproblem. Det visar en genomgång av 112 studier.

Att tillägna sig ämneskunskaper förutsätter tillgång till ett specifikt fackspråk och varje nytt ämne har ett karakteristiskt språk. Lärarna ska ställa språkutveckling lika mycket som ämneskunskaper i centrum eftersom en språkinriktad undervisning gynnar alla och inte bara vissa elever menar forskare.

Uppgifterna i de nationella proven i svenska har blivit mer omfångsrika över tid och lämnar ganska lite över till elevens egen tolkning av litteraturen. Det konstaterar Eva Nilson i sin avhandling Att skapa en läsare.

Tror du att den elektriska strömmen är starkare när den är på väg in i en glödlampa än när den är på väg ut? I så fall hyser du en klassisk och mycket vanlig alternativ uppfattning inom fysiken, enligt professor Reinders Duit från Tyskland.

Varje person delar in världen i grundläggande kategorier och egenskaper. Det är viktigt att ta hänsyn till hur elever gör denna indelning för att förstå elevernas begreppsförståelse och hur de lär sig. Mycket av forskningen har hittills varit för snäv, menar forskare.

Barn kan använda analogier tidigare än vad man hittills trott. Redan i första klass kan elever förstå och även hitta på egna analogier. Med rätt stöd och i rätt situation kan analogier vara ett bra sätt att undervisa på och ge intressanta klassrumsdiskussioner menar forskare.

Skiftet från penna och papper till dator och skärm betyder mer för elevernas skolskrivande än bara ett byte av verktyg.

Idén med individuella arbetsböcker är att elevernas skrivande ska utveckla deras eget lärande, men tenderar i stället att bli en övning i att reproducera läroboken eller lärarens undervisning.

Hur kan vi tala om religion och religiositet i Europa i dag? Många forskare ifrågasätter sekulariseringstesen och hävdar att Europa snarast kan beskrivas som ”post-sekulärt” där vi ser tecken på religionens återkomst eller nya synlighet i samhället.

Matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen kräver en hög grad av abstrakt tänkande. Samtidigt kräver de goda förmågor att visualisera och att använda visuell information. Därför blir det en särskild utmaning att lära ut dessa ämnen till elever med funktionsnedsättningar inom synområdet.

Läraryrket generellt har en karaktär av oförutsägbarhet samtidigt som ett mer elevaktivt arbetssätt kan öka en sådan oförutsägbarhet. Detta kan bidra till att lärare i religionskunskap – som redan genom ämnets existentiella karaktär kan uppleva osäkerhet – undviker detta.

Stöttar skrivande om det lästa läsförståelsen? Det är den tematiska frågan i en amerikansk metastudie. Svaret blir ja och följs upp med några direkta rekommendationer om åtgärder för den aktiva läraren.

Hur ett begrepp i relation till en företeelse eller samhällsfråga presenteras i samhällskunskapsundervisningen har betydelse för hur eleverna erfar företeelsen.

Hur historielärares förståelse av historieämnet ser ut har betydelse för de val, såväl dagliga som långsiktiga, lärare gör kring sin undervisning. Hur detta kan se ut visar Mikael Berg i sin licentiatuppsats "Historielärares historier: Ämnesbiografi och ämnesförståelse hos gymnasielärare i historia".

Den största fördelen med att använda mobila medier, som exempelvis Ipad, i undervisningen är möjligheten att arbeta med autentiska uppgifter. Det menar en majoritet av de lärare som deltog i studien Investigating teachers' adoption of signature mobile pedagogies.

Elevers minskade intresse för naturvetenskap kan motverkas om de får använda sin kunskap på ett sätt som liknar verkligheten utanför skolan. Det är en av förhoppningarna på autentiskt lärande. Ny forskning tyder på att autentiska inslag kan påverka hur eleverna lär sig. Det öppnar både möjligheter och utmaningar.

- Om rektorer eller kommunansvariga låter nationella provet ligga som grund för resurstilldelning på skolorna kommer elever som är i behov av extra resurser i läs- och skrivundervisningen inte att upptäckas och får därmed inte den hjälp som de behöver.

Genom att som lärare lyssna till, analysera, bemöta och ta hand om barnens frågor får man viktiga utgångspunkter för sitt vidare arbete, menar forskare.

Verksamheten i förskolan ska utgå från barns perspektiv och barnen ska ha inflytande och uppleva att de blir lyssnade på. Få invänder nog, men hur gör man? I fem olika studier berättar forskare hur personalen på olika sätt kan låta barnen bli delaktiga i förskolans arbete med dokumentation och utvärdering.

Man kan studera vad och hur barn mellan ett och tre år lär sig om naturen i förskolan genom att titta på vad de gör när de leker utomhus. Det går att forska på barns lärande även innan barnen lärt sig tala vilket ger nya verktyg för lärare i förskolan att dokumentera och reflektera över barns lärande, visar avhandling.  

Flerspråkiga pedagoger kan underlätta arbetet med att få barnens modersmål att vara ett komplement till svenska i det dagliga pedagogiska arbetet. På så sätt kan barnens språkliga bakgrund matchas vilket borde vara en angelägen fråga för förskolechefer menar forskare.

Små barn använder surfplattor och applikationer på fler sätt än vad som var tänkt i designen. Det visar Susanne Kjällander och Farzaneh Moinian i artikeln ”Digital Tablets and Applications in Preschool Everyday Practices” .

Kan storskalig bedömning, som till exempel nationella prov, bli valida och rättvisa i ett mångkulturellt klassrum frågar sig Gordon Stobart i artikeln ”Fairness in multicultural assessment systems”.

Förskolans tradition av att se fostran, omsorg och lärande som en helhet påverkar de bedömningar som görs. Förskollärarna upplever ett dilemma där de å ena sidan ska bedöma förskolans kvalitet snarare än enskilda barns resultat och å andra sidan ska dokumentera varje barns utveckling och lärande.

I det moderna klassrummet möter eleven en rad olika undervisningsresurser; böcker, Power Points, lärarens berättelser och digitaliserade medier men bedömning är alltjämt konstruerad efter ett klassrum där papper och penna dominerar. Men en relevant bedömning kräver anpassning till samtidens klassrum.

Om bedömning och diagnoser ska få positiva effekter är uppföljning och relevanta insatser centralt. I ”En god start” behandlas hur diagnoser, utvärderingar och andra insatser kan förbättra de yngsta barnens möjligheter att nå kunskapsmål.

Umeå universitet har i flera forskningsprojekt analyserat elevers inställning till internationella kunskapsmätningar. I Hanna Eklöfs artikel Skill and will: test-taking motivation and assessment quality analyseras och diskuteras motivationens roll för provresultat.

Elever upplever att bedömning är viktig och att den påverkar deras agerande i klassrummet men också att de stressas av bedömning. Många gånger förstår heller inte elever de förväntningar som riktas på dem.

Varför tycker elever ibland att naturvetenskap är svårt att lära sig? En anledning är att eleverna har med sig intuitiva uppfattningar om hur världen fungerar när de kommer till klassrummet. Denna förståelse stämmer inte alltid med naturvetenskapens begrepp, men är ofta väl förankrad hos eleven.

För de flesta betyder inkludering att man undviker särlösningar såsom till exempel särskilda undervisningsgrupper. Många lärare är positiva till idén men känner sig samtidigt osäkra på hur man ska undervisa för att kunna nå alla elever.

Bedömning har blivit en allt större del av lärares vardag och vikten av återkoppling har betonats från många håll. Men beläggen för återkopplingens betydelse i skolsammanhang är kanske inte så robusta som det har gjorts gällande, enligt en kritisk granskning av några av de metastudier som många forskare refererar till.

Att skilja det historiska källbegreppet från den mer generella förståelsen för vad källor kan vara ett sätt att hantera historiska källor i undervisningen. Ett annat sätt kan vara att integrera källanvändning i den ordinarie undervisningen men det riskerar att krocka med traditionen med den berättande framställningen som dominerar historieundervisningen.

Uppfattar du dina och elevernas egenskaper som fasta och opåverkbara? I så fall har du ett statiskt mindset. Om du däremot tror att egenskaper kan utvecklas genom ansträngning så är ditt mindset dynamiskt. Beröm för intelligens och talang ger signaler som bidrar till att skapa ett statisk mindset där barnet drar slutsatsen att eftersom de är smarta när de lyckas så är de dumma när de misslyckas.

Få vetenskapliga debatter har varit hårdare och mer prestigefyllda än den som handlade om huruvida den begynnande läsaren ska lära sig avkoda det skrivna språket bokstav för bokstav eller om det räcker att lära sig känna igen skrivna ord som helheter.

Avhandlingen "Grades and grade assignment: effect of students and school characteristics" har utifrån ett omfattandet empiriskt material analyserat vilka faktorer som påverkar betygen på både skol- och elevnivå.

Bilder i läromedel förutsätts ofta vara ett hjälpmedel för att eleverna ska få ökat stöd att förstå innehållet i en text. För den som inte kan ta till sig informationen i bilden kan bilden i stället vara negativt för lärandet. De eleverna missar då det som bilden är tänkt att tillföra.

Den muntliga delen i de nationella proven har ökat i betydelse och många lärare uttrycker att de känner sig osäkra på hur bedömning av muntlighet kan genomföras och hur samtal och tal kan förberedas.

2019 presenteras en nationell biblioteksstrategi för hela landet – och där ges skolbiblioteken extra tyngd. Cecilia Gärdén har inom ramen för det arbetet kartlagt vad svensk och internationell forskning skriver om skolbibliotekens relation till elevernas lärande.

En bra skola klarar att hantera den variation av barn som normalt finns på varje skola och ger eleverna goda förutsättningar både socialt och vad gäller lärande. Sådana skolor ser elever i behov av särskilt stöd som betydelsefulla elever. S

Grundskolan fungerade bra och stöd från engagerade högstadielärare hjälpte eleverna. Under gymnasiet var det tvärtom – såväl lärare som rektorer upplevdes i flera fall som hinder. Så beskriver unga vuxna med migrationsbakgrund sin skoltid.

Förskolans uppdrag om jämställdhet är på många vis en stor utmaning visar Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapport Förskolans arbete med jämställdhet. Dessutom visar nyligen publicerad textforskning tydligt på behovet av att förskolan möter sina barn med ett fokus på jämställdhet.

Skolan ska vara inkluderande, annars kan man inte uppnå exellens - en kvalitetsmässigt exceptionellt hög nivå – och rättvisa, samt vara ett reellt uttryck för demokratin Det hävdar Thomas Skrtic, som haft en stor påverkan på synen på specialpedagogik.

Tvåspråkiga elevers båda språk är viktiga resurser vid undervisning i naturvetenskap. En ny studie visar att elever bland annat hjälper varandra med okända svenska vardagsord genom att översätta. Resultaten visar även att det är viktigt att eleverna får stöd för att undvika missförstånd kring framförallt vetenskapliga begrepp.

Det räcker inte att undervisa om att orättvisor finns. Istället behöver man visa på hur normer skapas omkring oss, av andra och inte minst av oss själva.

Förskolans verksamhet ska stimulera barnen att vidga sina intressen och inte begränsas av stereotypa uppfattningar. Dans som rörelseaktivitet i förskolan kan vara ett sätt att göra detta, men att arbeta könsneutralt är en utmaning.

Att använda datoranimationer i undervisningen kan vara ett fruktbart sätt att lära sig att förstå olika naturgeografiska processer. När en grupp arbetar tillsammans med animationerna en dator kan mer erfarna elever fungera som sociala resurser i klassrummet.

Barn med nedsatt hörsel och döva barn har ett mycket svårt utgångsläge för att lära sig läsa och skriva. Den tekniska utvecklingen har nu markant förbättrat förutsättningarna.

– Framtidens skola är för mig en skola baserad på vetenskaplig grund och med ambitioner att ta tillvara alla barns förmågor och förutsättningar, till exempel genom att använda IKT (informations- och kommunikationsteknik). Det säger Jane Brodin, professor emerita vid Stockholms universitet.

Att öka kunskapen om hur barn använder datorplattor som Ipad på svenska förskolor och vilka tecken på lärande som barnen visar, är syftet med Petra Petersens avhandlingsprojekt. Intresset för digitala medier och lärande väcktes när Petra arbetade som förskollärare.  

Inom ledarskapsforskningen har intresset för kollektiva aspekter av ledarskap ökat under senare år. Delat ledarskap mellan chefer är en del av denna trend. Huvudtendensen i forskningen pekar på fördelar för såväl de chefer som delar ledarskap som för deras verksamheter.

Att eleverna diskuterar en fråga där olika argument förs fram i en tolerant anda där strävan är att komma överens, åtminstone temporärt, är en del av det som kallas deliberativa samtal, har positiva effekter på elevernas demokratiska färdigheter och kunskaper. Bäst fungerar det på yrkesförberedande program.

I den viktiga demokratifostran som förskolans verksamhet bygger på läggs allt större fokus på individuella val, trots att demokrati till stora delar handlar om att vara en del av en grupp. Det visar forskningen.

Arbetet med demokratiuppdraget i förskolan är viktigt och meningsfullt men svårt att genomföra i det dagliga arbetet. Det menar förskollärarna på den förskola som Katarina Ribaeus studerat i avhandlingen Demokratiuppdrag i förskolan

Hur olika fenomen används i undervisningen har betydelse för vilken förståelse som möjliggörs och vilken som försvåras. Det gäller till exempel hur läroboken används under religionskunskapslektioner men också hur skilda fenomen beskrivs i läroboken i religionskunskap.

Från förskola, via förskoleklass till första klass, möter en del barn inkluderande lösningar medan andra segregeras. Barn med mycket stort behov av stöd möter allra störst förändringar under sin ”utbildningsväg”. och utsätts för risken att tappa kamratkontakter. Resultaten i en avhandling pekar på att etablerade kamratkontakter inte ses som lika viktiga som för övriga barn.

Beteendeproblematik är ett globalt mycket debatterat och omstritt område. Kanske mest omstritt inom hela utbildningsområdet, enligt professor Philip Garner. Det råder oenighet om hur sådan problematik yttrar sig, hur den uppstår, hur den ska hanteras, benämnas och definieras.

I Essunga har ändrat tänkande vänt en negativ trend till framgång. Rektorns upprepade mantra har varit att ”alla ska lyckas i klassrummet och att det är skolans ansvar!”. Traditionen att skylla ifrån sig har brutits.

En av skolans största utmaningar är att klara av mångfalden. Det menar Julie Allan, professor i Equity and Inclusion vid University of Birmingham. Elever är olika i en mängd avseenden och många lärare upplever det som en stor utmaning att undervisa alla elever.

Både digitaliserade källor och digitala skapandeverktyg kan fungera utvecklande i historieundervisning men då behöver vissa kriterier vara uppfyllda. Bland annat måste det material som används vara meningsskapande, visar en ny avhandling.

Lärare behöver använda flera olika metoder för att få syn på hur eleverna utvecklar sin förståelse, och det är här de digitala verktygen kan få betydelse. Men det är inte alla verktyg som hjälper läraren att få syn på vad eleverna har förstått.

När datorer och surfplattor tagit plats i klassrummet har det pedagogiska rummet vidgats såväl materiellt som socialt. Det utmanar etablerade praktiker och roller.

När vi inför digitala läromedel i undervisning bör vi behålla ett kritiskt förhållningssätt och uppmärksamma skillnaden mellan engagemang och lärande. Det är dessutom nödvändigt med mer kunskap om på vilket sätt och i vilken grad olika digitala läromedel kan bidra till lärande.

Drama kan med fördel användas för att fördjupa förståelse och inlevelse i lärandet i olika ämnesområden. Men för att drama ska bli en integrerad del av undervisningen krävs både mer kunskaper och tid för att utveckla drama som hjälpmedel i den ämnesrelaterade undervisningen menar forskare.

Dramaundervisning – där åhörarna både får ta del av och bidra till gestaltning och gå vidare i undervisning med uppmärksammade teman – kan utveckla mer positiva attityder till kulturell och religiös mångfald hos gymnasister, visar en religionsdidaktisk studie från Grekland.

Gymnasieelever delas upp på skolor och program. Nivågruppering används i stor utsträckning, specialpedagogiskt stöd ges ofta utanför elevers ordinarie klass. Joacim Rambergs avhandling visar på stora hinder för skapandet av en inkluderande och demokratisk skola.

Alltför mycket ansvar för arbetet med formativ bedömning läggs på den enskilda läraren. Det menar Eva Hartell, vars avhandling belyser olika aspekter av lärares bedömningspraktik i teknikämnet på grundskolan.

Att undervisa handlar många gånger om att förenkla och göra fenomen begripliga, så att de blir möjliga för unga att greppa. Undervisning kan därför rymma en frustration; den komplexitet som läraren skulle vilja synliggöra uppnås sällan.

Ett av syftena med utbildning är att utveckla elevers förmåga att lära. Trots detta lär lärare sällan ut effektiva lärstrategier. Därför är det inte överraskande att elever ofta använder ineffektiva lärstrategier. När elever ska lära att lära är det viktigt att de tidigt introduceras till effektiva lärstrategier och får hjälp att använda dem.

Elevaktiv bedömning lär elever att bedöma sitt eget och andras arbete samtidigt som arbetssätten utvecklar deras ämneskunskaper. Dessutom lär sig eleven vad som behöver utvecklas i det egna lärandet och vad hen behöver lära mer om. Det frigör också tid för lärarna.

Stöd som ges till elever med diagnoserna Aspergers syndrom eller ADHD behöver innehålla såväl psykosocialt som kunskapsmässigt stöd. Det är en av huvudslutsatserna i en avhandling från Linköpings universitet.

Att elever kan tvingas välja mellan skolor som ger högkvalitativ utbildning och skolor som sätter höga betyg leder till att konkurrensen inte gynnar kvaliteten i skolsystemet, säger Jonas Vlachos, docent vid Stockholms universitet.

En förändrad syn på lärande, en ökning av elevernas delaktighet i bedömningen och en ökad kompetens om kursplaner framhävs som tydliga resultat i ett utvecklingsarbete i en rapport om bedömning för lärande i särskolan.

Elevernas egna samtidsrelaterade frågor är viktiga när de utvecklar historiskt kunnande. Därför är det viktigt att man som historielärare förstår den roll som elevernas livsvärld spelar när källor ska tolkas.

Skolans huvuduppgift är att alla elever lär sig, inte att alla elever undervisas, menar John Hattie, professor vid University of Melbourne, Australien. I boken ”Synligt lärande för lärare” är han kritisk till ett alltför instrumentellt fokus på metodikfrågor, så kallade didaktiska hur-frågor.

Elever tenderar att betrakta läroboken i historia som en absolut sanning och ställer inte kritiska frågor vid läsningen. Den kritiska och aktiva läsningen försvåras också av lärobokens upplägg med ett dominerande perspektiv i varje avsnitt.

Kemiundervisningen är ofta lärarcentrerad. Det är eleverna nöjda med enligt en enkätstudie. Mer laborativt arbete och en närmre koppling till vardagslivet är möjliga förbättringar.

Historieämnet är viktigt för att man ska kunna förstå sin samtid och kunna delta i samhällsdebatten. Därför måste historieundervisningens innehåll sträcka sig fram till nutiden, anser elever på yrkesprogrammen. Men bland beslutsfattare och lärare finns fler och delvis andra uppfattningar om vad utbildningen ska leda till.

Den ideala återkopplingen är i många fall ouppnåelig men goda kunskaper om återkoppling är ett stöd i arbetet med denna komplexa uppgift. Det menar den amerikanska forskaren Susan Brookhart, som bland annat lyfter fram vikten av en klassrumskultur där återkopplingen synliggörs och elevers användning av återkopplingen planeras in.

När elevernas erfarenheter möter faktabaserat innehåll i samhällskunskapens olika arbetsområden kan det bli grunden för ett fortsatt arbete som ökar deras möjligheter att agera som fullvärdiga och kompetenta medborgare i dagens komplexa värld.

Gymnasieelever lägger ansvaret för klimatförändringarna på samhället snarare än på individers handlingar, visar en studie. Enligt forskarna kan det göra det svårare att förstå hur klimatförändringen kan bromsas. Resultaten visar samtidigt att eleverna har en utvecklad bild av klimatet jämfört med tidigare studier.

I internationell forskning om formativ bedömning poängteras att artikulerandet av elevers förförståelse är centralt för att undervisning ska be önskade effekter.

Vid självständiga arbeten, såsom projektarbetet, bör fokus ligga på ett formativt förhållningssätt, där själva handledningen och den intellektuella utmaningen i arbetsprocessen är det viktiga.

Spelar det någon roll hur elever ser på kunskap när de ska lära sig naturvetenskap? Många forskare försöker svara på den frågan. Studier visar bland annat att elevers syn på kunskap kan påverka deras motivation inom naturvetenskap.

Eleverna vill ha mer specifik återkoppling och har svårt att förstå kunskapskraven. De flesta tycker också att kamratbedömning är svårt och att det inte är deras uppgift att bedöma sina kamrater. Det visar en intervjustudie med elever på barn- och fritidsprogrammet om deras erfarenheter av bedömning och återkoppling av yrkeslärande.

När elever har en egen dator i skolan förändras undervisningen så att den blir mer formativ. Större fokus riktas mot att se hur eleverna tar till sig kunskap. Det menar de lärare som deltagit i en studie om undervisning i en-till-en-miljö.

Svensk skola har idag en betydelsefull roll i fostran av framtida entreprenörer, där fokus läggs på individens egen utveckling och ekonomiska mål. Detta har skett på bekostnad av demokratiska medborgarideal såsom solidaritet och gemensamt ansvar för samhällsutveckling. visar  i avhandlingen.

Kompetensutveckling med tid för förändringsarbete, gemensamma mål, stark grupptillhörighet och att handlingsutrymmet inte inskränks ger bra förutsättningar för kollegialt lärande. Man kan minska friktion i gruppen och uppnå bättre resultat. Konflikter kan hindra för konstruktivt förändringsarbete.

När förskole- och fritidshemsbarn samspelar kring musikteknologi är låtsasleken viktig. Men för att leken med det digitala instrumentet ska komma igång och bli meningsfull, är lärarens aktivitet avgörande.

Orientering om religioner snarare än etik- och livsfrågeundervisning verkar dominera religionskunskapsämnet i Sverige. I Norge heter ämnet RLE – Religion, Livssyn och Etik. Namnet förmår synliggöra en bredd som också det svenska ämnet ska ha men som i ämnesrubriken förblir osynlig.

Ett granskande rum av sociala och ytliga kategoriseringar? Religionskunskapsundervisningen kan vara en plats som öppnar för existentilla problemlösningar och för bearbetningar av makt, identitet och social rättvisa. Det hävdar den engelske religionsdidaktikern Francis Farrell.

Elevernas perspektiv tas sällan till vara i forskningen om inkludering. För lite intresse har också riktats mot inkluderingsprocesser inne i klassrummet. Claes Nilholm och Barbro Alm förvånas över de många bristerna i forskningen om inkludering. Det är ju för elevernas skull som inkluderingen görs.

Begreppet evidens har fått en allt mer framträdande roll i skoldebatten. Evidens förespråkas av vissa som lösningen på skolans problem och av andra som hämmande för skolutveckling.

I USA har man sedan länge haft ett välutvecklat system med externa prov, ofta på delstasnivå. Precis som här är en grundtanke från politikerhåll är att proven ska bidra till ökad måluppfyllelse. Samtidigt hävdar kritiker att detta leder till en skola där enskilda ämnen, faktabaserad kunskapssyn och en lärarcentrerad undervisning blir resultatet av proven.

När elever i årskurs 9 i ett arbete kring 2:a världskriget fick sätta in fiktiva personer i verkliga historiska händelser och skriva om detta i bloggar utvecklade de såväl historisk empati som färdigheten att tolka historiska händelseförlopp. Mer begränsade var eleverna i sin källanvändning samt att relatera till sin egen vardag.

Bedömning av skriftliga komplexa elevarbeten är en stor utmaning för lärare. Förhållningssätt till elevtexter skiljer sig åt mellan lärare, detsamma gäller vad som är normerande vid bedömning. På förhand fastställda kriterier täcker inte in allt, visar ny forskning från England.

Dialog är ett centralt begrepp inom religionsdidaktiken och kan i svenskt kursplanesammanhang närmast motsvaras av att ”skapa ömsesidig förståelse”. En holländsk studie visar att lärarens undervisningsstil och mål har betydelse för i vilken omfattning och på vilket sätt dialog förekommer i religionsundervisningen.

Elever i behov av särskilt stöd kan få fel stöd om deras uppfattningar inte tas till vara. Bristande förtroende för lärare kan göra att de slutar efterfråga hjälp och stöd.

Att visa film är ett vanligt inslag på historielektioner. På senare tid har också historiedidaktisk forskning intresserat sig för filmmediet – både i och utanför klassrummet. Den här artikeln gör några nedslag i litteraturen.

När vi är med om något viktigt, såväl positiv som negativt, är vi mottagliga för information och kunskap i detta ämnesområde. Att detta även gäller för ekonomikunskaper i förhållande till den rådande finanskrisen visas i flera studier publicerade i Journal of Social Science Education.

Med jämna mellanrum dyker frågan om samtidens moraliska ansvar för historiska händelser upp. Exempelvis aktualiserades nyligen frågan om vilket ansvar vi idag har för det tvångssteriliseringar som har skett i den svenska historien. Jan Löfström avhandlar i sin artikel Finländska elevers reflektioner över historiska gottgörelser frågan om moralisk historisk skuld.

I ett internationellt perspektiv kan skolans historieundervisning syfta till att erbjuda kritiska, vetenskapliga perspektiv på historia, men den kan också användas för att förstärka en nationell identitet. Dessutom har eleverna själva med sig uppfattningar om historia in i klassrummet. Deras försök att utifrån dessa ibland motstridiga perspektiv bygga en egen meningsfull bild av historia är något som undersökts i flera internationella studier.

Vilken effekt olika former av bedömning har på elevers lärande och kunskaper har länge varit en omdebatterad fråga. De amerikanska psykologerna Dough Rohrer och Harold Pashlar lyfter fram intresseväckande forskning om studieteknik, prov och kunskaper.

Att bedöma skrivförmåga är svårt. En stor mängd forskning visar att lärare ofta inte är överens om det exakta betyget på en text, även om de på ett allmänt plan har en samsyn kring vilka elevtexter som är bättre och sämre. Men det finns lösningar.

Det hälsofrämjande arbetet i skolan behöver utveckla strategier som tar hänsyn till flickors och pojkars olikheter vad gäller livsstil och hälsa. Detta framkommer i en avhandling skriven av Marie Wilhsson.

Varför väljer lärare att flippa sitt klassrum? I en amerikansk fallstudie deltog 200 lärare som undervisar i naturvetenskapliga ämnen och matematik och som använder sig av flippat klassrum.

Barn som anses ha beteendesvårigheter väcker ofta oro och frustration. De ställer till det och de stör lärare och andra barn. Frågan är hur lärarna kan stödja dessa barns engagemang i olika aktiviteter och hur deras vardagsfungerande kan bli bättre.

Ska Bedömning för lärande (BFL) användas för att anpassa eleverna efter kunskapskraven eller undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar? Björn Tolgfors belyser i studien Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa – didaktiska konsekvenser av styrning, hur olika tolkningar av de formativa strategierna i BFL kan ge upphov till vitt skilda undervisningspraktiker

Tydlig, förklarande och vägvisande – så vill elever att respons på texter ska vara. Många lärarkommentarer i texter är av det slaget, men långt ifrån all respons är det. Det visar den studie som Agnete Andersen Bueie har gjort om elevers uppfattningar om nyttan med respons på texter.

Elever från socialt utsatta miljöer kan utveckla mer komplexa kunskaper och färdigheter med hjälp av formativ bedömning. I det skotska projektet, som presenteras i artikeln, fick eleverna arbeta med olika typer av problembaserade uppgifter där deras egna intressen och erfarenheter var styrande.

Formativ bedömning är ett komplext förhållningssätt och handlar till stor del om lärarens undervisningsfilosofi. Det kan vara en väldig omfattande förändring i fall man jobbar i en mer ”traditionell” undervisningskultur menar Alli Klapp, universitetslektor vid Högskolan Kristianstad.

Den information som lärare får genom formativ bedömning används bara i begränsad omfattning för didaktiska beslut om den framtida undervisningen. Det riskerar att leda till att undervisningen varken möter elevers lärandebehov eller ämnesplanens krav. Det visar en studie om skrivundervisning i gymnasiet.

Varför har mina elever så svårt att förstå kemisk bindning? Det var frågan som fick läraren Anna Bergqvist att söka till en forskarutbildning. Efter en licentiatexamen inom Lärarlyftet jobbar hon nu som lektor på samma gymnasieskola som tidigare. Hälften av tiden använder hon till utveckling och forskning och spelar en viktig roll i kommunens strukturerade skolutvecklingsarbete.

Svårigheten att bedöma muntlig kommunikation blev utgångspunkten för en grupp lärare i Norrköping som deltog i aktionsforskningsprojektet Muntlig kommunikation inom algebra – hur bedömer vid det? Lärarna kunde se sin egen undervisning på ett nytt sätt och de kunde sprida sina resultat till andra.

Globalt sett har flerspråkighet alltid förekommit men i takt med att människor, information och produkter rör sig allt mer och snabbare över världen har flerspråkighet kommit att ägnas större uppmärksamhet, inte minst i forskningen.

Det är ofta lärare som ur ett majoritetsperspektiv definierar vad som ses som problematiskt exempelvis i kontakten med elever och föräldrar med olika etniska bakgrunder och skolans personal.

Hur tolkas begreppet formativ bedömning? Vid vilka omständigheter fungerar den formativa bedömningen mer eller mindre bra? Vilka konsekvenser får en ökad digitalisering av skolan för den formativa bedömningen?

Intervjuer med egyptiska aktivister under och i efterspelet av den arabiska våren ger lärdomar om att en framtidstro ger människor verktyg att till stor del utbilda sig själva i medborgarfostran. Men det visar också att denna spontana utbildning behöver följas av institutionella reformer och mer formell medborgarutbildning.

Både inre och yttre motivation är av betydelse för att eleverna ska lyckas med sitt lärande på distans. Det gäller att skapa lärandeprocesser som betonar interaktivitet, kommunikation och samarbete, menar Charlotta Hilli som skrivit en avhandling om lärande i virtuella miljöer.

Förskolebarn organiserar lekar på sitt eget sätt när pedagogerna inte observerar dem. Deras aktiviteter är även ”friare” och de förhandlar mer med varandra om regler, om aktiviteterna sker på platser barnen betraktar som fria från förskolans regler och pedagogers övervakning, visar forskning.

Att gå från språklig abstraktion till konkretion – och sedan tillbaka igen – är ett avgörande steg i begreppsutvecklingen för en individ och därmed också för lärandet. Men den här processen är inte något som går automatiskt utan den måste utvecklas och övas i medveten undervisning.

Eleverna måste få större möjlighet att ompröva, diskutera och själva värdera det historiska innehållet om undervisningen ska leva upp till kursplanens mål att utveckla elevernas historiemedvetande. Det är en viktig slutsats i Fredrik Alvéns avhandling Tänka rätt och tycka lämpligt.

Vad som menas med lek och vad som är syftet med lek skiljer sig mellan olika länder och sociala kontexter. Föreställningarna påverkar fritidspedagogers sätt att organisera lek. Genom att synliggöra föreställningar om lek och prova nya arbetssätt kan fritidspedagoger öppna för nya möjligheter.

Att använda begrepp och att relatera till elevernas/studenternas erfarenhet och vardagskunskap är på många sätt naturliga inslag i samhällsvetenskaplig undervisning. Men att förena detta kan ofta innebära en utmaning för läraren visar en undersökning där statsvetarstudenter uppmanats att problematisera kring begreppet ”nation”.

Temat ”Barn och ungdomars geografier” är ett växande internationellt forskningsfält inom geografisk forskning. Det behandlar hur geografiska perspektiv på olika sätt är en del av barns vardagsliv, och att erfarenheter från barns egna geografier är en grundläggande dimension i hur de uppfattar platser och rumsliga sammanhang.

Lärare kan hjälpa elever att lära genom att visa på likheter och skillnader, men det får inte blir för mycket variation på en gång. Det visar en artikel från högskolan i Halmstad, där tre lärare och en forskare förbättrade en lektion om joner i en learning study.

I förskolan ska barnen lära sig saker. Detta kan ses som självklart, men ska barnen även fostras i förskolan eller är det vårdnadshavarnas ansvar?

Förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Trots det sammankopplar sällan förskollärarna sin egen yrkesidentitet med ett vetenskapligt förhållningssätt eller teoretisk kunskap. Istället betonas förskollärares personliga egenskaper och förskollärarna menar att yrkeskunnandet utvecklas genom praktiska erfarenheter.

Tidigare forskning ofta har pekat ut förskollärares förhållande till naturvetenskap som problematiskt, men nu kommer ny forskning som visar att det förekommer en rik och varierad undervisning i naturkunskap i svenska förskolor.

Eleverna är inte alltid nöjda med den återkoppling de får och de använder den inte alltid. Jenny Green har undersökt vad som händer när gymnasielever ges en formativ återkoppling i matematik. Hon kom fram till att eleverna upplevde återkopplingen på olika sätt. Den kunde upplevas som användbar, förvirrande eller skrämmande.

Slöjdämnet har genomgått betydande förändringar över tid. I den senaste kursplanen har språket en framskjuten placering. Det ställer nya krav på slöjdlärare som fostrats i en tradition där hantverket varit i centrum.

Det norska Normprojektet visar upp starka resultat – en skrivundervisning som förändras mot mer systematik och ökad samsyn mellan lärare, hjälper de allra flesta elever att utvecklas.

Elever förstår det mesta av den återkopplingen läraren ger. Skriftlig återkoppling triggar dem till att göra fler förändringar i texten än de läraren riktar uppmärksamheten emot. De både vill och klarar av att bearbeta sina texter.

Många ungdomar har svårt med långsamhet och förstår inte poängen med arbetssätt som är repetitiva och tidskrävande. Men sådana arbetssätt är nödvändiga för att lyckas i en värld där akademiska färdigheter blir alltmer eftertraktade.

Varför ska man undervisa om geografi? Vilka kunskaper ska eleverna utveckla? Vilka erfarenheter av geografiska sammanhang och frågeställningar har eleverna? Vad ska man undervisa om? Hur ska undervisningen utformas?

Geografididaktisk forskning från Norge visar att högstadieelever med rätt stöd kan hantera relativt avancerade kartanalysprogram. Ett projektorienterat arbetssätt fungerar också väl när man tillämpar geografiska informationssystem, GIS, i geografiundervisningen.

SO-undervisning i år 7-9 har brister när det gäller generella kompetenser och kunskaper. Dessutom brister helhetsperspektivet. Samtidigt har eleverna en positiv syn på SO-ämnenas betydelse och på SO-lärarnas förhållningssätt gentemot eleverna. Det visar Skolinspektionens granskning.

Grupparbete utvecklar intellektuella och sociala förmågor såsom begreppsinlärning, problemlösning, demokratiskt arbetssätt, språklig kommunikation och förmåga till samarbete.

Identitet och identifikationsprocesser är återkommande ämnen i utbildningssammanhang. Forskning om dessa begrepp visar bland annat att många ungdomar har svårt att identifiera sig inom en homogen grupp. Här finns en del lärdomar att dra för verksamma lärare från studier av ”Third Culture Kids”, ungdomar som lever i familjer med anställning på olika håll i världen under kortare eller längre perioder.

Kan man använda flervalsfrågor för att pröva kunskaper som analys, produktion och värdering? Det är den övergripande frågeställningen i två nya studier som har undersökt flervalsfrågor i NO och historia.

Vilka är de kompetenser och det innehåll vi behöver för att förstå samhällets relationer och ordningar, såväl sociala som ekonomiska och politiska? Med andra ord, vad behöver en individ för att ha ”samhällsvetenskaplig läs- och skrivkunnighet” (social science literacy)? Och hur kan vi sedan mäta och jämföra dessa kompetenser mellan individer, skolor och länder?

Rektorer och lärare måste arbeta med hela lärmiljön för att skolor ska bli inkluderande, menar Mara Westling Allodi. Hon har i sin forskning utvecklat en modell som hon menar är användbar för rektorer och lärare som vill skapa mer inkluderande skolor.

Nyanlända elever förväntas snabbt övervinna traumatiska upplevelser av flyktingskap och anpassa sig till ett nytt samhälle. Helhetsperspektiv, samordning av mottagande och kartläggning av elevers erfarenheter samt övergång till den reguljära undervisningen är viktiga steg i att åstadkomma detta.

Läxor har generellt låg effekt på elevers lärande. Lägst effekt har läxor på unga elevers lärande och högst på redan högpresterande gymnasieelevers lärande. Rätt utformade och med formativ återkoppling kan läxor stödja elevers lärande.

– Att skribenter väljer strategi efter ämne, att de går i dialog med sin framväxande text och att de identifierar och använder sig av olika resurser. Så svarar Anki Randahl, författare till doktorsavhandlingen Strategiska skribenter, på frågan om vilka av hennes forskningsresultat hon anser vara viktigast för verksamma lärare.

Kan de sista bli de första? Elever med matematiksvårigheter som fick undervisning genom arbetssättet ”Hot Math” samtidigt i klassen och i smågrupper fick betydligt bättre på uppföljande test än elever utan matematiksvårigheter som endast deltog i vanlig matematikundervisning.

I flera länder finns det sedan länge tidskrifter där historiedidaktisk forskning möter lärares klassrumsvardag och där såväl forskare som yrkesverksamma lärare och lärarutbildare skriver artiklar.

Kurs- och ämnesplaner har sedan länge syftat till att göra historieämnet mer komplext. Ändå bestod svenska gymnasielärares historieprov i hög grad av minneskontroll genom innehållsrelaterade frågor. Det visar en ny doktorsavhandling där 23 gymnasielärares prov från 2008-2009 undersökts.

När barn i mellanåldrarna, 9-12 år, läser historia i skolan används skönlitteratur ibland som komplement och fördjupning. Hur upplever barnen dessa texter i förhållande till läroböckerna?

En alltför nationellt orienterad skolundervisning i mångkulturella miljöer kan, i värsta fall, förstärka tendenser till polarisering mellan olika grupper i samhället. Det menar forskaren Igor Potapenko i en avhandling om historiemedvetande och identitet.

Allt lärande hänger samman med ändringar i hjärnan. Forskningen om relationen mellan lärande och ändringar i hjärnan kan användas i skolan genom att den ökar förståelsen för vad som händer när elever lär sig något och varför vissa saker är svåra att lära.

Hur kan en slumpmässig process leda till en ordnad biologisk struktur? En avhandling från Linköpings universitet undersöker hur studenter förstår visualiseringar som visar denna process. Resultaten visar att visualisering kan göra det mindre svårt att förstå ett komplext vetenskapligt begrepp.

De holländska forskarna Mooij och Smeets är kritiska mot skolors arbete med elever i socioemotionella svårigheter. I sin artikel "Towards systematic support of pupils with emotional and behavioural disorders" efterlyser de bland annat bättre utvärdering av insatta åtgärder.

Istället för att presentera färdiga svar bör förskollärare bedriva en undervisning som främjar barns förmåga att genomföra undersökningar, ställa olika perspektiv mot varandra och diskutera normer och moraliska dilemman. Sådan undervisning främjar barns handlingskompetens.

Trots att elevers hälsa och välbefinnande har blivit ett allt mer prioriterat område verkar det finnas små möjligheter för lärare till kompetensutveckling inom området hälsofrämjande arbete i skolan.

En av de viktigaste skyddsfaktorerna för god hälsa är att klara av skolan. Därför är det viktigt att hälsofrämjande perspektiv integreras i det dagliga pedagogiska arbetet i förskola och skola.

Små barn upplever välmående i situationer där de känner gemenskap och kan skapa tilltro till sina kunskaper och förmågor. Ett hälsofrämjande arbete i förskolan behöver därför ha fokus på interaktion och skapa en positiv atmosfär för lärandet.

Konkret textarbete och genremedvetenhet är nycklar för att höja elevers läsförmåga. Det tror forskaren Yvonne Hallesson som undersökt goda läsares beskrivningar av den egna läsningen. Utmärkande är att de har en uppsättning av lässtrategier för olika typer av texter.

Elever som har en hörselnedsättning eller är döva och som är integrerade i vanliga klassrum har lika goda sociala färdigheter som hörande barn. Det hävdas i en amerikansk studie som menar att detta går emot tidigare rön inom forskningsområdet.

För att elever ska känna sig inkluderade i en grupp, krävs att de får möjlighet att bidra till gruppens gemensamma aktiviteter och mål. Idrottsundervisning där elever med och utan funktionsnedsättningar deltar tillsammans kan leda till känslan av att vara delaktig, inte bara i skolan, utan också i gemenskapen på fritiden.

– Satsningen på de små barnens läsförmåga tycker vi är en orsak till våra goda kunskapsresultat. Vi vill att ingen ska missa chansen från början. Alla ska vara med. Alla måste få grundläggande kunskaper i modersmålet från första början. Det säger Marjatta Takala, gästprofessor vid Umeå universitet.

Inom engelsk och amerikansk forskning har en stark kritik utvecklats i förhållande till nationella test, så kallad high-stakestests. Man diskuterar också hur den politiska styrningen av skolan kan stärkas via nationella prov och test.

Förmågan att improvisera är en ofta förbisedd kvalitet hos lärare. Norska forskare hävdar dock att den behöver tränas upp. För det krävs att oerfarna lärare får stöd av erfarna kollegor.

Lärare förväntas planera för en inkluderande undervisning som omfattar alla elever, överallt och hela tiden. Detta kräver ett nytänkande kring lektionsplanering och samverkan med kollegor.

Forskningsbaserat arbete utifrån gemensam tankestil, där inkludering är viktig del, har lett till den höga måluppfyllelsen för Nossebro skola i Essunga kommun i Västra Götaland. Detta enligt den första rapporteringen i en forskningsstudie av Elisabeth och Bengt Persson, båda vid Högskolan i Borås.

Osäkerhet om framtiden och fokus på internationella kunskapsmätningar har gjort att inkludering har tappat i betydelse. Boken ”Inclusive education twenty years after Salamanca” beskriver såväl teoretiska som praktiska utmaningar vad gäller inkludering, internationellt sett.

När elever ska beskriva vad som motiverar dem i skolans lärmiljö, som numera ofta är digital, gör de ingen skillnad på digitala och analoga resurser. I stället fokuserar de på innehåll. En varierad undervisning, meningsfulla uppgifter och bedömning som är konstruktiv och framåtsyftande, är det som motiverar elever mest.

Under 1960- och 1970-talet ökade integreringen av elever med funktionsnedsättningar i skolan. Tidigare hade dessa barn varit hänvisade till specialskolor och specialklasser. I USA fanns det många som förespråkade "full inclusion" vilket betyder att ett barn alldeles oavsett grad av funktionsnedsättningar ska ha rätt att delta i undervisningen.

Förändrad syn på modersmålsämnet och integrering av modersmålslärarna i skolans egen organisation kan motverka lärarnas isolering och ämnets underordnade position. På så sätt kan skolan bli en mer inkluderande social och kulturell mötesplats.

Utlandsvistelser utvecklar inte bara elevers erfarenheter och språkkunskaper. Det interkulturella lärandet som sker där utvecklar även elevernas sociala kompetenser och förändrar deras syn på sig själv, sina normer och omvärlden. Dessa kunskaper och erfarenheter är betydelsefulla för elevernas framtida yrkeskarriärer.

Inom specialpedagogiken är det inkludering som gäller, men inom andraspråksundervisningen förespråkas en uppdelning av elever för att främja såväl språkutveckling som integration.

Trots att PISA och andra internationella kunskapsmätningar har fått en allt större påverkan på det svenska skolsystemet är det inte säkert att lärarna använder dem för att förändra sitt arbetssätt. Men mätningarna kan få större genomslag om ”entusiaster” på skolorna använder dem för lägesbedömningar och utvecklingsarbete.

Hur ser skillnaderna och likheterna ut mellan de nordiska länderna i internationella tester? Rapporten Northern Lights on TIMSS and PIRLS 2011 presenterar jämförande perspektiv med fokus på Norden.

Internationell forskning om skolors ledning och styrning får allt större inflytande i vår nationella kontext. Denna forskning medför ofta en snävare syn på skolledarskap än vad vi är vana vid och den inrymmer också antaganden om att forskning inom utbildningsområdet ska medverka till att effektivisera skolor.

Även om lärare, föräldrar och elever ser positivt på arbetet med individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal så finns det svårigheter med att få digitala individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen att fungera som det var tänkt.

Det finns goda skäl att involvera eleverna i kamratbedömning och det finns fördelar med att läsa och kommentera kamraters texter. Det menar Jessica Berggren som har undersökt vad eleverna kan lära sig om skrivande i engelska genom att läsa och ge återkoppling på klasskamraters texter.

En ny studie av förskollärares erfarenheter visar på möjligheter med att kombinera berättelser och experiment, men också att praktiska undersökningar i sig kan vara tillräckligt engagerande för barnen.

Tanken att tester i förskolan ska öka utbildningens kvalitet syns bland annat i förslag från OECD. Mätning av förmågor är dock inte oproblematiskt, menar forskare som framhåller att man alltid måste ställa sig frågan; vad vi ska ha resultaten till ?

Om läraren visar intresse för elevens visade kunnande i stället för att ge beröm eller kritik, ligger bedömningen i att elevens bidrag till kommunikationen i matematik är något att bygga den fortsatta kommunikationen på.

Klass bidrar till att forma hur pojkar i gymnasieåldern använder digitala medier exempelvis när det gäller informationssökning, nyhetskonsumtion, datorspel och publicering av olika slags egenproducerat innehåll.

Undervisning om klimatförändring kan också fungera som undervisning i demokrati beroende på vilket fokus som läraren har. Detta framkommer i Andreas Grahns licentiatavhandling i geografi.

Yrkeskunskaper, yrkesetik och praktik förbättras om man i ett arbetslag strukturerat delar med sig av sina erfarenheter och kompetenser. Lärarna blir mer medvetna om hur de undervisar och hur de möter eleverna. Samtidigt inbegriper kollegial handledning en disciplinerande maktutövning.

Kollegialt lärande beskrivs idag som en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling och det vetenskapliga stödet för effekterna framhålls som starkt. Men definitionerna är ofta vaga och tolkningarna av begreppet varierar. Denna otydlighet gör att satsningar på att främja ett kollegialt lärande inte självklart blir ett reellt stöd för framgångsrik skolutveckling.

Efter en satsning på kompetensutveckling i formativ bedömning ändrade lärarna sitt arbetssätt men förändringen hade ingen effekt på elevernas kunnande efter ett åt. Det visar en ny avhandling.

Behov av kompetensutveckling – på alla plan – blir synligt i Marcia Håkanssons Lindqvists avhandling om digitala teknologier och teknikstött lärande.

Kunskaper om hur man ska framkalla, tolka och använda information om elevernas lärande för att anpassa undervisningen efter elevernas behov. Förmåga att stärka elevernas engagemang och vilja att ta ansvar för sitt lärande. Den formativa bedömningspraktiken ställer höga krav på läraren.

Många speciallärare och specialpedagoger känner sig otillräckliga på jobbet. En orsak är den komplexa yrkesrollen. Det framgår av både svenska och amerikanska studier. Rektorerna är viktiga för att skapa struktur och förutsättningar för speciallärares och specialpedagogers roller och ansvarsområden.

Skolors konflikthantering handlar ofta om ett förebyggande arbete och ordningsregler. Trots detta uppstår ständigt nya konflikter och tidigare konflikter trappas upp till nya nivåer. Genom att skapa förutsättningar för förhandling och medling mellan parterna kan skolor bli bättre på att förhindra att konflikterna förvärras.

Har det någon betydelse vilken svensklärare som konstrueras i våra utbildnings- och kursplaner, vilken typ av lärare som lärosätet därmed säger sig utbilda? Ja, det har det.

Religionskunskapsundervisning bygger, enligt en nyutkommen norsk avhandling, på ett slags västerländsk, kristen och luthersk förståelse av vad religion är. Denna normalitet skapar, enligt Tove Nicolaisen, bilden av hinduiska traditioner som avvikande och hinduiska barn som ”de Andra”.

I takt med att allt fler former av dokumentation och bedömning förs in i svenska förskolor, betonas i forskning vikten av att utveckla kunskap om förtjänster, begränsningar och hur förenliga de olika formerna av dokumentation är med intentionerna i läroplanen.

Digitala verktyg ska ingå i svensk skola och förskola, Förändringar i styrdokumenten med syfte att stärka elevers digitala kompetens som gäller från juli 2018 och den nationella IT-strategin pekar ut centrala aspekter för att digitalisera skolan visar det tydligt.

Betydelsen av att konstruera uppgifter som svarar mot centrala aspekter av ämnets syn på kunskap är avgörande för formativ bedömning. Att göra uppgifter som synliggör elevens kunskaper är också centralt i detta sammanhang.

Hur kan man förstå och möta kränkningar och mobbning på nätet? En utgångspunkt kan vara att fråga vad det innebär att gränsen mellan fritid och skola inte blir lika tydlig i och med tillgången till internet. Det som händer på internet och sociala medier, oavsett var det sker: i hemmet eller på väg till skolan, påverkar det som sker i skolan.

Att införa formativ bedömning är en utmaning och kan leda till vitt skilda bedömningspraktiker. Det är bakgrunden till att en grupp holländska forskare sammanställt forskningsresultat där viktiga faktorer har identifierats. De betonar att det inte räcker med att förändra procedurer utan att det kan krävas mer djupgående förändringar i undervisningen.

Boken ”Utmärkt undervisning” är en översiktskarta som gör det lättare att få en överblick över de senaste två decenniernas skolforskning. Syftet med Jan Håkanssons och Daniel Sundbergs sammanställning av svensk och internationell forskning är att utifrån evidensbaserad forskning ge lärarna vägledning att utveckla kvalitativt god undervisning.

Känslor spelar en viktig roll för elevers motivation och engagemang. Detta är såväl lärare som forskare överens om. Ny forskning visar hur elevers känslor även är en del av själva lärandet i sig inom naturvetenskap. Men det är viktigt att känslorna fokuserar på ämnet och inte bara på aktiviteten i allmänhet.

Känslor och personliga värderingar spelar roll även om inte examinatorn känner den student som bedöms. Det visar Victoria Elliott i en studie av engelska examinatorers bedömning av essäuppgifter i engelska och historia.

Rörelseförmåga är ett mångtydigt begrepp vars tolkning kan ställa till bekymmer för lärare i idrott och hälsa. Men ny forskning visar att med riktad undervisning kan elevers kroppsliga medvetenhet öka, både när det gäller att bli medveten om och sätta ord på sitt sätt att röra sig.

Provens påverkan på den didaktiska verksamheten är komplex. Det visar Per Gunnemyrs lic-uppsats som jämför och analyserar hur externa prov i historia påverkar lärarnas didaktiska verksamhet.

Det är påtagliga skillnader i litteraturundervisningen i Sverige och Frankrike. Den svenska präglas av personlig läsning medan den franska är analytisk. För en mer produktiv litteraturundervisning borde länderna låna idéer av varandra.

Dokumenterade livshistorier och upplevelser som personer med funktionsnedsättningar väljer att dela med sig av kan bli ett verktyg för lärares professionella utveckling. I nästa steg kan materialet, tillsammans med lärares förändrade synsätt och större samverkan mellan kollegor, påverka den undervisning som de ska bedriva. Allt för att utveckla ett inkluderande klimat som välkomnar mångfald.

Livstolkning är ett viktigt begrepp i religionsämnet. Att eleven utvecklar en personlig hållning i livs- och moralfrågor har länge varit ett centralt mål för den svenska undervisningen. Detta har å ena sidan uppmuntrats som en fri process men som å andra sidan har varit normativt bestämd genom den värdegrund som skolan ska fostra till.

Sociala medier som bloggar och Facebook kan bidra till ökad kommunikation i undervisningen. Men för att kunna utnyttja mediernas potential för undervisning gäller det att vara lyhörd och följa studenternas val för att forma interaktion. Det visar tre studier där forskare på olika sätt har undersökt sociala medier och lärande.

En mer formativ bedömningspraktik, en ökad tydlighet med målen och mer pedagogiska diskussioner på skolorna är några av de resultat som framkommer i utvärderingen av Bedömning för Lärande i Borås kommun. Utvärderingen konstaterar också att lärarna upplever att arbetsbelastningen har ökat.

Lärare känner till flera av de svårigheter elever kan ha inom området kemisk bindning, men de vet inte att de modeller som används kan bidra till att skapa dessa problem.

Religionskunskapsundervisning som bedrivs i Sverige är icke-konfessionell och pluralistisk. Samtidigt finns i fristående skolor med konfessionell inriktning ofta ytterligare utbildning som kan vara konfessionell. Jenny Berglunds avhandling, där islamundervisning i tre sådana skolor studeras, visar på lärarens betydelsefulla uppdrag.  

Lärare med nyare lärarutbildning fokuserar mer på att anpassa skolmiljö och undervisning än att lägga fokus på funktionshindret när de undervisar elever med Aspergers syndrom. För lärare med äldre dominerar ett medicinskt förhållningssätt. Det är ett par av resultaten i en avhandling om attityder till Asperger och inkludering.

Samhällskunskapslärare tror att de fokuserar på en sak i sin undervisning men det stämmer inte när man jämför med de prov och uppgifter de använder.

Reglerad sambedömning av erfarna lärare ses ofta som nyckeln till ökad likvärdighet i bedömning av myndigheter, inte minst när det gäller externa prov som exempelvis nationella prov.

Förutsättningarna för att skriva och utveckla sitt skrivande kan vara väldigt olika för elever i gymnasieskolan. Varje klassrum präglas på sitt sätt av lärarens uppfattningar om elevernas förmåga till skrivande i relation till vilket gymnasieprogram de går på.

Elevernas engagemang för skolan är stort. Men eleverna upplever att de inte alltid blir lyssnade på. Enligt eleverna är ett kännetecken för bra lärare att de bryr sig om eleverna både som elever och personer.

Gymnasieelevers bilder av det moderna Sverige och vad som är svenskt tycks ha ett tydligt samband med berättelser i deras historieböcker. Det konstaterar Ingmarie Danielsson Malmros i doktorsavhandlingen Det var en gång ett land.

De formella läroplanen verkar leva i skuggan av en dold läroplan, en läroplan som är det som läraren uttrycker och som i mångt och mycket styrs av läromedlen. Det menar Lena Heikka som gjort en studie med målkommunikation med fokus på elevperspektivet.

Det krävs speciella förmågor för att läsa texter på internet, visar Maria Rasmusson i avhandlingen ”Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat”.

Underivsningen i svenska skolor stödjer inte i tillräckligt hög grad utvecklandet av avancerad läsning, konstaterar porfessor Caroline Liberg, Uppsala universitet, i en fördjupad analys av resultaten i PIRLS 2006.

Det finns ett stort behov för forskning som undersöker informella mobila lärandemiljöer där användarna själva har valt att använda sina mobila enheter.

Att göra barn till jämställda framtidsmedborgare är en viktig uppgift för förskolepedagoger. Arbetsprocessen genomsyras dock av maktrelationer där åldern är en avgörande faktor för vem som får bestämma och styra.

Att göra barn till jämställda framtidsmedborgare är en viktig uppgift för förskolepedagoger. Arbetsprocessen genomsyras dock av maktrelationer där åldern är en avgörande faktor för vem som får bestämma och styra. I förskolan är normen att vuxna ska styra och omforma barn mot tydligt fastställda mål.

De materiella villkoren på en skola påverkar bland annat möjligheten att rekrytera lärare och att skaffa moderna lärandeverktyg. Detta har konsekvenser för lärarnas möjligheter att lära ut och elevernas möjligheter att lära.

I en bedömningsmatris uttrycks förväntningar på elevuppgifter genom kriterier och beskrivningar av kvalitativa nivåer. De kan används som bedömningsstöd av läraren när komplexa uppgifter skall bedömas men de kan även användas av eleverna i arbetet med uppgiften.

Ett av skolans generella uppdrag har varit att bidra till en medborgarutbildning. Ett förändrat samhälle förändrar också grunderna för hur vi ser på oss själva som medborgare och som nation. Det ger också utmaningar för skolans undervisning i och om medborgarskap.

Religionskunskapsundervisning är en av de få platser där unga får möjlighet att möta, lära sig mer om och diskutera religion. Intresset för detta är dock inte alltid så stort från elevernas sida. Många är påverkade av en relativt stereotyp uppfattning om religion.

Eleverna är intresserade av naturvetenskap men deras intresse stämmer inte med vad som tas upp i skolan. Skolan missar på så sätt en del av sitt bildningsuppdrag. Media är däremot bättre på att fånga upp elevernas intressen och erfarenheter.

För att förstå hur barn förhåller sig till kartor kan man studera barns egna kartor, alltså sådana de själva ritat. Sådana kartor brukar kallas för mentala eller kognitiva kartor. De speglar barnets upplevelse av verkligheten och tar upp platser som är viktiga för barnet.

För att kamratbedömning ska kunna stärka lärandet behöver eleverna ha en viss nivå på ämneskunskaperna och det krävs att de även har en viss bedömarfärdighet. De behöver öva på att urskilja skillnader i kvalitet för att kunna samtala om elevsvaren, visar en licentiatuppsats om kamratbedömning i NO i mellanstadiet.

Att få möta och framföra argument både för och emot i kontroversiella frågor upplevs som mer lösningsinriktat och mindre polariserande än en vanlig debatt, men också tidskrävande och bäst lämpad för mindre grupper, visar en studie från Irland.

Den faktiska tid läraren lägger ner på att läsa själva uppgiften korrelerar med hur väl bedömningen stämmer med andra lärares bedömning. Även lärarens egna jämförelser med andra elevtexter och/eller ”korsläsning” i den text som för tillfället bedöms ökar möjligheterna till likvärdighet. Det visar Victoria Crisp i en engelsk studie.

Religionskunskapsundervisning är bra på att skapa ett gott samtalsklimat och fungerar till stora delar väl då det gäller att skapa tolerans och förståelse för ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. Men är det tänkt att undervisningen också ska ge elever tillfälle att undersöka meningsfrågor och bli intellektuellt och existentiellt utmanade är det betydligt mera tveksamt, visar en brittisk undersökning.

Lärare bör analysera och reflektera över sin egen undervisning och utifrån det förändra sina undervinisningsstrategier. Lärare bör vidare ha höga förväntningar på samtliga elever och använda sig av en mångfald metoder för att nå så många elever som möjligt samt skapa en tillitsfull lärandemiljö för eleverna.

I skolan har mobiltelefonen blivit en omstridd teknologi, störningarna från dem i klassrummet är omvittnade i media. Men forskningen inom området visar att mobiltelefoner i klassrummet inte bara är ett problem. Elever och lärare på gymnasiet använder mobiltelefonerna som verktyg i skolarbetet.

”Vad kan lärare påverka i sin undervisning? Som lärare kan jag inte påverka elevernas socioekonomiska bakgrund eller skolans styrdokument, men jag kan genom kompetensutveckling påverka och förbättra min undervisning!” – förklarar Ann-Christine Wennergren en av nyckelpersonerna bakom Modellskolan i Ängelholm.

Bedömning, både summativ och formativ, behöver sättas i ett större sammanhang. Undervisningen bör präglas av läraktiviteter som ger information om elevers förståelse. Det menar de två brittiska forskarna Paul Black och Dylan Wiliam.

Elever som deltagit i modersmålsundervisning i somaliska presterar bättre på uppgifter av läsförståelse på somaliska än somalisktalande elever som inte deltagit i modersmålsundervisning. Det visar ett nyligen avslutat forskningsprojekt från Stockholms universitet.

Om läraren tror att eleven kan lyckas ökar motivationen och därmed möjligheten att nå målen. Motivation, som bland annat definieras som individens önskan att delta i lärandeprocesser, påverkas av både inre och yttre faktorer.

Förskollärarnas medvetenhet är en förutsättning för arbetet med att förbättra förskolors utemiljöer för ökad hälsa och hållbarhet. En annan förutsättning är att låta förändringarna ta den tid de behöver för att arbetet ska bli varaktigt. Det visar ett pågående forskningsprojekt.

I takt med att skolan digitaliseras väcks frågor om bedömning. Hur bedömer vi andra uttryckssätt än talad och skriven text, exempelvis inom svenskämnet? Både lärare och elever verkar vara osäkra på bedömning av bild och ljud.

Elever utvecklar olika slags kunskaper när de får använda ljud, skrift, bild och rörelse i sitt berättande, men lärare saknar ofta kunskaper och resurser för att integrera estetiska lärprocesser i undervisningen.

Dagens elever är vana vid att läsa och skriva texter som kombinerar olika uttrycksformer, men saknar verktyg att diskutera och analysera dem. Med multimodal teoribildning utveckla sitt meningsskapande och kritiska tänkande kring olika uttrycksformers funktioner.

Skolinspektionens rapport Betyg i gymnasieskolan 2011 granskar relationen mellan kursplanerna och lärarnas bedömningsunderlag på gymnasiet. De kurser som studeras är historia A, kemi A och svenska B. En övergripande slutsats som dras är att det bedömningsunderlag som finns gör det möjligt för eleven att visa upp relevanta kunskaper.

I debatten om bedömning i skolan riktas ofta kritik mot lärare. Men det finns faktorer i bedömningsarbetet som lärare inte har inflytande över.

Om lärare i alltför hög grad låter andra konstruera summativa bedömningsuppgifter kan det på sikt underminera professionens status och bedömningskompetens.

Andra världskriget och Förintelsen är centrala delar av historieundervisningen i både grundskolans senare del och i gymnasieskolan. Studier visar att läroböcker har en del brister i framställningen av andra världskriget och att undervisningen innehåller både problem och möjligheter.

Ett antal elever får godkänt på nationella provet i svenska i årskurs 3, trots att de har betydande svårigheter med ordavkodning. Det visar en lic-avhandling från 2011.

SO-lärare är positiva till införandet av nationella prov i SO 2014, både proven i sig och för flera av det de upplever som ökad likvärdighet och konkretisering av styrdokumenten. Men lärare kan också uppfatta att den styrning som kan sägas ske genom de nationella proven visar på statens misstro mot lärarnas professionalitet och en försvagning av deras autonomi.

De nationella proven i årskurs 3 missgynnar elever i behov av stöd. Särskilt missgynnar proven elever med annat modersmål än svenska. Anette Baggers avhandling tar upp hur lärares dilemman i provsituationen och hur eleverna påverkas.

Skolämnet historia har i många länder haft en roll i byggandet av en nationell identitet. En intressant utveckling är att historieämnet under de senaste decennierna fått tydligare internationella och globala perspektiv.

Likvärdiga betyg på nationell nivå är målet för ett norskt projekt där nationella kvalitetsnivåer för text ska tas fram. Det sker i samverkan mellan forskare och ett antal utvalda skolor/lärare.

Att introducera naturvetenskap, dess förhållningssätt och språkbruk på ett systematiskt sätt kan erbjuda förskolebarn ett redskap att förstå världen med. Naturvetenskap i förskolan kan också bidra till att barn utvecklar ett intresse för kunskapsområdet. Kunskapsutvecklingen kan dessutom underlätta barnens övergång från förskolan till skolan.

Känslan av att inte vara ”god nog” leder till en sänkt tillit till den egna förmågan att läsa och skriva. En vanlig reaktion blir då att undvika läsande och skrivande, vilket medför att den viktiga träningen uteblir. Det säger professor emerita Karin Taube.

I Finland skapar språkbadsprogram, där delar av den pedagogiska verksamheten bedrivs enbart på svenska, debatt. Nu har forskare visat att en strikt svenskspråkig policy i förskolan inte nödvändigtvis begränsar barnens möjligheter att använda såväl finska som svenska.          

Skolan bör undvika att behandla ”nyanlända elever” som en homogen och enhetlig grupp och bättre tillvarata deras tidigare kunskaper, erfarenheter och språkliga tillgångar som en resurs för lärande. Det visar en ny avhandling om nyanlända ungdomars utbildningsambitioner och deras möte med gymnasiets introduktionsutbildning.

Nyheter har en framskjuten roll i undervisningen i samhällskunskap. Nyheter används på olika sätt beroende på om de är integrerade i ett kunskapsområde eller om nyheterna i sig själva är utgångspunkten för undervisningen. I det första fallet står kunskapsmålet i centrum, i det senare är de ett verktyg för att nå skolans fostransmål.

I och med att digital kompetens numera är framlyft i styrdokumenten och i kunskapskraven vidgas synen på vad en text är. Elever uppmuntras till exempel att i texter kombinera ord och bild för att få fram budskap. Men undersökningar visar att i bedömningssituationer är det ändå endast det skrivna ordet som bedöms.

Ordförbindelser som sätter färg på språket sätter käppar i hjulen för unga språkbrukare i flerspråkiga miljöer. Det beror på att det finns många sätt att uttrycka sig grammatiskt korrekt ett språk, men långt ifrån alla accepteras som naturliga uttryckssätt av infödda talare. Det visar Julia Prentice i sin avhandling "Rakt på sak".

Flickor både nätmobbar och nätmobbas i högre grad än pojkar. Det visar Linda Beckmans avhandling: "Traditionell mobbning och nätmobbning bland svenska ungdomar. Könsskillnader och samband med psykisk hälsa."

Vilket är det mest framgångsrika sättet att undervisa elever som har diagnosen autism? Svaret på den frågan är att det inte finns en enda lösning som passar alla.

Skolans bedömning är en av de praktiker som är mest reglerade, ändå tycks variationen vara relativt stor mellan lärarnas strategier. Även om det finns gemensamma drag finns det en betydande spännvidd i lärares bedömningsstrategi.

En översikt av diskussionen kring kunskapssyn, elevsyn och undervisningens potentiella bidrag i aktuell brittisk religionsdidaktisk forskning och överfört till ett svenskt perspektiv.

En studie i forskningsprojektet där keminundervisningen i Sverige och Finland har jämfört lärarnas muntliga återkoppling i klassrummet. Forskarna utgår från att återkoppling kan vara ett sätt att utveckla elevernas lärande, men det är också ett sätt att markera visa på vad för slags kunskaper som värderas inom det specifika ämnet.

Kränkningar och sociala medier är en vanlig kombination när ungas medievanor diskuteras. Men ungdomar är måna om att visa omsorg och bygger starka stödjande kulturer på exempelvis Instagram eller Kik. I alla fall när det gäller de närmaste vännerna.

Lärare behöver arbeta målmedvetet för att stärka gruppsammanhållning och minska exkludering av nyanlända elever. Om de fick snabbare tillträde till ordinarie undervisning skulle deras motivation och sociala integration öka.

Internationella organisationer

Elevers syn på vad som kan orsaka historisk förändring täcker ett brett spektrum, från ett tydligt aktörsperspektiv ända till ett fatalistiskt synsätt.

De otydliga urvalsprinciperna till ämnet svenska som andraspråk och vad det är som karakteriserar språket hos några elever som är födda i Sverige men ändå deltar i ämnet svenska som andraspråk undersöks i en aktuell avhandling från Uppsala universitet.

I tidskriften Acta Didactica Norge presenteras två mindre studier med stor relevans för lärares respons- och bedömningspraktik. Den ena studien visar hur olik den skriftliga återkopplingen från läraren kan se ut från ett klassrum till ett annat. Den andra påvisar uppenbara brister i kedjan mellan den information lärare får in från elevernas skrivna texter och den undervisning de sedan planerar för att stötta elevernas fortsatta skrivande.

Genom en utbildningspolitik som bygger på ett ekonomiskt tänkande och som innebär att skolan hela tiden ska utvärderas, framför allt med hjälp av elevers testresultat, lett till en utarmning av det amerikanska skolsystemet. Det menar professor Diane Ravitch.

Uttrycket pedagogiskt ledarskap används idag i många sammanhang. Med dess ökade aktualitet i statliga myndighetsdokument och myndighetsutövande har det också alltmer använts och analyserats i forskning om skolans ledarskap.

Det finns flera faktorer som påverkar hur samhällskunskapslärare utformar sin undervisning. Hos den enskilde läraren är det vanligt att enskilda faktorer tydligt dominerar över andra. Det visar en licentiatavhandling som också pekar på att påverkansmönstret är mer individuellt än gemensamt.

Flickor får idag bättre resultat än pojkar i skolans naturvetenskap, men det är fortfarande pojkar som får mest plats när det gäller talutrymme och uppmärksamhet på lektioner. Det visar en studie från Mittuniversitetet och Aarhus universitet. Skillnaderna i utrymme är dock mindre än för 30 år sedan.

Med hjälp av en teori om stämpling kan lärare och skolledare identifiera faktorer som underlättar eller hindrar inkludering. Stämplingsteorin förklarar förhållanden och aktiviteter som upplevs avvikande alternativt tillåtande i skolans miljö. Det som på en skola uppfattas negativt kan vid en annan värderas positivt.

Genom att anpassa undervisningen efter elevernas varierande förutsättningar – utnyttja lärarkompetenserna på bästa sätt, byta elevgrupper och ändra gruppstorlekar, kan små skolor skapa förutsättningar för inkluderande lärmiljöer även om inte tillgången till formell specialpedagogisk kompetens är en självklarhet.

I USA har ett sätt att tänka kring specialpedagogiska insatser som kallas response-to-intervention rönt stora framgångar. Finland har också börjat anamma modellen. I Sverige finns inte ens en översättning av begreppet. Grosche och Volpe går i en nypublicerad artikel igenom modellen och forskningen om den.

Bedömning för lärande brukar lyftas fram som ett sätt att öka elevers lärande. Samtidig har få studier gjorts gällande formativ bedömning och dess eventuella effekter i svensk skola. En ny avhandling från Malmö högskola är därför extra intressant och relevant.

Att involvera professionella kulturutövare i förskolans verksamhet kan erbjuda barnen någonting utöver förskolans ordinarie skapande verksamhet. Det visar en kartläggning från Kulturrådet, som ser den konstnärliga processen som kvalitetshöjande och bland annat pekar på vikten av kompetens och expertis inom det estetiska området.

– Lärare gör så gott de kan då de ska undervisa i programmering. Men det finns en likformighet i undervisningen och lärare förväntas fortbilda sig själva, söka ny kunskap och pröva sig fram på egen hand.

En återkommande och ständigt aktuell diskussion är frågan om vilka effekter olika former av prov och test har för elevernas självbild och framtida skolprestationer.

Trots det idoga bruket av prov i amerikanska skolor anger endast hälften av lärarna att de analyserade resultaten som ett led i att förbättra undervisningen.

Skrivforskningen har alltid varit oense om hur stark stödstruktur en lärare ska erbjuda sina elever när de skriver texter av olika slag. I två artiklar i tidskriften Acta Didactica Norge visar dock norska forskare på en stor mängd fördelar med att använda en s.k. skrivram som stöd för elevens skrivande av framför allt faktabaserad text.

Idén om att det är viktigt för läraren att reflektera över sin praktik fortsätter att vara ett centralt inslag i lärares fortbildning och yrkesutveckling. Men nu uttrycker forskare allt större tveksamhet över om reflektion är tillräckligt för att öka kvaliteten i undervisningen.

Vad krävs för att en skola eller en lärare ska kunna göra datorspelande till en del av sin verksamhet? Vad krävs av spelutvecklare för att de ska kunna skapa spel som faktiskt fungerar bra i skolmiljöer rent praktiskt?

Hur kan självvärderingen utvecklas så att elever kan diskutera sin egen utveckling när det gäller attityder? Det är en av de frågor som genomsyrar den brittiske forskare Nigel Fancourts avhandling om reflexiv självvärdering.

Svenska rektorer är positivt inställda till att använda molntjänster, men de ser också problem med framförallt integriteten. I studien ”Cloud computing: The beliefs and perceptions of Swedish school principals” har 342 rektorer vid svenska grundskolor besvarat en enkät om hur de uppfattar molntjänster i skolan

Rektorns förmåga att skapa sociala relationer och bygga en gemenskap i skolan är viktig för att skapa skolor som både är inkluderande och effektiva. Det är resultatet av en amerikansk fallstudie.

Undervisningen måste röra sig mot utmanande lärpraktiker där eleverna utvecklar strategier för att lära. Inte att de ska utveckla någon sorts säkerhetszon där läraren har kontroll över arbetet. Det hävdar Åsa wedin i en studie över hur svenska som andraspråk utvecklas i ämnesundervisningen.

Det är inte främst av religiösa skäl som föräldrar med somalisk bakgrund väljer en muslimsk friskola för sina barn, visar en studie. Förberedelse för akademiska studier, erfarenheter av brist på respekt och förståelse utifrån religiösa och etniska perspektiv i den skola de valt bort är viktiga för dem i skolvalet.

Religionskunskapsundervisning är bra på att skapa ett gott samtalsklimat och fungerar till stora delar väl då det gäller att skapa tolerans och förståelse för ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. Men är det tänkt att undervisningen också ska ge elever tillfälle att undersöka meningsfrågor och bli intellektuellt och existentiellt utmanade är det betydligt mera tveksamt, visar en brittisk undersökning.

Empiriska studier av hur religiöst aktiva ungdomar upplever sin religionskunskapsundervisning och beskrivningar av sina respektive traditioner är sällsynta. Dan Moulins intervjuer med brittiska ungdomar aktiva i en judisk, en katolsk och två anglikanska församlingar är därför intressanta.

Elevers religiösa bakgrund och erfarenheter av religion och livsåskådning spelar en betydande roll i hur ämnet uppfattas och mottas av elever på gymnasieskolan. Det visar Anders Sjöborgs undersökning från Uppsala universitet.

Robotar skulle i framtiden kunna fungera som sociala aktörer i skolan – interagera med elever och främja lärande. Även om robotar potentiellt skulle kunna stödja vissa aktiviteter som är centrala i lärande, finns det risk att de för med sig negativa konsekvenser som är svåra att förutse.

Rollspel och politikerbesök är två sätt att levandegöra och verklighetsförankra undervisning om politik. Båda sätten har fördelar och nackdelar. Vid universitetet i Nottingham har dessa två metoder förenats för ett specifikt undervisningsområde. Utfallet innebär enligt lärarna själva många fördelar.

De barn som uttryckte sig på samma sätt som lärarna fick mer uppmärksamhet och kunde därmed påverka mer vid naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan, visar en avhandling från Stockholms universitet.

Återkoppling som innehåller korrekta svar, kommentarer, förslag och frågor utvecklar elevernas lärande och deras förmåga att styra sin egen utveckling, visar Agneta Grönlund i en ny lic-avhandling.

Det är viktigt att rektorer involverar lärare och specialpedagoger i dialog, samarbete och reflektion i det dagliga arbetet. Att reflektera tillsammans verkar stödjande och skapar gemensamma referensramar som är viktiga förutsättningar i rektorns uppdrag att utveckla skolans arbete med elever i svårigheter, menar professor Ann Ahlberg.

Tidig kartläggning, snabb inkludering i ordinarie klasser och samarbete med modersmålslärare/studiehandledare på modersmålet är några faktorer som ökar flyktingbarns möjlighet att lyckas i skolan. Utbildningsinsatser som riktar sig till nyanlända flyktingbarn behöver inkludera både utbildningsstöd och psykosocialt stöd.

För att stärka lärares ämneskunskaper och didaktiska kompetenser behöver skolor skapa förutsättningar för kollegial, långsiktig och strukturerad kompetensutveckling.

Varför läser svenska elever matematik? Det är i denna fråga som Staffan Stenhag tar sitt avstamp när han vill undersöka de svenska grundskoleelevernas matematikbetyg.

Långsiktig och kontinuerlig sambedömning skapar goda förutsättningar för att på längre sikt stärka likvärdigheten samtidigt som det tillvaratar den pedagogiska potential som finns i sambedömning.

Många blivande förskollärare tänker på naturvetenskap främst som biologi, och ser samhällets framtida behov av kunskaper som det viktigaste motivet för att barn ska lära sig naturvetenskap i förskolan. Det visar en studie från Högskolan Kristianstad.

Begreppet ämnesmarkörer kan visa hur och i vilken omfattning ett skolämne synliggörs i undervisningen. Ämnet samhällskunskap har få ämnesmarkörer och både framställs och upplevs av lärarna som otydligt och osammanhängande.

Ämnesintegrerad undervisning kan under rätt förutsättningar både ge en helhetssyn och ge ämnesspecifika kunskaper och fördjupningar. Ämnet samhällskunskap får en viktig funktion både för specifika kunskaper och analyser och för att ge ämnesintegrerade projekt en handlingsdimension. Detta visar Sara Blanck i en samhällskunskapsdidaktisk licentiatuppsats.

Samhällsstödd politisk utbildning för ungdomar utanför schemalagd skoltid kan ha effekt såväl för individens självuppfattning som för individens sociala och politiska deltagande. Men vilka metoder i den politiska utbildningen som ger vilka effekter är svårt att säga. Det visar en tysk undersökning.

Ungdomars attityder till religiös mångfald beror inte bara på undervisning utan också på sammanhang, den lokala kontext och den specifika sammansättningen av människor som utgör och omger skolan. Det visar resultat från det brittiska forskningsprogrammet ”Religion and Society” som redovisas i senaste numret av Journal of Beliefs & Values.

Samhällskunskapsämnets syfte som det beskrivs i den danska skolans styrmedel är att ge eleverna ett antal kompetenser. Dessa kompetenser kan till stor del likställas med de generella kunskaper och färdigheter en individ anses behöva i dagens samhälle.

Samverkan mellan myndigheter för att fånga upp och ta hand om barn som far illa eller riskerar att fara illa kräver engagemang, kunskaper, tillit och respekt hos de inblandade parterna för att bestå.

Arbetsmetoder såsom eget arbete och så kallade ”work plans” kräver elevernas självständighet, självreglering och motivation. Men många elever har stora svårigheter eftersom de saknar ansvarstagande, centrala färdigheter och blir lämnade för sig själva. För att eleverna ska lyckas med eget arbete och ”work plans” behöver de lärarnas vägledning och stöd i hur man lär sig och arbetar självständigt.

En skicklig lärare behöver ödmjukt bekräfta eleven, behålla sin egen integritet och visa tydlighet. Likaså behöver läraren ha en föreställning om hur en ideal lärare bör vara.        

Duktiga lärare löser svåra undervisningssituationer genom ständiga improvisationer och de tar huvudansvaret för relationen till eleven i mötet ansikte mot ansikte. Det visar en avhandlingsstudie med fokus på mötet mellan elever och lärare.

Lärare i Finland och i Sverige har lite olika syn på kunskap och inlärning. Det finska betygsystemet är mindre detaljstyrt än det svenska och de nationella proven används främst som information om tillståndet i den finska skolan.

Hur kränkning och mobbning är relaterat till de normer som gäller i kamratgrupper men också i lärargrupper, visar Hélène Jenvén i en ny avhandling. De normer som gäller hänger samman med en hierarki inom kamratgruppen och klassen som helhet.

Den digitala kompetens som den enskilda eleven får möjlighet att uppnå är beroende av så väl socioekonomisk bakgrund som vilken eller vilka enskilda lärare som eleven möter.

Kunskap i en digital lärmiljö är något som förhandlas fram mellan elever och lärare. Det menar Susanne Kjällander, som i sin avhandling visar hur elever och lärare skapar sitt eget lärande och sin egen kunskap i det digitala gränssnittet i SO-klassrummet.

När elever skapar multimodala texter och delar dessa med fler mottagare än läraren, kommunicerar de helt andra upplevelser och kunskaper än tidigare. Skolarbetet får en ny mening. Det visar Dan Åkerlund, lektor vid Karlstad Universitet, i avhandlingen ”Elever syns på nätet – multimodala texter och autentiska mottagare”.

Konkurrensen mellan skolor skapar betygsinflation, men det faktum att det är svårt att hittan ett objektiv mått på kunskap, gör det svårt att mäta förekomsten av betygsinflation, konstaterar Jonas Vlachos i studien ”Betygens värde: En analys av hur konkurrens påverkar betygsättningen vid svenska skolor”, gjord på uppdrag av Konkurrensverket.

Värdet av generella råd till rektorer har börjat ifrågasättas. I stället lyfts betydelsen av det sammanhang skolledaren verkar i, det vill säga ledarskapets kontext. Först med kännedom om den specifika situationen blir det möjligt att relatera till generella råd.

Om elever med svenska som andraspråk får hjälp att tolka svåra begrepp i läroböckerna når de lättare målen. Det säger Lotta Olvegård, som i sin avhandling har studerat språket i läroböcker i historia och hur väl det förstås.

Stark kritik har riktats mot uppifrån styrda skolutvecklingsprocesser, där andra bestämmer ramar för kvalitetsutvecklingen i skolan utan att ta hänsyn till den lokala kontexten. Istället förespråkas ett underifrånperspektiv på skolutveckling.

I sin avhandling om skrivande på gymnasieskolan diskuterar Susanne Parmenius-Swärd hur elever uppfattar instruktioner inför textuppgifter, den tid som står till förfogande för uppsatser och hur eleverna förstår bedömningsgrunderna.

Skrivehjulet är en norsk skrivpedagogisk modell för lärare som vill arbeta formativt med elevtexter. Två norska forskare har följt en grupp lärare som använder Skrivehjulet, och kan nu se en tydlig förändring.

Med hjälp av en skrivram som eleverna delvis själva är med och arrbetar fram under ett arbetsområde i ”samfunnsfag” får en stor del av eleverna en tydligare inriktning gentemot att utveckla ämnesmässiga färdigheter. Detta visar en undersökning i den norska grundskolan.

Lärare kan med stor framgång använda skönlitterära texter i andra skolämnen än svenska. Det är huvudbudskapet i Mary Ingemanssons Lärande genom skönlitteratur: Djupläsning, förståelse, kunskap som vänder sig till lärarstudenter och lärare i grundskolans olika ämnen.

Religionsdidaktikens etikområde kan förutom ämnesdidaktiska studier också dra nytta av värdepedagogiska undersökningar. Flera publicerade texter inom detta fält har särskilt uppmärksamt skönlitterärt arbete och knyter därmed an till ”Identitet och livsfrågor” som bl.a. behandlar hur livsfrågor skildras i populärkultur.

Barn är kreativa aktörer i sitt eget och andras lärande och de utvecklar handlingsstrategier inom matematikområdet redan i åldrarna ett till tre år. Därför bör det finnas lämpligt material som stimulerar barns matematiklärande i handling, visar en avhandling om yngre barns matematiserande.

Literacykompetens hos ensamkommande pojkar i ålder 15–18 år underskattas ofta av myndigheter. Det menar Åsa Wedin som studerat tre pojkar under deras första 14 månader i Sverige där deras skriftspråkskompetenser ansågs i stort sett ligga på en illitterat nivå.

Att delta i grupper i sociala medier har i stor utsträckning blivit en del av dagliga rutiner för lärare. Där håller de sig uppdaterade genom att få ta del av idéer och applikationer men det är också ett sammanhang för kollegiala diskussioner som ger stöd i lärarrollen.

När sociala medier används i klassrummet möter elevernas medieerfarenheter en undervisningspraxis med mångåriga traditioner. En krock? Nej, kanske mer utsuddade gränser.

Terapeutiska insatser för elever med socioemotionella problem bör inte riktas till samtliga elever. Dessa program kan nämligen få negativa konsekvenser för dem som de ursprungligen inte är ämnade för. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Geografi, med benen i såväl samhälls- som naturvetenskap, lämpar sig särskilt väl för undervisning i hållbar utveckling. Det mångvetenskapliga forskningsfältet miljödidaktik och miljöundervisning är tydligt relevant för skolämnet geografi.

Skolverket ger dig här möjlighet att ta del av forskningsresultat inom det specialpedagogiska kunskapsområdet. Vi presenterar främst aktuell svensk och internationell forskning, men vi lyfter också fram äldre studier som har haft stor betydelse. Fokus läggs på forskning som är relevant för alla verksamma inom förskola och skola.

Vad innebär den nya skollagen och de nya läroplanerna för specialpedagogiken. Får fokus på kunskap konsekvenser för inkludering och likvärdighet?

Vad säger de språk och uttryck som vi omges av på skyltar, affischer och namn i det offentliga rummet oss om gränser och maktförhållanden mellan språk? Det och mycket annat undersöks i en rad aktuella studier om lingvistiska landskap.

Elever på gymnasieprogram med engelska som undervisningsspråk utvecklar inte sitt allmänakademiska ordförråd mer än elever som går program med svenska som undervisningsspråk. Det visar Eva Olsson i sin avhandling On the impact of extramural English and CLIL on productive vocabulary vid Göteborgs universitet.

Förstaspråket dominerar inte vårt tänkande. Språkliga skillnader kan avspeglas i tänkandet, men endast när språket används för att tänka kring en viss situation. Andraspråkstalare börjar sin inlärning av andraspråket med förväntningar som liknar förstaspråket men anpassar sina kategorier efter kort exponering till det andraspråket. Det visar en avhandling om språklig relativism och flerspråkighet.

Rektor och specialpedagog vid mottagande skolor är nyckelpersoner vid övergången till högstadiet, vilket är en kritisk fas för inkludering. De styr vilket stöd elever får och utformningen av kommunikationen mellan avlämnande skola och den egna skolan. De styr också kommunikationen med elevernas föräldrar.

Kan det vara så att ämnet religionskunskap i skola och utbildning kan bidra till ”andrafiering”, det vill säga att ämnet konstruerar bilder av troende som så annorlunda och avvikande att det framstår som otänkbart att identifiera sig med en religiös identitet? En sekulär norm verkar vara stark i svenska skolors klassrum.

Nyanlända elever tycker inte att ämnena i sig är svåra men både ämnesspecifika begrepp och vardagsuttryck ställer till problem. Lärarna glömmer ofta att förklara dem, särskilt i så kallade vanliga klasser. Övergången till vanlig klass innebär också utanförskap och otrygghet

Vård- och omsorgsutbildningen på Komvux kan vara en väg ut från ett samhälleligt utanförskap, men det finns många hinder på vägen. Ett sådant är spänningen mellan teori och praktik, ett bekymmer som de flesta yrkesutbildningar brottas med.

Om barn går i förskolor som stimulerar dem socialt, emotionellt, kognitivt och kunskapsmässigt förbättras deras framtidsutsikter.

– Det är otroligt många lärare, specialpedagoger och speciallärare som har hört av sig och vill veta hur de ska gå tillväga och hur de ska arbeta med läs- och skrivsvårigheter. Det finns ett stort behov av att få mer kunskap i skolorna, säger Ulrika Wolff vid Göteborgs universitet.

Gymnasieelever använder olika typer av argument om olika samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll och det finns också skillnader beroende på vilket program de går. Det visar en avhandling från Karlstads universitet.

Fjorton studenter deltog i ett bloggprojekt som löpte under två år. Bloggandet ingick inte som en del av bedömningen, men fokuserade innehåll i studierna. Trots detta läste studenterna varandras inlägg och gav respons.

Studiebesök till olika religiösa rum och platser eller besök av företrädare för olika trossamfund som ger sin bild av samfundet kan både leda till att elevers uppfattningar kan bekräftas och att de byts ut. Hur läraren fokuserar på religionen som ”lära” eller ”levd” förväntas ha stor betydelse för upplevelsen av studiebesöket.

Stöttande skrivpedagogik i kombination med IKT som stödjande verktyg ger positiva effekter på elevers skriftspråksutveckling. Det visar Åke Grönlund och Annika Agélii Genlotts två studier från 2013 respektive 2016.

Arbete med hörförståelse är gynnsamt för många elever som riskerar att utveckla lässvårigheter. Tidiga insatser för att identifiera elever som kan få svårigheter med sin läsförståelse är viktiga. Lika viktigt är att det är de barn som mest behöver stöd också får det.

Kopplingen mellan undervisning, mål med undervisning och bedömning är svag i grundskolans årskurs 1-3, visar en rapport från Skolinspektionen.

Att lärares erfarenheter av och förhållningssätt till undervisning är ett relevant studieobjekt som ofta förbigåtts är enkelt att argumentera för. Inte minst gäller detta för samhällskunskapsdidaktisk forskning.

Trots en ny läroplan, GY11, rymmer svenska som andraspråk fortfarande färre kognitiva utmaningar än svenskämnet. Inte minst är utrymmet för läsning av skönlitteratur betydligt mindre i svenska som andraspråk

Svenskämnet tyngs av olika problem som hänger ihop med de reformer svensk skola genomgått de senaste tjugo åren. Sverige borde rikta blicken mot grannlandet Danmark där danskämnet i högre grad fokuserar på ett kritiskt förhållningssätt och relevanta ämneskunskaper.

I en internationell studie som mäter bland annat attityder och värderingar, ICCS 2009, var finska elever i topp kunskapsmässigt men däremot bland de sämsta vad gäller nutida och framtida samhällsdeltagande.

Läsförståelse betraktas som ett av de svåraste områdena att bedöma. Att förbättra elevers läsförståelse är en utmaning för svensk skola och det finns stort behov att diskutera hur den bäst kan utvecklas och därmed bedömas, menar Barbro Westlund.

Elever har svårt att förstå vad månens faser beror på utifrån bilder i läromedel, visar en ny studie. Ett problem är att de samtidigt måste tänka på dels hur månen ser ut från jorden och dels hur solen, jorden och månen ligger i förhållande till varandra. Barns upplevelse av att ha sett fullmånen på natten kan vara en bra utgångspunkt för lärande, menar forskarna.

Elever som lär sig naturvetenskap behöver kunna koppla ihop det som händer på olika nivåer, något som forskning har visat är svårt. I en avhandling visar Anna-Karin Westman exempel på de problem som kan uppstå. Resultaten visar att det är viktigt att lärare lyfter fram sambanden mellan olika nivåer.

Elever som läser flytande kan ha svårigheter med läsförståelsen och det uppmärksammas alldeles för sent. De kan avkoda, vilket utesluter dyslexi, men får svårigheter med läsförståelse på grund av språkliga svårigheter. Aktiviteter och undervisning som stödjer alla elevers språkliga utveckling gynnar deras utveckling av läsförståelse och deras lärande i många ämnen.

EU-undervisningen på högstadiet framställer ofta EU som ett utrikespolitiskt område. Detta skiljer sig tydligt från undervisning om politik på nationell nivå och kan få konsekvenser för elevernas uppfattning om vilket politiskt deltagande som är viktigt, enligt en licentiatavhandling av Peter Wall.

Uppfattningen om att elevers skrivande har blivit sämre bygger i högre grad på personligt tyckande än vetenskapliga belägg, men den påverkar utformningen av kurs- och läroplaner i svenska. Det menar Martin Malmström i sin avhandling Synen på skrivande. Föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner.

Vad bör man tänka på om man vill använda mobil teknik för att undersöka den fysiska omgivningen utanför klassrummet? Jo – att tekniken inte ska stå i vägen för innehållet.

Om grammatiken i skolan ska vara meningsfull måste den betraktas som en resurs för eleverna när de utvecklar kunskaper om hur man skriver och läser olika slags texter.

Om en elev riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter är en ”vänta och se-attityd” kontraproduktiv och ett tecken på att samspelet mellan elev och skolundervisning inte fungerar tillfredsställande. Istället bör skolan tidigt kartlägga om det finns risk för att läs- och skrivsvårigheter utvecklas.

Kan en förklaring till Finlands goda PISA-resultat vara att Finland tidigt ger särskilt stöd i läsning, skrivning och matematik? Den frågan ställer Rune Haussttter och Marjatta Takala i artikeln "Can special education make a difference?".

Elever som efter första årskurs i skolan fortfarande strävar med sin läs- och skrivutveckling måste få intensiv undervisning där de ges möjlighet att arbeta med pedagogiskt genomtänkta läs- och skrivaktiviteter åtminstone 10 timmar i veckan. Om andra inslag på schemat får stryka på foten spelar i det här sammanhanget ingen roll.

Återkoppling blir effektiv när relationen mellan lärare och elev är förtroendefull, när lärmiljön upplevs som trygg och när eleverna anser att de behöver återkopplingen. Detta redovisas i en studie där lärares uppfattningar om effektiv återkoppling undersökts.

I skolor utan timplan har alternativa studieområden som ”friskvård och kultur”, ”mentorstid”, ”normer och värden”, ”metodanvisningar”, ”social samspelstid” eller ”rekreationstid” en viktig plats på schemat.

Under det senast halvåret har ett antal böcker i religionsdidaktik publicerats vilket uppmärksammades på årets nationella religionsdidaktiska konferens i Stockholm. En av dem är den bok Malin Löfstedts varit redaktör för och som uppvisar stor bredd i relation till religionskunskapsämnets vida och komplexa fält.

Skrivande i skolan måste inrymma många textsorter för att hjälpa till att utveckla kunskap och fantasi, att interagera och driva åsikter. Skrivandet är också nära förknippat med att tala och läsa. Det har varit utgångspunkten för TOKIS i framtagandet av en skrivpedagogisk modell.

Formen och strukturen på undervisningen för blivande matematiklärare blev i stort densamma även när it användes. Ändå var intentionen att förändra undervisning och lärande.

Mycket läsning sker digitalt i skolan. Läromedelsförlag ger ut digitala versioner av läroböcker och elever läser allt från utdrag ur böcker till hemsidor av olika slag. Samtidigt visar nypublicerade forskningssammanställningar från både USA och Spanien på bättre läsförståelse vid läsning av tryckta texter.

I slutet på 1990-talet formade geografididaktikern David Leat och en grupp lärare och lärarutbildare i Newcastle undervisningsupplägg och studiematerial med lärarhandledningar under rubriken ”Thinking through Geography” som blivit en stor framgång i Storbritannien.

Undervisningen i träningsskolan präglas av en individualistisk snarare än en kommunikativ syn på lärande vilket medför att eleverna intar en passiv position i förhållande till sin omgivning menar forskare.

Film är inget nytt hjälpmedel i det samhällsvetenskapliga klassrummet även om det kanske oftast används för att ge liv åt historiska händelser och företeelser. Men det politiska dramat kan också användas som ett aktivt hjälpmedel för att bidra till kunskap och förståelse om både den politiska beslutsstrukturen och aktuella politiska sakfrågor.

Forskning om bedömning spänner över ett brett område från fallstudier av lärares bedömningspraktiker till stora statistiska undersökningar av betygsfördelningar, elevers läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap.

Normen om perfektion är ett gissel för många ungas hälsa. Skolan som social arena tillsammans med krav på prestationer är påfrestande för många elever, särskilt tjejer. Därför bör skolan arbeta aktivt med de sociala relationerna, menar sociologiforskaren Linda Hiltunen.

Ett undersökande arbetssätt (inquiry-oriented approach) kan syfta till en bättre förståelse för hur vetenskaplig kunskap byggs upp. Jakob Gyllenpalm, Stockholms universitet, visar dock i sin avhandling att lärare sällan har det som målsättning när de använder undersökande aktiviteter.

Yngre andraspråkselever riskerar att inte utveckla skolspråket i den takt som krävs för fortsatt skolgång.

För att fler nyanlända elever ska uppnå målen för ämnet idrott och hälsa behöver lärare anpassa undervisningen till nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter.

Intervjuer med egyptiska aktivister under och i efterspelet av den arabiska våren ger lärdomar om att en framtidstro ger människor verktyg att till stor del utbilda sig själva i medborgarfostran. Men det visar också att denna spontana utbildning behöver följas av institutionella reformer och mer formell medborgarutbildning.

Formativ undervisning handlar inte bara om att forma eleven, även formandet av undervisningen måste få uppmärksamhet genom frågan ”Hur kan undervisningen förändras?”.

Återkoppling går att planera men det gäller även att vara öppen för det oförutsedda. Lärare kan bli bättre på att uppmärksamma elevernas egna frågeställningar och funderingar, så att återkopplingen som ett gemensamt projekt kan bli mer riktad, menar Anna Öhman.

Vi – barn, ungdomar eller vuxna – vet att vi omges av fake news och bluffnyheter i vardagen. Ändå är det inte ovanligt att vi luras att tro på något bara informationen framställs på ett trovärdigt sätt. Att både vara medveten och att låta sig luras låter som en omöjlig ekvation att lösa. Är det det?

NO-didaktisk forskning visar att många elever har svårigheter att utveckla en förståelse för evolutionens mekanismer. Vardagsföreställningar och alternativa uppfattningar är vanliga.

Utomhusundervisning har flera positiva effekter på elevers språkutveckling visar den första svenska longitudinella forskningsstudien av utomhusundervisning i högstadiemiljöer.

Geografi är ett ämne som av tradition använder fältstudier och exkursioner som viktiga inslag i undervisningen. Även inom NO-undervisning uppmanas lärare att använda mer fältarbete för att göra kunskapen mer intressant och relevant.

Processorienterad återkoppling, en utvecklad återkoppling där styrkor, svagheter och råd om vad som skulle kunna leda till bättre resultat, uppfattas av elever som mer användbar är betygsorienterad återkoppling. Det visar en studie från Tyskland.

SO är både undervisning i fyra ämnen och undervisning i områden som inbegriper flera av dessa men som inte självklart kan sorteras in under ett av dem. Med mer avancerad informationsteknik ökar möjligheten för elever att själva undersöka och skapa sig förståelse. Det ställer dock stora krav på såväl lärare som elever men bär samtidigt på tillfälle till generell undervisningsutveckling.

Vad kommer på provet? Det är en fråga som lärare ofta får. Tobias Jansson har studerat lärares provpraxis i samhällskunskap och det visar sig att vad som kommer på provet varierar, det är inte bara minnesfrågor utan också andra kunskapsformer.

Att förstå evolutionsteori har visat sig vara svårt, och alternativa idéer är vanligt förekommande bland elever. Anita Wallin, vid Göteborgs universitet, bidrar i sin avhandling från 2004 till kunskapen om vilka faktorer som är gynnsamma för elevers lärande om evolution.

Samhällskunskapsundervisning kan användas för att utveckla den typ av kritiskt tänkande som skolans styrdokument föreskriver. Att variera texterna som eleverna läser och själva producerar i ett aktuellt undervisningsmoment och att synliggöra de kvalitativa skillnaderna mellan dem.

När studenter använder webben för att skriva texter arbetar de med språket på många olika sätt. Fokus förskjuts från läraren till eleven, menar Linda Bradley vid Chalmers tekniska högskola.

Om inrikes och utrikes födda elever hade haft föräldrar med liknande socioekonomisk bakgrund och bott i samma bostadsområde skulle nästan hela gapet mellan elevgruppernas studieresultat ha försvunnit.

Trots att de allra flesta har hört om ”fake news” verkar många läsare strunta i att granska trovärdigheten i det de läser. Elever är inget undantag.

– De arbetssätt som används i arbetet med elever i behov av särskilt stöd måste ses över. Arbetssätten påverkar elevernas lärande och skolprestationer. När skolor ska bli mer inkluderande är det också viktigt att man bestämmer sig för vad man menar med inkludering.

Det går att hitta relativt tydliga kvalitetsnivåer i elevers texter. Det låter möjligen som att sparka in en öppen dörr, men sanningen är att forskningen, och därmed också den forskningsförankrade kunskapen om sådana nivåer, varit relativt frånvarande hittills.

Det finns en stor potential i förskolans pedagogiska arbete med läsning. Genom ett medvetet och planerat arbete kan förskolan påverka barns förhållningssätt till text och intresse för språkets uttrycksmöjligheter.

I dagens mångreligiösa samhälle är det viktigt att reflektera över och göra medvetna val kring hur religioner presenteras i klassrummet. Variationen som finns i föreställningar och praktik måste understrykas, menar författarna till en engelsk artikel om religionskunskapsundervisning.

Gränsöverskridande mobil teknik med konstant tillgång innebär inte automatiskt att lärande äger rum, men 1:1, 24x7 bär med sig möjligheter för elever att lära i en rad olika kontexter när de är motiverade att lära – inte bara på skoltid och i skolan.

Virtuella laborationer låter elever utforska världen utan dyr utrustning och komplicerade förberedelser. Men lärarna behöver ta hänsyn till många faktorer för att uppnå önskat resultat, visar forskning från Göteborgs universitet.

En viktig resurs för att utveckla undervisningen i SO-ämnena är ämnesföreningarna. Många av ämnesföreningarna har ambitiösa hemsidor/webbportaler som verksamma lärare kan låta sig inspireras av.

Studenternas förståelse för processen då proteiner och små molekyler binder till varandra kan gynnas av att använda en teknik för att framställa konstgjorda känselintryck, visar Petter Bivalls avhandling Touching the essence of life – haptic virtual proteins for learning.

Det finns vissa typer av undervisning som passar bättre än andra för att hjälpa ungdomarna med att skapa en övergripande historisk förståelse. Det hävdar Denis Schemilt i en artikel där han utvecklar hur detta kan ske.

Avgörande för hur barn tänker om hållbarhet är de vuxnas engagemang och samtal med barnen, visar en ny avhandling. Det är framförallt i hemmen, inte i förskolan, som barnen verkar erövra kunskaper om hållbarhet. Det gör detta till ett angeläget område för förskolan att utvärdera och utveckla.

Berättelser tycks ha stor betydelse för flera av de didaktiska grundfrågorna i historieundervisning i mellanstadiet.

En effektiv återkoppling kräver att eleverna är aktiva. Det visar en norsk studie där kvalitet i återkoppling, elevers användning av återkoppling och hur elever och lärare uppfattade återkoppling undersöktes.

Merparten av lärarna ger återkoppling på elevarbeten i NO, men denna återkoppling innehåller sällan kommentarer som talar om vad eleven ska göra för att förbättra kunskaperna. Detta är huvudresultatet i en ny studie.

Återkoppling är vanlig och sker på många olika sätt, men eleverna tycker att den långt ifrån alltid stödjer lärandet. Det visar en norsk studie.

Pedagogisk ämneskunskap (PCK, pedagogical content knowledge) handlar inte bara om en viss kunskap, utan snarare om lärares hantverk när de löser sina problem inom undervisning.

I sin lic-avhandling diskuterar Annika Karlsson lärarnas professionella förhållningssätt till den bedömning som ingår i arbetet. Hon visar att detta kan ses ur tre perspektiv; ett ämnesdidaktiskt, ett myndighetsutövande och ett demokratiskt. Förhållningssätten kompliceras av de dilemman som skrivs fram.

I grundskolan är det numera hårdare krav på att ge och mäta kunskap i varje enskilt SO-ämne. En studie visar dock att det även vid ämnesspecifik undervisning görs naturliga ämnesövergripande kopplingar av eleverna som manar till att det lyfts in perspektiv från övriga SO-ämnen.

När eleverna har var sin dator ställs ökade krav på den fysiska miljön. Eleverna blir mer mobila och klassrummen uppfattas ibland som begränsande för skapandet av nya arbetssätt.

När det blir problem med en elev i skolan ses det ofta som individens problem och lösningen blir att plocka ut eleven ur klassrummet. Ett nytt forskningsprojekt diskuterar frågan hur stor inverkan lärarnas och skolans normer har på subtil mobbning och elevers svårigheter i skolan.

Pojkar på yrkesprogram kan mindre om politik och demokrati och är minst intresserade av att delta i politik av alla gymnasieungdomar. Det har flera undersökningar visat. Dessutom har undervisning med strukturerade samtal kring samhällsfrågor ofta ansetts för svårt för yrkesprogrammens elever.

Enligt styrdokument för svensk grundskola förordas att särskilt stöd så långt som möjligt ska ges inom det ordinarie skolarbetet. Trots det är det vanligt med såväl nivågruppering som placering av elever i särskilda undervisningsgrupper.

Gruppdiskussioner hämmas när elever uttrycker sig på sätt som inte går att bygga vidare på. Sådana avbrott i diskussionen kan dock återupplivas av inlägg som har en öppen attityd. Det visar en studie av gymnasieelevers arbete med en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll.

Trots att lärare använder sig av undersökande arbetssätt lär sig eleverna sällan naturvetenskapliga begrepp, förklaringar på fenomen eller att formulera hypoteser och frågeställningar. Rätt utformade undersökningsuppgifter kan stärka djupinlärning och utveckla den analytiska förmågan. Undervisningen bör stimulera eleverna att ställa frågor, söka svar, undersöka, resonera med andra samt dokumentera, visar en avhandling.

Övergången till och från förskoleklass splittrar ofta barns befintliga sociala relationer. Detta leder till en oro över hur man ska lära känna nya kompisar och vad som kommer att ske med befintliga vänskapsrelationer. Samtidigt skapar bytet av den fysiska och sociala miljön nya och ofta positiva möjligheter och förväntningar.

Själva förberedelsen inför prov (om det sker på rätt sätt) motiverar och stimulerar elevernas lärande. Därför främjar ”bra” summativa prov lärandet, hävdar forskaren Randy Elliot Bennet.

"Bråkiga" elever är den grupp som skolan minst lyssnar till och som är minst omtyckt. När eleverna själva berättar hur de upplever sin situation i skolan beskriver de sin situation som att de är kuvade och exkluderade.

I arbetet med förskolebarns och elevers språkutveckling är det viktigt att vara medveten om komplexa samband mellan barns sociala värld och erfarenheter, olika kommunikationsprocesser, språket, lärande och maktrelationer. Ett sätt att arbeta med språkutveckling utifrån en sådan holistisk syn är "critical literacy".

Aktuell historiedidaktisk forskning visar att de flesta elever i åk 6 beskriver och värderar den sannolikt mest omtalade statschefen i svensk historia på två distinkt olika sätt. Forskningsresultaten ger anledning till reflektioner om politisk historia i skolundervisningen, inte bara på mellanstadiet.

Lärande, personlighetsutveckling och ökad omvärldskunskap är några av effekterna i en mycket positiv bild av internationellt skolutbyte som Mikael Wingård tecknar i en lic-avhandling. Men den enskilde lärarens engagemang är avgörande för om det ska bli något samarbete.

IUP innehåller uppförandemål i för hög utsträckning, konstaterar Åsa Hirsh. Hon föreslår att arbetet med utvecklingen av IUP istället bör innehålla ett ökat fokus på lärandemål och konkreta strategier för hur elever kan nå dem.

Lärare måste själva ”ta makten” över bedömning och inte i för hög grad överlåta detta till externa aktörer. Det är en grundtanke i ett bedömningsprojekt i Australien.

Den ökade spridningen av falska nyheter, det som också kallas fake news, kombinerat med en växande faktaresistens riskerar att lägga krokben för en sund samhällsdebatt. Forskare menar att boten är att vi kontinuerligt får små doser felaktig information och hjälp att värdera och motbevisa det som påstås. Inte minst är det viktigt att diskutera i skolan.

Den sekulära normen är stark i religionskunskapsklassrummet och det talas ofta om religion som ett fenomen från förgången tid. Det visar avhandlingen ”Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden” och ifrågasätter talet om religionskunskap som ett av de ämnen som starkast bidrar till tolerans, öppenhet och respekt.

”Barns kunskapsutveckling och eventuella svårigheter i skolarbetet måste tas på största möjliga allvar, och omedelbart! Att vänta och se och lösa situationen med hjälp av olika omplaceringar är rent förödande.”

Ungdomar som av samhällets representanter stämplas som ”värstingar” vittnar om att de ofta känner sig dömda på förhand och att de inte blir lika behandlade inför lagen. Detta gäller lika mycket skolpersonal som polisen och socialtjänsten.

Inga kurser eller utbildningar hittades

Gå tillbaka
eller