Att arbeta med guidad lek i förskolans undervisning

Guidad lek är ett lekbaserat undervisningssätt som har uppmärksammats på senare år. Förskollärare kan på ett målmedvetet sätt använda guidad lek och lekövningar i till exempel språkundervisningen, för att gynna och stödja barns språkande och kulturella lärande, särskilt i flerspråkiga förskolor.

Vi lekte och lekte och lekte, så det är underligt att vi inte lekte ihjäl oss.

Astrid Lindgren

Leken betraktas numera som en betydande och central del av barns rättigheter, vilket exempelvis betonas i barnkonventionens artikel 31. Leken utgör en plattform där barn har möjlighet att experimentera, upptäcka, utforska och förvärva kunskaper om den värld de lever i.

Även förskolans styrdokument, Lpfö 18, framskriver tydligt att leken har en central roll i förskolans utbildning. Barnen skall erbjudas möjligheter till både spontanlek som de själva initierar, och sådan lek som förskolepersonalen introducerar.

Flera svenska forskare har intresserat sig för och studerat den så kallade guidade leken som förskollärarna använder i sin undervisning. Denna artikel introducerar begreppet guidad lek, och via ett aktionsforskningsprojekt med flerspråkiga barn exemplifierar hur guidad lek kan implementeras i förskoleverksamheten.

Vad är guidad lek?

Guidad lek är en form av lek som kan placeras mellan fältet fri lek och direkt instruerad lek. Enligt en artikel av Wiesberg med kollegor från 2016 refererar guidad lek till den typ av lek där barns fria lek kombineras med stödjande vuxenmentorskap, med fokus på lärande.

Två nyckelelement som är avgörande för denna lek är barns autonomi och vuxnas guidande. Vidare framhåller de vikten av att fokusera på och betona barnens intressen i den guidade leken, då barnen lär sig mest effektivt när de är aktivt engagerade och delaktiga i processen.

Även forskare som Samuelsson (2021) har i den svenska förskolekontexten intresserat sig för en definition av guidad lek. Han framhåller att den är ”en lekbaserad metod där barns lek används i pedagogiska syften, antingen att pedagogen deltar i leken eller genom att de skapar lekfulla miljöer och aktiviteter i förskolan” (sidan 9).

Samuelssons modell innehåller tre faser

Samuelsson (2020) betonar att den guidade leken är lämplig att använda i förskolans undervisning. I och med att läroplanen lyfter fram att undervisning i förskolan handlar om att stimulera och utmana barnen i såväl planerade aktiviteter som spontant uppkomna situationer, innebär detta att en närvarande pedagog kan fånga upp barnen i deras utforskande och lek i vardagen för att vägleda dem mot lärande. Samuelsson (2020, 2021) har utarbetat en modell för implementering av guidad lek i förskolans verksamhet, innehållande tre faser:

1. Inventering av förskolans resurser och möjliga lärandemål: Pedagogerna dels inventerar vilka resurser barnen och förskolorna har (språk, erfarenheter, intressen respektive material, lekmiljöer, böcker etcetera), och dels väljer vilka lärandemål de vill sträva mot och vad barnen ska lära sig.
2. Design av förskolans miljö: Pedagogerna skapar gynnande erbjudanden (affordances) som är inbjudande och tydliga för barnen.
3. Guidad lek: I denna fas står det lekfulla arbetet i centrum, där barn och pedagog tillsammans nyttjar resurserna, och pedagogerna på ett dynamiskt sätt guidar och stödjer barnens lärande.

Förskollärare och forskare genomför aktionsforskning om guidad lek

Aktionsforskning i förskolemiljön innebär, enligt Rönnerman (2012), att forskare och verksamma förskollärare verkar i samarbete, där de verksammas egna frågeställningar och praktiska erfarenheter är centrala i processen. Cekaite och Simonsson (2023) har genomfört sådan praktiknära forskning om guidad lek, vilken utförts inom ett ULF-projekt (den nationella försöksverksamheten Utbildning, lärande, forskning).

I detta projekt deltog två forskare och fem verksamma förskollärare med sina arbetslag från tre kommuner. Förskollärarna identifierade behovet av att utveckla leken i förhållande till flerspråkighet.

Barnen i dessa förskolor kom från mycket olika språkliga och etniska bakgrunder, och hade mycket begränsad exponering för majoritetsspråket (svenska) i hemmiljön. Forskargruppen utvecklade tillsammans olika aktioner som implementerades och dokumenterades med videokamerans hjälp, och materialet analyserades sedan med multimodal konversationsanalys (Goodwin, 2018).

Förskollärarna har olika strategier under guidad lek

I Cekaites och Simonssons studie från 2023 implementerades bland annat en aktion där förskollärarna arbetade med sagan Guldlock och de tre björnarna, vilket utgjorde en lekram för en mängd aktiviteter.

Pedagogernas användning av multimodala semiotiska resurser, såsom själva sagan som berättelse, olika kulturella artefakter, sagorelaterat material och objekt samt frågor och sociala rum visade sig vara viktiga strategier för att kunna skapa lekmiljöer som var tilltalande, som väckte barns nyfikenhet och som lockade till deltagande.

Genom att nyttja dessa erbjudanden (affordances) kunde pedagogerna effektivt använda den guidade leken för att stödja och främja barns lekkompetenser och språklärande. Forskarna visar också att det för att kunna lyckas med guidad lek, är lika betydelsefullt med barnens intresse som pedagogernas lyhördhet i leken. Det framkommer också att pedagogerna behöver använda öppna frågor som möjliggör barns agens, i stället för att ställa informationsfrågor som begränsar barns handlingsutrymme.

Barnens deltagande i guidad lek kan koreograferas

Cekaites och Simonssons studie visar att förskollärarna koreograferade barnens lekdeltagande genom att

1. skapa materiella och kulturella möjligheter utifrån lekramen
2. bjuda in och öka barns nyfikenhet och intresse
3. använda sociala strategier för att svara på barnens lekinitiativ
4. vägleda och uppmuntra barnens lekdeltagande genom att ta rollen som deltagare i leken, som agerande på (mer eller mindre) lika villkor som barnen, snarare än som en lärare.

Studien ger inblick i hur förskollärarna använde inkluderande pronomen (”vi”) när de skapade förslag för aktiviteter och lekar. De samspelade med barnen genom att till exempel ställa frågor om leken i stället för att ge undervisningsinstruktioner, de lyssnade uppmärksamt på barnens svar och idéer i leken samt erbjöd stöttning för barnen i deras samarbete och förhandlingar under leken med sina kamrater.

De använde ord och uttryck som var relevanta för berättelsen, och engagerade barnen i språkligt rika samtal. Dessutom gav de extra stöd och hjälp till de barn som hade begränsade kunskaper i det svenska språket.

Forskningen indikerar att guidad lek är en lekbaserad lärandemetod som ger pedagoger goda möjligheter att till exempel integrera språkundervisning i en lekfull och utforskande lärandeprocess. Genom detta pedagogiska tillvägagångssätt får barn inte bara glädje av sina erfarenheter, utan de upptäcker också nya saker samtidigt som de erhåller det språkliga stöd som är nödvändigt för deras språkande och språkliga utveckling.

Text: Maria Simonsson, Linköpings universitet

Källor:

Cekaite, A., Simonsson, M. (2023) Guided Play Supporting Immigrant Children’s Participation and Bilingual Development in Preschools. Länk till annan webbplats. IJEC.

Goodwin, C. (2018). Co-operative action. New York: Cambridge University Press.

Rönnerman, K. (2012). Aktionsforskning i praktiken – förskola och skola på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur.

Samuelsson, R. (2020) Guiding preschool play for cultural learnbing: Preschool desig avs cultural niche construction. Frontiers in Psychology, 11. 1–14.

Samuelsson, R (2021). Guidad lek i förskolan. Språkutveckling mellan undervisning och lek. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2018) Läroplan för förskolan. Lpfö 18. Stockholm: Skolverket

Weisberg, D. S., Hirsh-Pasek, K., Golinkoff, R. M., Kittredge, A. K., & Klahr, D. (2016). Guided play: principles and practices. Curr. Direct. Psychol. Sci. 25, 177–182.