Sammanställning och spridning av forskningsresultat

Skolverket sammanställer och sprider forskningsresultat som kan vara relevanta och användbara för utbildningsområdet och ett verktyg för att undersöka, granska och utveckla den egna praktiken. Möjligheten att ta del av forskning är också en förutsättning för en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Syftet med uppdraget att sprida forskning är att

  • göra forskning mer tillgänglig för verksamma i alla skolformer
  • underlätta användning av forskning i praktiken
  • bidra till ett vetenskapligt förhållningssätt och ett problematiserande hos de verksamma.

Det ska i sin tur skapa förutsättningar för kvalitet och likvärdighet i utbildningen för barn, elever och vuxna.

Via länken nedan kan du läsa mer om forskning i relation till skol- och undervisningsutveckling.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Samverkan med universitet och högskolor

För att sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning inom utbildningsområdet samverkar Skolverket med universitet och högskolor. Vi samverkar också med andra myndigheter och organisationer och för en dialog med verksamma i förskola och skola. Forskare som har kunskap om de aktuella forskningsfrågorna skriver i samarbete med Skolverket artiklar, medverkar i intervjuer, filmer med mera.

Det här erbjuder vi

Vi lyfter fram olika typer av forskning och forskningsresultat. Våra målgrupper är förskollärare, lärare, rektorer, huvudmannarepresentanter och andra verksamma inom utbildning. De resultat vi presenterar utgår alltid från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och ska bidra till ett vetenskapligt förhållningssätt. Innehållet kan vara ämnesrelaterat eller ett bredare tema. Här kan du läsa mer om hur man kan förhålla sig till forskning i relation till den egna verksamheten.

Att använda sig av forskning

På Skolverkets sidor finns olika typer av sammanställningar av forskningsresultat och exempel från praktiken. De har olika form och sprids på olika sätt. Läs mer om dem nedan.

Artiklar om forskning på skolverket.se

På skolverket.se publiceras artiklar anpassade för webben som sammanfattar resultat av forskning. Lärosäten och forskare ansvarar för urvalet och nya artiklar publiceras regelbundet. Målet är att erbjuda ett användbart kunskapsunderlag som ska inspirera till reflektion och utveckling av utbildning och undervisning.

Här hittar du artiklarna

Bevakningsområden

För närvarande omfattar lärosätenas bevakning och sammanställning 11 olika områden.

Bedömning och betyg

Området bedömning och betyg bevakas av Linköpings universitet. Johan Forsell Länk till annan webbplats., doktorand i pedagogik, verksam vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), ansvarar för uppdraget.

Målgrupp

Bedömning är en central och nödvändig aspekt av lärares arbete och det uppfattas som en självklar och viktig del av verksamheten i skolan. Syftet med bevakningen av forskning om bedömning och betyg är att lyfta relevant forskning främst riktad till verksamma lärare och skolledare inom svenska skolan.

Forskningsfältet

Grovt uppdelat kan bedömningsforskning delas in i forskning i bedömning och forskning om bedömning (Lundahl, 2007). Forskning i bedömning relaterar till lärares praktik av bedömning och betygssättning. Här ryms områden relaterade till lärares praktik avseende exempelvis hur de genomför bedömning där begrepp som summativ eller formativ bedömning kan vara vägledande.

Forskning om bedömning å andra sidan relaterar till aspekter som vilka konsekvenser bedömning och betygsättning har utifrån aspekter som lärarens undervisning, elevers lärande och välbefinnande.

Inriktning på bevakningen 2022

Ambitionen med bevakningen är att nå en variation av forskning både i och om bedömning och betygsättning. Under 2022 kommer bedömningsforskning om olika skolformer, allt från förskola och förskoleklass till gymnasieskola att beröras. Vissa studier knyter allmänt an till lärares bedömningspraktik medan andra studier är mer tydligt ämnesdidaktiska.

Ett viktigt mål med bevakningen av bedömningsfältet är att lärare och skolledare ska uppleva texterna som tankeväckande, intressanta och relevanta i relation till den egna praktiken.

Källa:

Lundahl, C. (2007). Kunskapsbedömningens historia. I A. Petterson (red.), Sporre eller otyg om bedömning och betyg, (s. 51-68). Lärarförbundets förlag.

Didaktik

Området didaktik bevakas av Ingrid Bosseldal Länk till annan webbplats., lektor i utbildningsvetenskap, Lunds universitet.

Målgrupp

Många är intresserade av forskning om undervisning och lärande. Frågorna engagerar både allmänhet och professionella. Syftet med bevakningen av området didaktik är framför allt att sprida information om forskningsresultat som kan vara av intresse för lärare och skolledare inom alla skolformer. Resultaten kan ge redskap för att förstå undervisning och lärande liksom för att praktiskt utforma undervisning.

Forskningsfältet

Ordet didaktik är av grekiskt ursprung och betyder ungefär ”undervisa”, ”lära ut” och ”att tillägna sig”. Det är ett relativt ungt forskningsfält i Sverige och behandlar undervisningens och inlärningens teori och praktik.

De klassiska frågorna inom didaktiken är vad, hur och varför.

  • Till vad-frågan hör vad vi ska undervisa om, alltså innehållet i undervisningen och målet med undervisningen.
  • Varför-frågan syftar på resonemang om varför vi ska välja just detta innehåll och hur elever kan motiveras att lära sig det.
  • Hur-frågan handlar om hur undervisningen ska gå till utifrån reflektion över de andra frågorna. De didaktiska frågorna tydliggör att undervisning är en ytterst komplex verksamhet.

Till dessa frågor kan också ett antal andra didaktiska frågor föras, inte minst den viktiga vem-frågan. Vem är eleven som ska lära sig och vem är det som ska bestämma över undervisningens innehåll? Ytterst styrs undervisningsinnehållet av riksdag och regering, men läraren har samtidigt ett avgörande inflytande över vilka aspekter av detta innehåll som aktualiseras i undervisningen.

Ibland används en didaktisk triangel för att studera och analysera undervisning och lärande. Triangelns tre hörn utgör didaktikens tre centrala delar – innehållet, läraren och eleven – och relationerna mellan dem. Ofta ritas också en ring runt triangeln. Ringen symboliserar kontexten, alltså det samhälleliga sammanhang som skolans undervisning och lärande är en del av.

Inriktning på bevakningen 2022

Det genomförs en stor mängd didaktiska forskningsprojekt både i Sverige och i övriga världen. Bevakningen syftar till att presentera intressanta exempel på aktuell forskning och att förmedla resultat som kan vara relevanta för främst lärare och skolledare.

Två områden som vi kommer att hålla ögonen lite särskilt på under 2022 är aktuell forskning om skolarkitektur och om sociala relationer i skolan. Dessutom kommer vi att följa den debatt om forskningen som tidskriften Pedagogisk forskning valt att ägna hela 2022 åt: Vilka är utmaningarna för utbildning, skola och lärande och vilka bidrag kan den pedagogiska forskningen ge? Hur formeras och organiseras kunskapsområdet givet olika förväntningar i samhället?

Digitalisering

Området Digitalisering bevakas av Malmö universitet. Eva Wennås Brante (docent), Anna-Lena Godhe (docent) och Carolina Martinez (lektor) ansvarar för uppdraget.

Målgrupp

Alla skolformer berörs av samhällets digitalisering. Utvecklingen går fort vilket leder till en stor mängd forskningsresultat inom området. Den här bevakningen syftar därför till att stötta lärare, skolledare och annan pedagogisk personal i arbetet med att ta del av aktuell kunskap genom att presentera svensk och internationell forskning.

Forskningsfältet

Det övergripande syftet med att sprida forskningsresultat inom digitaliseringsområdet är att stärka skolväsendet i att kunna använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt, för att uppnå en hög adekvat digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten.

Skolväsendet ska ge elever möjlighet att utveckla sin förmåga att använda och skapa med digital teknik, samt att förstå hur digitaliseringen påverkar både individen och samhället. Personal ska ha förmågan att driva och leda utveckling med stöd av digitalisering. Målen i regeringens nationella digitaliseringsstrategi för skolväsendet (2017) och skollagens skrivningar att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ligger till grund för spridning av forskning inom området.

Skolverket har definierat vad digital kompetens innebär. Det finns fyra centrala aspekter av begreppet:

  • Att förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen.
  • Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier.
  • Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik.
  • Att kunna lösa problem och omsätta idéer till handling.

Digital kompetens är med andra ord ett begrepp som omfattar stora områden av det i sig ännu större forskningsfältet.

Inriktning på bevakningen 2022

Inriktningen på bevakningen 2022 kommer att spegla digitalisering ur ett flertal perspektiv. Digitalisering av skolväsendet berör nivåer såsom undervisning, sociala kontaktytor, administration, ledarskap med flera. Det innebär att digitalisering kan diskuteras utifrån olika frågeställningar. Inriktningen på bevakningen blir således brett.

De fem artiklar som kommer att presenteras under 2022 förväntas beröra frågor som hur lärare i olika skolformer främjar elevers digitala kompetenser, hur digitala medier integreras i skrivundervisning, vad kollaborativt skrivande i en digital kontext innebär, hur olika läsarter kan stöttas och förstås samt digitalisering i elevers liv utanför ordinarie undervisning, som till exempel i fritidshemsverksamhet.

En utgångspunkt för bevakningen är att undvika motsatsförhållanden i form av att digitalisering är något gott eller ont, bra eller dåligt. Vi ämnar under 2022 belysa resultat som säger något om digitaliseringens möjligheter inom skolväsendet.

Flerspråkighet

Området flerspråkighet bevakas av Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. Susan Sayehli, Länk till annan webbplats. universitetslektor, ansvarar för uppdraget.

Forskning om flerspråkighet

Globalt sett har flerspråkighet alltid förekommit men i takt med att människor, information och produkter rör sig allt mer och snabbare över världen har flerspråkighet kommit att ägnas större uppmärksamhet, inte minst i forskningen.

Flerspråkigheten för med sig nya frågor, insikter och utmaningar. Det blir allt vanligare att människor är flerspråkiga eller gärna vill bli det. Här presenterar vi resultat av forskning om flerspråkighet. Det omfattar rapporter, studier, avhandlingar och konferenser som på olika sätt berör flerspråkighet hos individen, flerspråkighet i skolan och flerspråkighet i samhället. Ambitionen är att bevaka såväl nationell som internationell forskning som rör flerspråkighet. I första hand prioriteras forskning som har direkt relevans för lärare och elever, skola och utbildning men även grundforskning beaktas.

Vad är flerspråkighet?

Att definiera flerspråkighet och att avgöra vem som är flerspråkig kan verka enkelt men är vid närmare eftertanke ganska komplext. Det finns många olika definitioner och vad som vägs in i begreppet flerspråkighet skiljer sig åt mellan olika teoretiska perspektiv. Beroende på definitionen kan antingen väldigt många eller mycket få komma att betraktas som flerspråkiga. Vissa definitioner utgår från talarens färdighetsnivå eller flyt i flera språk, andra fokuserar mer på hur ofta och i vilka sammanhang flera språk används eller uppehåller sig vid om en person identifierar sig själv eller identifieras av andra som flerspråkig. Flerspråkighet kan dessutom utgå ifrån ett samhällsperspektiv likaväl som ett individperspektiv.

Sverige är idag ett flerspråkigt samhälle där det talas upp emot 150 olika språk. Många växer upp med flera modersmål och de allra flesta som bor i Sverige lär sig någon gång under sin livstid mer än ett språk. Enligt Eurobarometer (2012) kan till exempel 86 procent av den svenska befolkningen tala engelska och cirka 40 procent anger att de talar det mycket väl och använder det dagligen.

Internationellt sett finns i Sverige ett relativt starkt lagstadgat stöd för flerspråkighet. Alla som är bosatta i Sverige ska med grund i Språklagen (SFS2009:600) ges möjlighet att både ”lära sig, utveckla och använda svenska” och ges möjlighet ”att utveckla och använda sitt modersmål”. Genom Skollagen (SFS 2010:800) har elever i grundskolan dessutom rätt till modersmålsundervisning, om de har minst en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska, har grundläggande kunskaper i språket och det används som vardagligt umgängesspråk i hemmet. Dessa restriktioner gäller dock inte för Sveriges nationella minoritetsspråk; finska, samiska, meänkieli, jiddisch och romani chib, som har starkare rättigheter till modersmålsundervisning.

Stödet för flerspråkighet finns även på europeisk nivå. EU-kommissionen har i ett flertal dokument uttalat sig om flerspråkighet både som en tillgång och ett åtagande och förespråkar främjandet av såväl minoritetsspråk som regionala språk. I det så kallade ”Barcelona-målet” (2002) nämns målsättningen att alla EU-medborgare bör ges förutsättningar att lära sig att kommunicera på två språk utöver sitt modersmål.

Forskningsbevakningen

Flerspråkighet som forskningsfält spänner över många olika ämnesområden. Några mer konkreta delområden och centrala frågeställningar som kommer att tas upp i den aktuella forskningsbevakningen är följande:

1. Den flerspråkiga individen

Vad säger forskningen om vilka sociala, individuella och psykologiska faktorer som påverkar en individs möjligheter och sätt att lära och använda flera språk? Hur påverkar flerspråkigheten våra kognitiva funktioner? Visar forskningen på några för- eller nackdelar med flerspråkighet? Och vad säger de senaste årens forskning om hur man lär sig ett nytt språk och hur det nya språket fungerar och samspelar med tidigare inlärda språk?

2. Utvecklingsperspektiv på flerspråkighet

Vad säger forskningen om vad som karakteriserar ett andraspråk i utveckling, från nybörjare till avancerad nivå? Hur förändras flerspråkigheten under livets gång? Kan balansen mellan en individs olika språk förändras över tid och vad orsakar i så fall förändringen? Hur kan man kartlägga hur en flerspråkig individ lär in, använder och behärskar olika språk och hur kan man bedöma ett språk i utveckling?

3. Flerspråkighet i skolan

Vad visar forskningen angående hur undervisningen bäst kan organiseras och genomföras för att gynna elevers flerspråkighet? Vilka lärdomar kan dras från internationell och nationell forskning om flerspråkiga utbildningsmodeller och forskning om flerspråkiga praktiker i skolan? Vilken roll spelar till exempel tillgången till undervisning i svenska som andraspråk och modersmålsundervisning för elevers lärande enligt aktuell forskning? Hur kan man i undervisningen på bästa sätt stödja de elever som är i färd med att lära sig svenska som andraspråk? Och vilken roll spelar undervisningen i så kallade moderna språk för främjandet av flerspråkighet?

4. Flerspråkighet i familjen

Vad visar forskningen om hur flerspråkiga familjer går till väga för att fostra sina barn flerspråkigt? Spelar familjernas språkpolicy, det vill säga deras riktlinjer och strategier för barnens språkinlärning och språkanvändning, någon roll för hur barnen i slutänden lär sig och använder olika språk? På vilket sätt bidrar familjernas språkpolicyer till språkens bevarande eller försvinnande och hur samspelar detta med skolans och undervisningens roll för språkens bevarande och utveckling? Och vad är det som formar familjernas ideologier/föreställningar om språkanvändning, språkinlärning och språks olika värden?

4. Flerspråkighet i samhället

Vad visar aktuell forskning avseende relationen mellan de lagar och beslut som reglerar hanteringen av flerspråkighet på samhällelig nivå i Sverige och hur dessa lagar och regler implementeras i praktiken? Hur påverkar aktuellt regelverk barns och vuxnas möjligheter att lära sig, använda och utveckla flera språk? Vilka föreställningar/ ideologier om olika språk och sätt att tala svenska genomsyrar samhället enligt de senaste årens forskning, hur har dessa ideologier vuxit fram historiskt och hur sätter de gränser för hur olika språk och språkliga uttryck värderas och hanteras till exempel inom utbildningsväsendet och i arbetslivet?

6. Flerspråkighet och funktionsnedsättningar

Vad visar aktuell forskning angående hur man kan avgöra om språkliga svårigheter i ett andraspråk beror på en generell språklig eller kognitiv funktionsnedsättning eller om det är resultatet av att personen i fråga fortfarande håller på att lära sig språket och kanske har begränsade möjligheter att höra och använda andraspråket? Hur yttrar sig en specifik språkstörning hos flerspråkiga barn? Hur lätt eller svårt är det för barn med dyslexi eller med neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och autismspektrumstörning att bli flerspråkiga enligt de senaste årens forskning?

Tips på vidareläsning

Aronin, Larissa & Singleton, David. 2012. Multilingualism. Amsterdam: John Benjamins.

Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger. 2013. Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle.

Weber, Jean Jacques, & Horner, Kristine. 2012. Introducing multilingualism: a social approach. London/New York: Routledge.

Förskola och fritidshem

Området forskning inom undervisning och lärande i förskola och fritidshem bevakas av Linköpings universitet. Docent Helene Elvstrand Länk till annan webbplats. och biträdande professor Maria Simonsson, Länk till annan webbplats. som båda arbetar på Institutionen för beteendevetenskap och lärande, ansvarar för uppdraget.

Målgrupp

Undervisning och lärande i förskola och fritidshem är betydelsefulla områden och en central del av den pedagogiska praktiken. Målgruppen för bevakningsområdet är framför allt personal som arbetar i fritidshem och förskola. Inom båda verksamheterna är frågor som relaterar till området aktuella på olika sätt, vilket gör att artiklarna kan vara ett stöd för att utveckla verksamheten.

Merparten av artiklarna berör båda verksamhetsfälten medan några av dem är mer inriktade på antingen förskola eller fritidshem.

Forskningsfältet

Förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola är ett sammanhållet mål- och resultatstyrt utbildningsväsende, där undervisning och lärande pågår på varierade sätt.

Även om undervisning som fenomen inte är nytt, varken i förskola eller fritidshem, så har uppfattningen om vad undervisning innebär och hur den kan bedrivas varierat stort, vilket också har lett till att ett antal viktiga frågor ställts inom verksamheterna/utbildningarna. Dessa frågor har även fångat forskarnas intresse, från olika fält och med olika teoretiska närmanden. Här kommer vi att introducera resultat från olika vetenskapsområden.

Huvudsyftet med att belysa och sprida forskningsresultat inom detta bevakningsområde är att gynna de professionellas (lärarnas, förskollärarnas, rektorernas, arbetslagets) kunskaper och handlingsberedskap för att på så sätt främja och utveckla deras undervisningspraktiker och ge de bästa förutsättningar för barns och elevers lärande. Området är brett och komplext och vi har därför valt att lägga fokus på följande områden.

Inriktning på bevakningen 2022

Inriktningen under 2022 syftar till att lyfta fram områden som på olika sätt relaterar till undervisning och lärande i förskola och fritidshem. Det innebär att artiklarna kommer att belysa fritidshemmets kompletterande uppdrag och övergångar mellan och i olika skol- och verksamhetsformer, där fokus ligger på barns och elevers sociala relationer. Vi kommer även att lyfta forskning om social hållbarhet och barns delaktighet, liksom likvärdiga lärmiljöer och samverkan med hemmet. Dessa olika området kommer att relateras till undervisning och lärande.

Hälsofrämjande perspektiv

Området hälsofrämjande perspektiv bevakas av Karlstads universitet. Universitetslektor Louise Persson, Länk till annan webbplats. Institutionen för hälsovetenskaper, avdelningen för folkhälsovetenskap, ansvarar för uppdraget.

Målgrupp

De huvudsakliga målgrupperna för texterna inom området är skolledare, lärare, fritidspedagoger och elevhälsopersonal inom alla skolformer.

Forskningsfältet

Inom området presenteras forskning som är relevant för det praktiska hälsofrämjande arbete som utförs inom förskolan och skolan. Det hälsofrämjande arbetet spänner över olika vetenskapliga delar, såsom allmändidaktiska, ämnesdidaktiska samt utvecklings- och ledningsperspektiv. Ur ett forskningsperspektiv ska det hälsofrämjande arbetet beskrivas som tvärvetenskapligt, genom att det inbegriper flera olika ämnestraditioner.

Flera olika aktörer inom skolan och i övriga samhället kan bidra till en positiv hälsoutveckling för både barn och vuxna. Det är inte minst av vikt att det finns en skolledning som värdesätter och prioriterar hälsofrågor på olika sätt och nivåer inom den egna organisationen, och som också bygger broar till övriga samhället i frågor som rör det hälsofrämjande arbetet.

Inriktning på bevakningen

En viktig utgångspunkt i det hälsofrämjande arbetet är att elevers hälsa och lärande är sammankopplade. Enligt skollagen ska förebyggande och hälsofrämjande insatser stödja elevernas utveckling mot skolans mål.

Bevakningen lyfter fram exempel från forskning på hur detta kan stärkas. Det handlar exempelvis om vikten av hälsolitteracitet, olika sätt att arbeta med hälsofrågor i ordinarie undervisning samt skolans samarbete med vårdnadshavare utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Tips på vidare läsning, fördjupning och litteratur ges successivt i de olika artiklarna.

Ledarskap & organisation

Området ledarskap & organisation bevakas av Stockholms universitet. Universitetslektor Pia Skott, Länk till annan webbplats. Institutionen för pedagogik och didaktik, ansvarar för uppdraget.

Forskning om ledarskap & organisation

Skolors och förskolors ledarskap och organisation har kommit allt mer i fokus under senare år. Det har bland annat att göra med att skolledare i alla skolformer fått mer uttalat ansvar för att leda och samordna arbetet för barns och elevers lärande. Det har också att göra med de nyckelroller skolledare kan spela i lärares lärande och yrkesutveckling, samt skolförbättring och lokalt arbete med reformer.

I Sverige har såväl rektorers som förskolechefers ansvar för verksamheten blivit tydligare i skollag och läroplaner. Samtidigt som kraven på den enskilde ledaren ökar har skolors uppdrag och verksamheter kommit att bli allt mer komplexa. Att leda och organisera för verksamhetsutveckling handlar därför till stor utsträckning om att förstå och hantera komplexiteter, samt att kunna navigera mellan generella lärdomar från forskning och sådant som är specifikt för den egna verksamheten. Till detta kommer krav på att verksamheten ska vila på vetenskaplig grund vilket kan ses som skolledares angelägenhet.

Denna forskningsbevakning syftar till att bidra till att verksamma inom skolsektorn kan orientera sig inom forskningsfältet ledarskap och organisation för deras egna och ofta olika syften. Vi vill betona att läsaren själv måste avgöra vad som är relevant för det egna ledarskapet i den egna verksamheten. Att bygga ett utvecklingsarbete på vetenskaplig grund är större än att ta del av forskning. Det handlar om ett helt förhållningssätt. Forskningsbevakningen kan i bästa fall bidra till och samverka med skolledares utvecklingsarbete, och utveckling av vetenskapliga förhållningssätt lämpliga för skolledares yrkesliv.

Bevakningen sammanfattas i fyra olika perspektiv

Forskningsöversikter kring relevanta teman

Ett viktigt bidrag vi som forskare kan ge är att synliggöra hur forskning på olika sätt hanterar teman som är centrala för förskolans och skolans ledare. Bevakningen inrymmer därför sammanställningar eller översikter kring olika och aktuella teman som är relevanta för verksamma skolledare. Ett exempel är forskning om pedagogiskt ledarskap

Fördjupningar i intressanta forskningsstudier

Samtidigt som vi har som ambition att visa bredden av den forskning som finns kan det också vara meningsfullt att dyka ner i specifika studier, artiklar eller rapporter som äger relevans for skolledare. Här fördjupar vi kunskaper om specifika studier, och vi kan ibland publicera intervjuer med forskare som gjort studier värda att uppmärksamma

Spaningar och långsiktig, mångsidig bevakning

Forskning är inte fast och beständig. Den rör sig. Och när artiklar och rapporter publiceras har forskare ofta rört sig vidare. Vår ambition med forskningsbevakningen är därför inte enbart presentera dominerande perspektiv och etablerade lärdomar från forskningsfältet. Vi avser också synliggöra sådant vi uppfattar som aktuellt, kommande och innovativt. Vi kallar dessa inslag för spaningar, och använder den benämningen i de aktuella texterna.

Ledarskap och organisation berör forskare inom olika vetenskapliga discipliner. Det är ett mångdisciplinärt forskningsfält, som rymmer olika slags forskning med relevans för skolområdet. Bevakningen har som ambition att vara mångsidig och att täcka in såväl generella aspekter av intresse för samtliga läsare, som specifika aspekter vilka kan röra en viss skolform eller en viss grupp av ledare. Av naturliga skäl kan det dröja innan bevakningen nått den bredd som eftersträvas men det är vår ambition att bevaka med bredd, djup, spaning och mångsidighet.

Forskningsproducenterna i fokus

Det är viktigt att inte endast ha kunskap om forskningsresultaten, utan att också förstå vilka som producerar dem och i vilka sammanhang olika forskare verkar. För att fördjupa bevakningen inom området arbetar vi med att successivt synliggöra såväl svenska som internationella forskningsmiljöer av vikt för forskningsfältet skolors ledarskap och organisering.

I ett första skede presenteras forskningsgrupper vid lärosäten som bedriver det nationella rektorsprogrammet i Sverige. I ett senare skede kompletteras denna sverigekarta med andra lärosäten. Ambitionen är också att synliggöra ledande forskningsmiljöer i olika delar av världen. Med en större kunskap om var forskningsmiljöerna finns blir det också möjligt för den som vill forskningsbasera sin verksamhet att söka upp och ta del av det löpande forskningsarbete som inte kan få rum i bevakningen.

Ett samarbete med forskargruppen SOUL, Stockholms universitet

Forskningsbevakningen samordnas genom forskargruppen SOUL Länk till annan webbplats., Skolors organisering, utveckling och ledning, vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Forskarna i gruppen men också gästskribenter knutna till gruppen bidrar utifrån sina respektive expertområden.

Likvärdighet

Området likvärdighet bevakas av Högskolan i Gävle. Guadalupe Francia, professor i pedagogik, Silvia Edling, professor i didaktik och Signhild Olsson, verksamhetsutvecklare för Regionalt Utvecklingscentrum Gävleborg, Länk till annan webbplats. ansvarar för uppdraget.

Alla barn i det svenska skolväsendet har rätt till en likvärdig utbildning. Samtidigt är skolans och förskolans likvärdighetsuppdrag ett komplext fenomen som erfordrar kunskap och professionellt omdöme för att kunna genomföras. Uppdragets komplexitet kräver en kontinuerlig reflektion om vad likvärdighet innebär i praktiken. Det kan handla om vilka insatser som bör göras för att garantera likvärdighet i utbildningssammanhang. Och vem som ansvarar för likvärdigheten. Det handlar också framför allt, hur kan vi förstå och tolka likvärdighet i olika utbildningsmiljöer och lärandekontexter.

Bevakningen kommer att i första hand prioritera forskning som har direkt relevans för alla som arbetar i skolan och förskolan. I syftet att stödja skolans och förskolans likvärdighetsuppdrag presenterar denna bevakning forskning om likvärdighet i olika utbildningssammanhang. Den introducerar forskningsresultat från olika vetenskapliga områden. Den omfattar nationella och internationella studier rapporterade i vetenskapliga artiklar, avhandlingar, konferensbidrag och andra typer av publikationer från olika myndigheter och organisationer.

En grundläggande fråga som kommer att belysas är hur vi kan förhålla oss till och hantera likvärdighetens komplexitet i skolans och förskolans praktik. Ett exempel på vad bevakningen innehåller är utmaningen att både garantera en viss kunskapsnivå för alla barn och en respekt för individens särskilda behov och intresse. Hur mycket bör och kan vi individualisera utan att göra avkall på måluppfyllelsen?

NO-ämnen och teknik

Området naturvetenskapliga ämnen och teknik bevakas av Linköpings universitet. Gunnar Höst, Länk till annan webbplats. universitetslektor i visuellt lärande och kommunikation, verksam vid Institutionen för teknik och naturvetenskap, ansvarar för uppdraget.

Målgrupp

De naturvetenskapliga ämnena och teknik innehåller en rad utmaningar för undervisning och lärande. Syftet med bevakningen är att lyfta fram forskning som på olika sätt kan stödja lärare, förskollärare och skolledare. Urvalet ger en bild av vilka typer av frågor som forskningen tar upp, och kan bidra med såväl nya perspektiv som konkret inspiration vid planering.

Forskningsfältet

Forskningsfältet handlar om de didaktiska frågeställningar som uppstår i anslutning till undervisning och lärande om naturvetenskap eller teknik. En grundläggande utgångspunkt är att lärande alltid är kopplat till ett ämnesinnehåll, och att karaktären på detta innehåll kan få viktiga konsekvenser för lärandet. Exempel på framträdande forskningsområden är interaktion i klassrummen, elevers motivation, lärares uppfattningar och strategier samt elevers begreppsbildning.

Inriktning på bevakningen 2022

Bevakningen syftar till att lyfta en bredd av forskning, inte minst när det gäller ämnesområden. Bevakningen under 2022 kommer att lyfta fram studier inom teknik, kemi, biologi och fysik. Den forskning som kommer att förmedlas sträcker sig från förskola till gymnasium, och handlar bland annat om specifika begrepp som kemisk bindning, arbete med digitala verktyg, och bilders betydelse i naturvetenskaplig undervisning.

Artiklarna kommer även att publiceras i den digitala tidskriften ATENA Didaktik Länk till annan webbplats..

Praktisk-estetiska ämnen

Området praktisk-estetiska ämnen bevakas av Stockholms Universitet. Anja Kraus Länk till annan webbplats., professor i de estetiska ämnenas didaktik, inriktning bild, är verksam vid Institutionen för ämnesdidaktik och ansvarar för uppdraget.

Målgrupp

Syftet med bevakningen är att i artiklar lyfta fram aktuell forskning som kan stödja och inspirera pedagogiskt arbete i skolan och har koppling till estetiska uttryck. Målgrupper för artiklarna om praktisk-estetiska ämnen är därför alla lärare, skolledare och övrig personal som arbetar med barn och elever i alla delar av skolväsendet, samt politiker och föräldrar. Bevakningen är riktad mot olika åldrar i såväl formell utbildning som informella lärandesammanhang.

Forskningsfältet

Vi möter olika estetiska uttrycksformer dagligen i skolans verksamhet. Didaktiska frågor i de estetiska ämnena kan inte alltid urskiljas från mer allmänpedagogiska och didaktiska utmaningar. Bevakningen sträcker sig från praktiknära forskning till filosofiska och transkulturella studier. Gemensamma nämnare är praktiska och estetiska aspekter av undervisning och lärande.

Frågan vad en estetisk lärprocess handlar om och vad den syftar till kan besvaras på många olika sätt. Forskningsområdet innefattar bland annat multimodala estetiska lärprocesser, performativa och gestaltande uttryck, multimedia i undervisning, samt lärande i ämnen som bild, musik, slöjd, drama och dans. Innehållet i artiklarna har även direkt relevans för lärare i språk, matematik, NO- och SO-ämnen samt andra praktiska ämnens som idrott och hälsa och hemkunskap.

Inriktning på bevakningen 2022

Bevakningen syftar till att lyfta fram en bredd av forskning. I första hand beskrivs forskning om bild, dans, drama/teater, musik och slöjd, från förskolan till gymnasieskolan och även vid högre utbildning. I några artiklar finns kopplingar till ämnen som matematik och svenska där praktiska och estetiska lärprocesser kan spela en avgörande roll. Teman som berörs kan också svara på samhällsaktuella utmaningar, i en artikel behandlas till exempel pandemins konsekvenser för undervisning.

Professionsutveckling

Området professionsutveckling bevakas av Malmö universitet. Magnus Erlandsson Länk till annan webbplats., universitetslektor i ledarskap, verksam vid Institutionen för skolutveckling och ledarskap, ansvarar för uppdraget.

Målgrupp

Forskning om professionsutveckling i skolan är mångskiftande och omfattar samtliga skol- och verksamhetsformer. Till målgruppen hör de som i förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, gymnasieskola och på huvudmannanivå bidrar till att stärka det professionella utövandet i verksamheten. Det kan till exempel handla om beslutsfattare och skolprofessioner med ansvar och mandat att utveckla undervisningens kvalitet, ledarskap i undervisningen, det systematiska kvalitetsarbetet, eller det kollektiva lärandet mellan och inom skolorganisationens olika nivåer.

Till målgruppen hör förstås även alla enskilda barnskötare, fritidspedagoger, elevassistenter, lärare, specialpedagoger, speciallärare och rektorer som tar ett eget ansvar för sin professionsutveckling.

Forskningsfältet

Forskning om professionsutveckling bedrivs inom flera olika vetenskapliga discipliner. Den professionsutvecklingsforskning som genomförs i skola har oftast sin hemvist i ämnena pedagogik, didaktik, ledarskap och organisation. Den fokuserar bland annat på praktikutvecklande samarbeten; kollegialt lärande; samverkan; hur professionerna kan utveckla ny egen kunskap genom att bepröva erfarenhet; hur skolans ledarskap kan underlätta för professionsstärkande initiativ; samt studier av insatser och strukturer som möjliggör eller försvårar professionsutveckling.

Det finns även forskning som utifrån kritiska perspektiv ställer frågor om makt och konsekvenser av att former för och innehållet i professionsutveckling ofta avgörs av andra – såsom stat, huvudman och skolledning – än den egna professionen.

Inriktning på bevakningen 2022

Översiktsartiklarna kommer att spegla att den forskning som bedrivs inom och mellan dessa olika fält skiljer sig åt när det gäller perspektiv, teorier och analysmodeller, men även göra tydligt att forskning om professionsutveckling oftast förenas i ett gemensamt intresse för ”vad som fungerar och varför det gör det”. Artiklarna kommer att innehålla professionsutvecklande metoder, arbetssätt och resultat, möjliga att omsätta eller inspireras av i den egna praktiken, liksom exempel där elever, lärare eller skolledare själva beprövat erfarenhet och därigenom producerat ny kunskap.

Preliminärt kommer bevakningen att fokusera på följande fem teman:

  1. Strategier och insatser för ökad undervisningskvalitet.
  2. Kollegialt och kollektivt lärande som förändringsverktyg.
  3. Beprövad erfarenhet för vetenskapligt förankrade och lokalt anpassade arbetssätt.
  4. Praktiknära forskning och samverkan för att bygga kunskap om skol- och professionsutveckling.
  5. Tillitsbaserad ledning och styrning som professionsstärkande strategi.

Forskningsbevakningen samordnas genom forskargrupperna Research on Educational Leadership and Development in Schools and Pre-schools (ELD) Länk till annan webbplats. samt Research on Adult and Higher Education (RAHE) Länk till annan webbplats. vid Malmö universitet.

SO-ämnen

Forskningen om de fyra SO-ämnena bevakas av Karlstads universitet. Anders Broman, Länk till annan webbplats. lektor i statsvetenskap och verksam vid Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, ansvarar för uppdraget.

Målgrupp

Forskning om skolans SO-ämnen är relevant för alla som är intresserade av skolan och dess roll i samhället. Skolledare och lärare inom SO-ämnen är en primär målgrupp för bevakningen. Undervisningen i SO-ämnen handlar om kunskaper och färdigheter som eleverna använder i sitt vardagsliv såväl som i skolan, och därmed breddas målgruppen för bevakningen till alla lärare och alla samhällsintresserade.

Forskningsfältet

De fyra skolämnena (geografi, historia, samhällskunskap, religionskunskap) som ingår i SO-blocket har alla egna ämnesdidaktiska forskningsfält, vilka var för sig kommer att ingå i forskningsbevakningen. Forskningen utgår ofta från de ämnesdidaktiska grundfrågorna Vad?, Hur? och Varför? och behandlar planerad eller faktisk undervisning i respektive ämne utifrån olika perspektiv.

Hur ämnet uppfattas av lärare och elever, och vilka uttryck ämnet får i undervisningen är vanliga forskningsfrågor. SO-ämnena har också en viktig roll för undervisningens externa mål, sådana mål som gäller utanför de specifika ämneskunskaperna, inte mist kring demokrati och samhällsengagemang. Forskning om SO-ämnenas externa mål är också en viktig del av forskningsfältet.

Inriktning på bevakningen

Målet är att både ha med didaktisk forskning om flera specifika SO-ämnen och att även presentera forskning som tar upp gemensamma perspektiv. Forskning om undervisning i kontroversiella samhällsfrågor (ksf) har ökat de senaste åren och har både ämnesspecifika och ämnesövergripande perspektiv, och detta kommer att finnas med i bevakningen. Vi hoppas också på att det hinner komma forskning om pandemins och distansundervisningens specifika påverkan på undervisningen i SO-ämnen och att detta kan finnas med i bevakningen.

Specialpedagogik

Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping ansvarar för bevakningsområdet specialpedagogik. Ansvarig för uppdraget är filosofie doktor Gunvie Möllås. Länk till annan webbplats. Avdelningen för psykologi och pedagogik.

Forskning om specialpedagogik

Målgrupp

Det specialpedagogiska forskningsområdet är mångsidigt och omfattar samtliga skolformer. Till målgruppen hör de som på olika sätt bidrar till att skapa förutsättningar för alla barns och elevers lärande och utveckling. Det handlar om beslutsfattare på olika nivåer och alla yrkesgrupper som har ansvar för och deltar i arbetet med barn, ungdomar och vuxna.

Forskningsfältet

Specialpedagogiken har sin grund i pedagogiken, men det finns kopplingar till andra vetenskapliga discipliner som psykologi, medicin och sociologi. Den rymmer alltså en riklig mängd studieobjekt med varierande inriktningar och fokus, vilket också krävs för att belysa och utveckla kunskapsområdets komplexitet.

Ideologiska frågeställningar som rör demokrati, likvärdighet, rättvisa, jämlikhet, maktförhållanden och kontroll kan stå i centrum. Det kan vara utbildningens organisering, innehåll och genomförande i den vardagliga praktiken som undersöks. Här kan nämnas pedagogiska och didaktiska frågor, samverkan, ledarskap, specifika yrkesprofessioner, grupprocesser, inkluderings- och exkluderingsprocesser. På individnivå kan forskning om exempelvis funktionsnedsättningar och individers möjlighet till delaktighet och självbestämmande stå i fokus.

Inriktning på bevakningen 2022

Vi har en strävan efter att bevaka forskning som genomförs på olika nivåer och i varierande skolformer. Om det är möjligt görs försök till tematisering, där åtminstone några artiklar faller inom ett visst område. För närvarande beskrivs forskning om olika funktionsnedsättningar, sett utifrån olika perspektiv. Sökarljuset riktas även mot språkutveckling och studier som belyser pandemins konsekvenser.

Kunskapsöversikter

Våra kunskapsöversikter sammanfattar kunskapsläget inom ett specifikt område, som exempelvis vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, studie- och yrkesvägledning, fritidshemmet och elevhälsa. Här kan du läsa mer.

Kunskapsöversikter: Forskning för skolan

Moduler på Skolverkets lärportal

På Lärportalen finns material för att utveckla undervisning och utbildning. Läs artiklar, se undervisningsfilmer och lyssna på intervjuer med forskare inom pedagogik och didaktik. Materialet är indelat i tematiska moduler inom olika områden, som till exempel matematik, digitalisering, styrning och ledning, språk-, läs- och skrivutveckling och undervisning i förskolan.

Materialet är anpassat efter olika målgrupper och olika barn- och elevgrupper. Det går att använda en hel modul för ett större kollegialt lärande tillsammans med kollegor eller att välja ut en artikel eller film utifrån era specifika behov av ny kunskap och kompetensutveckling.

Lärportalen Länk till annan webbplats.

Skolverkets utbildningsplattform

På utbildningsplattformen finns webbkurser inom olika områden, som till exempel bedömning, apl-handledarutbildning och fritidshemmets undervisning. Kurserna består av artiklar, filmer och diskussionsfrågor och innehåller teoretiska och praktiska delar. Ni får tillgång till alla kurser genom att skapa ett användarkonto.

Skolverkets utbildningsplattform Länk till annan webbplats.

Inspiration och stöd i arbetet

Under denna rubrik hittar ni inspirerande exempel ur praktiken och stöd i arbetet inom olika områden. Använd sökfunktionen för att hitta rätt fokusområde eller ämne.

Inspiration och stöd i arbetet

Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling och skolbibliotek (NCS)

Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling och skolbibliotek är en del av Skolverket och vänder sig till alla som arbetar med att stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling. På NCS sida hittar du samlade resurser, information och inspiration till det språkutvecklande arbetet.

Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling och skolbibliotek (NCS)

Senast uppdaterad 12 maj 2022