Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Kunskap från vetenskapliga studier, tillsammans med de professionellas erfarenheter och kunskap, spelar en viktig roll i allt arbete i förskola och skola. Detta förtydligas i skollagen.

Skollagen slår fast att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är en så kallad ramlag, som inte specificerar vad som menas med formuleringen eller hur den kan omsättas i praktiken. För att kunna tillämpa skollagens skrivning är det viktigt att förstå innebörden av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de förhåller sig till varandra.

På senare år har forskare engagerat sig både i begreppens innebörd och hur de kan omsättas i praktiken. På skolor och förskolor runt om i landet pågår också mycket arbete med att utveckla beprövad erfarenhet. Lärares, rektorers och andra professionellas praktiska kunskap, ibland även kallad förtrogenhetskunskap eller tyst kunskap, utvecklas i handling och är en viktig förutsättning för att beprövad erfarenhet ska kunna utvecklas.

Vetenskaplig grund

Utbildning på vetenskaplig grund innebär att kunskap från vetenskapliga studier ska vara en utgångspunkt när förskolan och skolan planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet. Kunskap från relevanta forskningsresultat ska med andra ord ligga till grund för arbetet både när det gäller innehållet i och formen för utbildningen. Detta gäller alla skolformer inklusive vuxenutbildningen.

Det betyder att verksamheten i förskola och skola inte ska stå i strid med vetenskap. Men vad forskningen säger behöver tolkas för att kunna användas på ett ändamålsenligt sätt i den egna verksamheten. Det är därför viktigt att värdera om och på vilket sätt forskningen är relevant för den egna barngruppen eller eleverna.

Beprövad erfarenhet

Beprövad erfarenhet består av kunskap som har vuxit fram i det vardagliga arbetet i förskola och skola, genom att de verksamma tillsammans prövar och omprövar, diskuterar och kritiskt granskar sin egen verksamhet. Det är alltså professionens egen, gemensamma, kunskap som växer fram över tid.

Beprövad erfarenhet är lika värdefull som vetenskapligt grundad kunskap. Att skollagen lyfter fram beprövad erfarenhet innebär ett erkännande av de professionellas kunskap om vad som fungerar, och vad som kan öka barns och elevers möjligheter att lära och utvecklas.

När blir erfarenhet beprövad?

För att erfarenhet ska kunna kallas beprövad ska undervisningen eller verksamheten problematiseras och prövas på ett strukturerat sätt. För att få syn på det som görs och vad det leder till ska arbetet dokumenteras i någon form. Dokumentationen gör också att arbetet kan diskuteras med andra och spridas vidare.

Genom att granskningen görs gemensamt i kollegiala sammanhang blir det också möjligt att utmana det invanda och lyfta fram nya perspektiv. Det är inte antalet personer som är det viktiga för granskningen, utan hur man går till väga.

I arbetet med beprövad erfarenhet är processen väsentlig, det vill säga vägen framåt och även inställningen eller förhållningssättet till det löpande arbetet. Det är viktigt att lärare, rektorer och andra verksamma inom utbildning vågar ompröva och utmana sina sätt att arbeta och organisera undervisning. För att utveckla verksamheten knyts vetenskapligt framställd kunskap ihop med kunskap från den egna verksamheten. Det vetenskapliga förhållningssättet är här centralt.

Läs mer om ett vetenskapligt förhållningssätt och vad det innebär.

Läs mer om forskningslitteracitet, det vill säga hur man använder sig av forskning.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet förutsätter varandra

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kompletterar varandra på flera sätt, och i det praktiska arbetet förutsätter de dessutom varandra. Vetenskaplig grund bidrar till att utveckla beprövad erfarenhet, och från den beprövade erfarenheten kommer kunskap om den egna verksamheten som behövs för att tolka vetenskapliga resultat. Beprövad erfarenhet kan på så sätt fördjupa forskningens slutsatser och bidra till att utveckla ny kunskap utifrån det vardagliga arbetet.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kompletterar varandra.

Att dessa kunskapskällor kompletterar varandra innebär också att beprövad erfarenhet kan vara vägledande när det inte finns forskning att tillgå. Det omvända gäller givetvis också – om det inte finns erfarenhetsbaserad kunskap kan resultat från forskningsstudier vara behjälpliga i det fortsatta arbetet.

Läs mer om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i kapitel 1 i kunskapsöversikten Att ställa frågor och söka svar, vars uttolkningar av begreppen delas av de fyra skolmyndigheterna Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet.

Film: Presentation av kunskapsöversikten "Att ställa frågor och söka svar" (tid 17:18)

Exempel på skolchefers beprövade erfarenhet

Beprövad erfarenhet kan tas fram inom olika professioner på olika nivåer. I en pilotverksamhet har tre skolchefsnätverk tillsammans med Skolverket tagit fram ny kunskap inom varsitt område. Här kan du ta del av rapporterna från nätverken. Deltagarna har gett sitt samtycke till spridningen av materialet, och de ansvarar själva för innehållet.

Skolchefsnätverk beprövar erfarenheter om lärarförsörjning

Arbetet i nätverket om lärarförsörjning syftade till att genom kollegiala processer pröva olika lösningar på kompetensbristen inom förskolan och skolan. Bakgrunden är bristen på legitimerade lärare i kombination med större rörlighet bland lärare och ökad konkurrens mellan huvudmän. Målsättningen var att genomföra åtgärder för att öka och behålla antalet lärare samt för att utveckla verksamheternas organisation och arbetssätt. Några av de strategier som nätverket prövade är: arbetsintegrerad lärarutbildning, biträdande lärare och lärarassistenter, gemensamma tillträdesdagar samt samordnad administration.

Skolchefsnätverk beprövar erfarenheter om lärarförsörjning Pdf, 566 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 566 kB)

Skolchefsnätverk beprövar erfarenheter om skolsegregation

Arbetet i nätverket om skolsegregation syftade huvudsakligen till att utforska hur huvudmannens ledarskap kan utformas för att minimera skolsegregationens negativa effekter. Nätverket valde att fokusera på skolchefens personliga förmåga att skapa förändring, och målsättningen avgränsades därför till att dels stärka kvaliteten i undervisningen, dels att attrahera nya elevgrupper. Arbetet resulterade i flera konkreta åtgärder som fokuserar på ledarskapshandlingar, som systematisk uppföljning och analys, att utmana rådande kulturer, närma sig undervisningsnivån samt att genomföra strukturerade samtal och verksamhetsbesök.

Skolchefsnätverk beprövar erfarenheter om skolsegregation Pdf, 436 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 436 kB)

Skolchefsnätverk beprövar erfarenheter om styrning och ledning

Arbetet i nätverket om styrning och ledning har fokuserat på styrkedjan och skolchefens egentliga uppdrag, med målsättningen att utveckla organisationen för ökad kvalitet och likvärdighet i undervisningen. Arbetet resulterade bland annat i slutsatsen att skolchefens funktion och mandat spelar en viktig roll, och att otydlighet gällande uppdraget kan försvåra arbetet. Några av de åtgärder som nätverket har genomfört är: ledarskapsprogram, lärarcoachning, ett synliggörande
av styrkedjan samt tillitsbaserad styrning för att nå samsyn i det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolchefsnätverk beprövar erfarenheter om styrning och ledning Pdf, 261 kB. (Pdf, 261 kB)

Vanliga frågor och svar

Formuleringen i skollagen om att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har inte ändrats, men Skolverket har förtydligat tolkningen av begreppen. Förtydligandet innebär också att det finns en samsyn mellan skolmyndigheterna kring uttolkningen. Läs mer här.

Få snabb överblick med tekniska lösningar. Följ konton i sociala medier. Lägg in en ”alert” på google scholar för att få meddelanden om nya artiklar inom ett område. Prenumerera på nyhetsbrev från till exempel Skolverket, SPSM, Skolforskningsinstitutet eller olika organisationer och lärosäten. Om en webbplats erbjuder en RSS-feed (ofta en symbol som ser ut som en solfjäder) kan du få ett meddelande när det har publicerats någonting nytt på sidan.

På Skolverkets lärportal Länk till annan webbplats. finns vetenskapligt grundade artiklar i olika ämnen och för olika skolformer.

Skolverket publicerar också webbartiklar skrivna av forskare som sammanfattar forskningsresultat inom olika områden.

Skolverket har här sammanställt fler vägar till forskning.

Allt fler artiklar publiceras öppet tillgängliga eller under ”open access”. Kungliga biblioteket beskriver hur du kan hitta dem Länk till annan webbplats..

Fler exempel på informationskällor för forskningsbaserad undervisning finns på Skolforskningsinstitutets webbplats Länk till annan webbplats..

Alla avhandlingar och artiklar måste inte läsas noga och från början till slut. Skaffa en snabb uppfattning och se om det är relevant för dig genom att läsa sammanfattningar, abstracts eller baksidestexter. Titta igenom innehållsförteckningen. Titta på metoddelen för att se hur forskarna fått fram sitt resultat. Fundera på sammanhanget och om eller hur undersökningen är relevant för er förskola eller skola. Titta på diskussionsdelen där forskarna sammanfattar och ställer intressanta frågor.

Fundera på om studien är upplagd på ett sätt som gör att frågorna som undersöks besvaras på ett tillförlitligt sätt. Om en studie uttalar sig om huruvida ett arbetssätt är effektivt eller ej, men underlaget består av elevenkäter, så är det snarare dessa elevers uppfattningar om arbetssättet som fångas upp. Det behöver inte vara detsamma som att ha vetenskaplig kunskap om hur effektivt arbetssättet är för elevernas lärande. Det behöver inte heller nödvändigtvis bero på arbetssättet om kunskapsresultaten ökar för dessa elever. Med andra ord – besvaras rätt fråga med rätt metod? Läs mer om forskningslitteracitet i Att ställa frågor och söka svar och i Skolforskningsinstitutets rapport Hur ska man veta vad forskningen säger? Länk till annan webbplats.

Börja med att titta på vilka behov som finns bland barnen eller eleverna utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. Välj en vetenskaplig artikel som känns relevant för området. Läs den tillsammans. Välj en frågeställning utifrån texten som är aktuell för er, till exempel hur ni kan utveckla mottagandet av nyanlända familjer på förskolan eller vad eleverna behöver kunna för att formulera frågeställningar i NO. Utgå gärna från frågor som Vad i texten lade jag märke till? Vad håller jag inte med om? Vilka nya frågor väckte det? Diskutera och fundera på vad ni kan ta med er i verksamheten och på vilket sätt. Prova i praktiken. Diskutera utfallet tillsammans, finslipa och prova igen.

Genom att ta del av forskningsresultat kan det egna vetenskapliga förhållningssättet stärkas. Det ger fler verktyg för att vända och vrida på frågor som rör planering, genomförande och utvärdering av undervisning. Forskning kan ge inspiration till hur man kan undervisa om ett specifikt ämnesinnehåll. Teori ger nya perspektiv som kan knytas till den egna undervisningen och hur man ser på barn och elevers lärande. Det tillför nya begrepp, ett gemensamt språk och verktyg för att beskriva, reflektera över och analysera det som sker i undervisningen.

Utgå från skolans och elevernas identifierade utvecklingsbehov. Hur ser behoven ut, och vilken kunskap kan hjälpa er att möta dem? Avsätt tid för att ta del av relevant kunskap inom området och diskutera tillsammans. Jämför och värdera olika kunskapsbidrag. Är de relevanta för era behov? Finns det flera undersökningar som stödjer resultaten? Har ni erfarenheter som ni skulle vilja pröva tillsammans? Ta om möjligt stöd av till exempel lektor eller förstelärare i urval av forskning.

Undersökningar som genomförs i till exempel andra länder påverkas av olika faktorer som hur skolsystemet och skolorna är organiserade, hur stor påverkan lärare och rektorer har på undervisningens innehåll, hur mycket tid som finns för planering och hur många elever det finns i en klass. Att förutsättningar varierar gäller såklart också utifrån en nationell kontext. Generell kunskap utifrån forskning behöver alltså kombineras med kännedom om den specifika förskolans eller skolans förutsättningar och barnens eller elevernas behov. Även om det finns forskning som visar vikten av formativ bedömning i relation till kunskapsutveckling, så kan de specifika behoven på en skola innebära att skolan till exempel bör prioritera att bygga upp strukturer som främjar studiero, snarare än att lägga all tid på bedömningsfrågor.

En viktig faktor är att huvudmannen och rektorn skapar förutsättningar i organisationen för arbetet, så att det finns forum och tid för samverkan. Viktigt är också en uttalad förväntan från rektor att lärarna aktivt och kritiskt ska reflektera kring de erfarenheter som görs i utbildningen och som gett goda resultat för elevernas lärande. Om erfarenheter ska kunna delas och prövas behöver de också dokumenteras. Dokumentationen kan se ut på många olika sätt. Det viktiga är att den fångar det som undersöks och att den gör det möjligt för en annan lärare att följa vad som prövats och vilka resultat det har gett. Huvudmannen kan med fördel organisera för regelbunden samverkan och utbyte mellan flera skolor.

Det kan vara hur stort eller litet som helst. Till exempel kan det handla om hur omplacering av böcker på förskolan kan öka barnens intresse för litteratur, vad som är ett framgångsrikt sätt att gå igenom tallinjen, hur man kan arbeta med ämnesspecifika begrepp i slöjdundervisning eller vad elever egentligen kan när de kan formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. Oavsett innehåll behövs en systematik, det vill säga en plan för hur, när och var arbetet ska ske.

Fokusera på processen och förhållningssättet och att prövandet blir systematiskt snarare än formen för dokumentationen. Men dokumentationen behöver i slutändan vara så tydlig att andra kan förstå vad som har gjorts, hur det har gjorts och vad utfallet blev. Vägen dit kan se olika ut. I en undervisningssituation kan det vara smidigt att skriva ner några stödord i ett block eller spela in och spara sina reflektioner med hjälp av en app i mobilen. Därefter kan man tillsammans med kollegor sätta ord på vad som skedde och dra slutsatser tillsammans.

Givetvis finns det ett stort värde i att som enskild lärare prova och utveckla till exempel ett undervisningsupplägg eller en uppgift. Men är man mer än en får man fler perspektiv och tankar kring arbetet, vilket är gynnsamt. Det är tillsammans med andra som erfarenheten kan bli beprövad eftersom en kritisk granskning med kvalitet behöver omfatta fler än en.

Ett utvecklingsarbete med andra gör också att man får ett gemensamt språk och kan få syn på olika, ibland omedvetna, föreställningar kring undervisning och lärande. Innehåll och omfattning av prövandet påverkar hur lång tid som bör läggas på det.

Nej, det finns många olika sätt och sammanhang att dela med sig av erfarenheter, alltifrån presentationer på arbetsplatsträffar till artiklar som beskriver utvecklingsarbetet och kan publiceras i digitala forum. En del sätt ligger närmare de krav som ställs på forskning, som när lärare publicerar en artikel i en tidskrift som granskar texten.

Källor:

Håkansson J. & Sundberg D. (2016). Utmärkt skolutveckling. Forskning om skolförbättring och mål-uppfyllelse. Stockholm: Natur & Kultur.

Proposition 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.

Skolinspektionen (2019). Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Förutsättningar och arbets-former i grundskolan. Tematisk kvalitetsgranskning. Diarienummer: 400-2017:10221.

Skollagen (2010:800).

Skolverket (2018). Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Betyg och betygssättning. Stockholm: Skolverket.

För fler källor se:

Skolverket (2020). Att ställa frågor och söka svar. Samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Senast uppdaterad 24 mars 2022