Att använda sig av forskning

Forskning behövs för att utveckla en utbildning på vetenskaplig grund. För att kunna använda sig av forskningsresultat behövs en grundläggande förståelse för hur resultaten kan användas i arbetet.

Forskningslitteracitet

Det är viktigt att veta hur man kan förhålla sig till olika forskningsresultat för att söka kunskap som kan bidra till det egna arbetet. Lärare, rektorer och andra som arbetar inom olika skolformer behöver kunna ta ställning till vilken forskning som är relevant för det pedagogiska arbetet.

Man behöver också reflektera över hur och i vilka situationer den kan användas. För detta behöver man utveckla så kallad forskningslitteracitet, det vill säga begripa vad en studie handlar om, sätta den i relation till den egna verksamheten och därefter använda den i praktiken. Det här är grundläggande för en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Det kan vara svårt att avgöra vilken forskning som är relevant att använda i relation till vilka frågor. Om man ska läsa och diskutera forskning i syfte att utveckla undervisningen behöver man få klart för sig:

  • Vad som undersöks.
  • Hur studien är genomförd.
  • Vilka referenser som finns.
  • Om resultaten är trovärdiga och om slutsatserna rimliga.
  • Hur man kan relatera resultat från forskning och erfarenhetsbaserad kunskap till den egna undervisningen.

Olika typer av studier

För att kunna använda forskningsresultat och värdera forskningens bidrag till de egna kunskaperna och erfarenheterna är det viktigt att känna till att det finns olika typer av forskningsstudier som ger olika slags kunskapsbidrag.

Kvantitativa studier

Kvantitativa studier kallas även för variabelstudier. Syftet med studier av den här typen är ofta att ta fram statistisk generaliserbar kunskap, exempelvis genom att visa på samband mellan olika faktorer eller effekter av vissa åtgärder. Lärare kan till exempel använda dessa studier för att uppmärksamma faktorer i skolans miljö som kan komma att påverka barns och elevers möjligheter till utveckling och lärande.

Kvalitativa studier

Kvalitativa studier kallas även kontextuella fallstudier. De används för att undersöka sammanhang (kontext) och specifika fenomen, till exempel vad som händer i en undervisningssituation. Kvalitativa studier ger ofta detaljerade beskrivningar av kontexten, vilket gör det möjligt att analysera ett specifikt fall på djupet. Detta underlättar också jämförelser med den egna verksamheten, för att avgöra om undersökningen är relevant för det egna arbetet.

Resultaten från sådana studier kan lärare använda genom att se likheter mellan studiens kontext, sammanhang, mönster, situation och den egna undervisningen och situationen på skolan. Ett annat viktigt bidrag är att studier av den här typen ofta väcker nya frågor eller nya sätt att se på saken. Exempelvis kan sociokulturell teori hjälpa förskollärare att bli mer medvetna om, och sätta ord på, vilken roll den fysiska miljön har i relation till barnens språkutveckling.

Forsknings- och kunskapsöversikter

Forsknings- och kunskapsöversikter kartlägger, sammanfattar, drar slutsatser och ger övergripande kunskap inom ett begränsat område genom att forskare sammanställer en mängd studier. Forskningsöversikter inkluderar endast forskning, medan kunskapsöversikter även kan inkludera olika slags rapporter och utvärderingar. Genom att sammanfatta resultat och dra slutsatser av forskning inom ett område kan man få en överblick samt en bredare och djupare förståelse av ett område än vad enskilda studier kan ge.

Dokumentstudier

Dokumentstudier använder till exempel styrdokument, historiska dokument, pedagogisk dokumentation och annat skriftligt material som underlag. I dessa studier får man främst kunskap om innehållet i det som dokumenteras och i vilket syfte det dokumenteras. Dokumentstudier ger möjlighet att skapa kunskap om till exempel utbildningspolicy på generell nivå.

Forskning kan stödja och störa

Användandet av forskning och forskningsresultat kan bekräfta och ge stöd till vad man redan gör, men också bidra till att ifrågasätta och problematisera den undervisning och utbildning som bedrivs.

Vissa forskningsresultat kan bli direkt användbara och fungera som stöd i det egna arbetet, exempelvis i fråga om något som är svårt i undervisningen. Men det finns fler sätt som forskning är användbar på. Till exempel kan den bidra till ett kritiskt, vetenskapligt förhållningssätt och ett problematiserande. På så sätt kan forskning fungera som ögonöppnare, det vill säga ge perspektiv, nya sätt att tolka, förstå och sätta ord på sådant som är viktigt i den egna verksamheten.

För att utbildningen ska kunna vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behövs strukturer inom organisationen som möjliggör detta.

Relatera till den egna kontexten

En viktig del i forskningsanvändningen är att ta hänsyn till den egna kontexten, det vill säga verksamheten eller undervisningen, när forskningsresultat ska omsättas i handling. Hur kan vi relatera detta till vår situation och våra behov?

Forskningens potential att utveckla och förbättra utbildningen på den enskilda förskolan eller skolan, och för varje elev, ökar om den används i ett kollegialt sammanhang. Då kan gemensam reflektion och ett systematiskt arbete, till exempel när man prövar sina erfarenheter i undervisningen för att utveckla beprövad erfarenhet, ge nya insikter.

Läs mer om betydelsen av att dela kunskaper och utveckla undervisningen genom kollegialt lärande.

Läs mer om forskningslitteracitet och hur forskning kan ge stöd i kapitel 2 i kunskapsöversikten Att ställa frågor och söka svar.

Källor:

Grimen, H. (2008). ”Profesjon og kunnskap”, i Molander, A. & Terum, L. S. (red.) Profesjonsstudier. Oslo: Universitetsforlaget.

Hultman, G. (2015). Transformation, interaktion eller kunskapskonkurrens. Forskningsanvändning i praktiken. Delrapport inom Skolforskprojektet. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Persson, S (2017). Forskningslitteracitet – en introduktion till att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap. Forskning i korthet, nr 1 2017, KFSK, FoU-Skola.

Persson, S (2020). Forskningslitteracitet – att förstå, värdera och använda forskning. Arbetsmaterial till Skolverket.

Shank, G. & Brown, L. (2013). Exploring educational research literacy. Abingdon: Routledge.

Skolverket (2020). Att ställa frågor och söka svar. Samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Senast uppdaterad 22 september 2020