Nationella prov i gymnasieskolan

De nationella proven är ett stöd för att likvärdigt och rättvist göra bedömningar och sätta betyg på en elevs kunskaper. I gymnasieskolan genomförs nationella prov i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk.

  • Nationella prov

    Provens betydelse för betyget

    All tillgänglig information om elevens kunskaper ska beaktas vid betygssättningen. Underlaget från det nationella provet är en del av den här informationen.

  • Nationella prov

    Anpassningar för elever med funktionsnedsättningar

    För elever med funktionsnedsättningar eller med läs- och skrivsvårigheter kan provet behöva anpassas på olika sätt i samband med genomförandet.

  • Digitala nationella prov

    Nu blir nationella prov digitala

    Nationella proven blir digitala med start år 2024. Här hittar du information om det pågående arbetet och om vilka förberedelser som krävs.

Frågor och svar

Kontakta vår distributör av nationella prov, Exakta Print.

Telefon: 040-685 51 10

E-post: np.bestallning@exakta.se

Ja, i vissa ämnen.

Matematik

Du som lärare kan hjälpa eleverna genom att läsa delar i alla prov i matematik. Skolan kan också beställa proven i matematik i årskurs 9 (årskurs 10 i specialskolan) och i gymnasieskolan som inlästa ljudfiler på usb eller cd-skiva. Du kan också använda kopior med större text, men prov som är tryckta på papper får inte överföras till digitalt format, eftersom det ökar risken för spridning.

Biologi, kemi, fysik, geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap

Skolan kan också beställa proven i NO och SO i årskurs 9 (årskurs 10 i specialskolan) som inlästa ljudfiler på usb eller cd-skiva. Du kan också använda kopior med större text, men prov som är tryckta på papper får inte överföras till digitalt format, eftersom det ökar risken för spridning.

Svenska och svenska som andraspråk

I årskurs 9 (årskurs 10 i specialskolan) och i gymnasieskolan följer en cd-skriva med provet. Där finns inlästa texter som eleven kan lyssna till.

Engelska

I årskurs 9 och gymnasieskolan

Som stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter finns en inläsning av den långa text som ingår i delprov B1 – Focus: Reading. Detta lyssningsstöd är avsett att användas endast för elever med en funktionsnedsättning som medför att de inte kan genomföra delprovet på det avsedda sättet, det vill säga genom att läsa texten själva. Om lyssningsstödet används prövas inte det som delprovet är avsett för att pröva, vilket alltså påverkar både bedömningen och provresultatet. Lyssningsstödet ska spelas upp av läraren och inte lämnas över till eleven.

Eftersom proven är obligatoriska är utgångspunkten förstås att alla elever ska göra provet, men i vissa fall kan det ändå finnas skäl att undanta en elev från ett nationellt prov. Det krävs så kallade särskilda skäl för att undanta en elev och det är rektorn som beslutar om en elev ska undantas från att ett nationellt prov helt eller delvis. Särskilda skäl kan till exempel vara att eleven saknar de kunskaper i svenska språket som krävs för att kunna genomföra ett prov.

Genomföra nationella prov med nyanlända elever i grundskolan Länk till annan webbplats.

Genomföra nationella prov med nyanlända elever i gymnasieskolan Länk till annan webbplats.

Det anges inte i föreskrifter eller andra författningar om du som lärare får ta med sig nationella prov hem för rättning eller inte. Det är skolans rektor som leder och samordnar det pedagogiska arbetet på skolan och han eller hon ansvarar också för hantering, rutiner och genomförande av nationella prov. Det innebär att det är rektorn som tar beslut om hur skolan på ett betryggande sätt förvarar material och hur läraren ska arbeta med proven så att innehållet i proven inte röjs.

Nationella prov är sekretesskyddade enligt 17 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) under den tid som Skolverket återanvänder proven.

Ja. Du som lärare behöver alltid hantera provresultatet med omdöme när du bedömer enskilda elevers prestationer och sätter betyg. Ibland presterar elever bättre än normalt på provet, ibland sämre.

Det vanligaste är ändå att provresultaten stämmer rätt väl överens med lärarens tidigare egna bedömning. Om elevens resultat avviker, måste läraren avgöra om det är den tidigare bedömningen som är mest korrekt eller om det finns anledning att ändra bedömningen. Betyget eleven får i slutet av ett ämne eller en kurs kan bli detsamma som provbetyget, men det kan också bli lägre eller högre.

Det är rektorn som beslutar om hur arbetet med bedömning ska fördelas. Rektor kan besluta att lärare ska bedöma nationella prov i ämnen som de inte undervisar eller är behöriga i.

Vid en prövning är det ansvarig lärare som väljer hur eleven får visa sina kunskaper samt avgör om det ska ingå ett nationellt prov i prövningen eller inte. Om läraren beslutar att använda ett nationellt prov är det viktigt att det är ett prov som inte är känt för eleven. Det behöver därför vara ett prov som fortfarande återanvänds av Skolverket och därför är skyddat av provsekretess. Sådana prov kan inte beställas av Skolverket, utan skolan måste använda sig av ett prov som redan finns på skolan.

När ett äldre, sekretesskyddat prov, används sker ingen rapportering av resultatet. Även i det fall ett äldre nationellt prov används vid prövning är det viktigt att skolan ser till att provet hanteras på ett säkert sätt så att dess innehåll inte sprids.

Om eleven genomgår en prövning vid en tidpunkt då andra elever, som läser samma ämne eller kurs, ska genomföra ett nationellt prov kan läraren välja att låta eleven genomföra samma prov. Inte heller i detta fall ska resultatet rapporteras.

Det är viktigt att komma ihåg att ett nationellt prov aldrig kan utgöra det enda underlaget vid en prövning eftersom de nationella proven inte är några examensprov.

Läs mer i våra allmänna råd om prövning