Lyssna
Languages
Sök
Meny
Inspiration och reportage
Här kan du hitta inspiration för undervisning och skolutveckling inom en rad olika områden.
Begränsa sökresultaten
Här finns exempel på hur andra arbetar i förskola, skola och vuxenutbildning. Använd filtret nedan för att hitta reportage inom olika områden. Kryssa för kategorier eller använd sökrutan genom att skriva i en kategori från orden i filtret. Om det inte dyker upp träffar beror det på att begreppet du söker på inte finns med i filtret.
träffar
Projektet LekMiT hjälper lärare i förskola och förskoleklass att utveckla arbetssätt som kombinerar digitala verktyg och medier med lek och undervisning. Det handlar om att arbeta på barnens villkor.
Genom att arbeta i projektform och variera uttrycksformerna får NO-lärarna Jenny Palmqvist och Max Wejstorp elevernas engagemang – och språkutveckling – på köpet. – Vi jobbar ständigt med elevernas språk, det har blivit en naturlig del av vardagen, säger Max Wejstorp.
Solveig Nygård spelar en nyckelroll i Pajalas förändringsarbete. Hon avlastar rektorerna och är en del av det lokala teamet som tillsammans driver arbetet framåt.
Ett skolbibliotek kan ha en central roll redan på förskolan och vara en del av arbetet med barnens språkutveckling. Barnen blir intresserade av läsning och stärker sin självkänsla.
Med föreläsningar i sökkritik kan eleverna få en ökad medvetenhet och ett kritiskt öga till information på internet. Skolbibliotekets personal kan vara en viktig resurs i det arbetet.
Läsa, twittra, flippa och göra film. Digitala och sociala medier skapar kreativitet kring språk och litteratur i svenskundervisningen samt ger eleverna en offentlig röst.
Samma vecka som gruvan lades ner kom den första busslasten av flyktingar till Pajala. — Vi har bristande resurser, poängterar Ingegerd Mäli, förvaltningschef. — Förvaltningen, det är jag.
Det är didaktiken, inte tekniken i sig, som är det viktiga för att lyckas med fjärrundervisning. Det var en av de många insikter som lyftes fram under Skolverkets heldagskonferens i Uppsala om fjärrundervisning riktad till lärare, skolledare och huvudmän.
Blogg och film gör det lättare att se och bedöma processen under slöjdarbetet – istället för att bara se resultatet. Eleverna kan även dela med sig av pågående arbeten med omvärlden.
Digitala hjälpmedel är inkluderande, motverkar segregation och stärker eleverna som demokratiska medborgare. Det säger läraren och författaren Hülya Basaran som också anser att digitaliseringen är särskilt fördelaktig för modersmålsundervisning.
För att skapa nätsmarta elever som kan hantera internet måste lärarna utgå från barns och ungdomars verklighet. Undervisningen ska hjälpa eleverna till ett kritiskt tänkande i vardagen.
Att arbeta för nätrespekt, trygghet i vardagen och för allas lika värde – på och utanför nätet, är något som skolledning, skolpersonal och elever kan göra tillsammans. Det bidrar till att skapa god stämning.
På den fristående skolan Consensum arbetar eleverna entreprenöriellt och ämnesövergripande.
— Entreprenöriellt lärande handlar om förhållningssätt. De digitala verktygen ger många nya möjligheter i det arbetet, säger Mats Larsnäs, it-pedagog i Kungsbacka.
Klassens kampanj för att övertyga Utbildningsradion, UR, blev ett bra exempel i entreprenöriellt lärande.
Svensk skola har idag en betydelsefull roll i fostran av framtida entreprenörer, där fokus läggs på individens egen utveckling.
Filmerna handlar om hur lärare i grundskolan på ett lätt sätt kan integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen.
Läraren Jonas Berglin berättar hur skolarbetet i SO-ämnen kan bli mer autentiskt och relevant för eleverna med hjälp av digitala verktyg. Det kan också bidra till att öka förståelsen för olika kunskapsområden.
Härnösand är en liten kommun med 25 000 invånare. En centralort i en glesbygd som slåss mot arbetslöshet. Här kan lärlingsutbildningen bli en väg till anställning för de 25 elever som varje år går ut trean.
I Linköpings kommun arbetar Michael Frisberg som utvecklingsledare för nyanländas lärande och samordnare för språkintroduktionsprogrammet, en relativt nyinsatt tjänst med fokus på strategiska insatser och kvalitetsutveckling.
Barn och ungdomar är flitiga användare av digitala texter, bilder och musik. De flesta av dem är aktiva i sociala medier. Det ställer stora krav på den källkritiska förmågan.
Att prata källkritik med elever i förskoleklass är inte för tidigt om det är på deras nivå. Låt till exempel sagan bli utgångspunkt för roliga samtal om källor.
Undervisning i medie- och informationskunnighet (MIK) handlar om att göra det osynliga synligt för eleverna. På så sätt blir de kritiska och medvetna medieanvändare på och utanför nätet.
I en liten kommun som Leksand behövs många utbildningsvägar för att gymnasieskolan ska kunna drivas vidare. Trots att Leksands gymnasium bara har strax över 500 elever har skolan nio nationella program där man erbjuder lärlingsutbildning med 17 olika yrkesutgångar.
Carina Bertilsson är rektor på språkintroduktionsprogrammet på De La Gardiegymnasiet i Lidköping. – Det är ett väldigt roligt arbete, med berikande möten med såväl ungdomarna som mina medarbetare. Jag lär mig nya saker varje dag, säger Carina.
En är lärling på en Montessoriförskola på Östermalm, en annan i klädbutik på Södermalm. Botkyrka Vuxenutbildnings lärlingsbaserade Lärvux-utbildning innebär närkontakt med arbetslivet och konceptet har varit mycket lyckat. Hittills har sex tidigare elever fått arbete efter utbildningen.
Varje dag stod det nya familjer på skolgården minns Therese Linnér, då trycket var som störst under 2015.
Modersmålslärare I Kungsbacka kommun har 2015 deltagit i Läslyftet. Ewa Pyk, språklärare i 25 år, har varit handledare för gruppen. Hon har sedan 2012 arbetat som modersmålslärare i tyska på Enhet modersmål i Kungsbacka kommun.
I Norrköpings kommun har många invånare en bakgrund från andra länder. I uppdraget som samordnare för nyanlända elevers lärande stödjer Jilda Sürüp verksamhet inom grundskolan och gymnasiet, samt med processtöd i olika processer som genomförs centralt.
Det finns ett stort behov av utbildad personal inom hotell- och restaurangnäringen i Göteborgsregionen. För att möta kompetensbehovet och identifiera var utbildningsbehovet är som störst har den regionala vuxenutbildningen inlett ett tätt samarbete med branschen.
Hur kan jämställdhet, könsmönster, sexualitet och relationer integreras i undervisningen? Med hjälp av våra filmer kan du och kollegorna fördjupa er i frågorna.
Filmer, blogg och appar. Det är några av de digitala verktyg som sfi-lärare använder för att individanpassa och effektivisera undervisningen. Att använda flexiblare sätt att undervisa gör det lättare att lära av varandra.
Med digitala verktyg kan eleverna utveckla sitt eget musikskapande från idé till egen musikproduktion, och göra inspelningar med bra ljudkvalitet. Det går också att kombinera olika instrument och digitala verktyg med varandra.
En grundkurs i informationssökning för alla ettor är ett sätt för bibliotekarier att tidigt göra skolbiblioteket till en integrerad del av undervisningen. Kunskapen kan eleverna sedan ta med sig till universitet och högskola.
Skolbiblioteket på Alléskolan i Åtvidaberg är inte bara ett rum för att förvara böcker. Framför allt är det en plats som ger utrymme åt eleverna, gör dem delaktiga och ger möjlighet till skapande upplevelser.
Högre motivation, färre avhopp och snabbare språkutveckling. Det är några av de positiva effekterna av Mölndals språkstödsutbildning inom vård och omsorg. En bonus är att kursen är mer populär än någonsin – senast hade man 240 sökande till de 25 platserna.
Att låta eleverna författa Wikipediaartiklar är ett perfekt sätt att skapa autenticitet i undervisningen och därmed utveckla elevernas språk. Det menar Dan Frendin, gymnasielärare i naturkunskap på Stagneliusskolan i Kalmar.
Digitala verktyg i musikämnet har många fördelar. Genom att använda lärplattor för att skapa musik går det att täcka in flera av förmågorna i kursplanen.
År 2016 valde Bergsjöskolan i Göteborg att inleda ett samarbete med Skolverket för att stärka skolans arbete med att utveckla sin undervisning i högstadiet. Två år har gått och nu berättar rektor Monzer El-Sabini om skolans resa för att involvera eleverna i skolutveckling
År 2016 valde Lammhults skola i Växjö att inleda ett samarbete med Skolverket för att stärka skolans arbete med att utveckla sin utbildning. Två år har gått och nu berättar rektor Anna-Karin Höjer om skolans resa för att ge elever med olika behov och bakgrund bättre förutsättningar.
År 2016 valde Sandeklevsskolan i Göteborg att inleda ett samarbete med Skolverket för att stärka skolans arbete med att utveckla sin undervisning. Två år har gått och nu berättar rektorerna Charlotta Björk och Douglas McPherson om skolans resa för bättre betyg och stolta elever och lärare.
I Uppsala har man valt att dela upp ansvaret på tre personer: Karin Fallberg, samordnare, en skolområdeschef på grundskolan och en verksamhetsutvecklare på gymnasiet.
År 2016 valde Hjällboskolan i Göteborg att inleda ett samarbete med Skolverket för att stärka skolans arbete med att utveckla sin undervisning. Två år har gått och nu berättar rektor Malin Orwén om skolans resa för ökad trygghet och studiero.
– Det finns mycket forskning som visar att eleverna utvecklas mer med språk- och kunskapsutvecklande undervisning jämfört med traditionell undervisning, berättar Tiia Ojala, lärare i svenska som andraspråk.
Att hantera elever som upplevt krig eller andra trauman är bland det mest krävande skolpersonal kan utsättas för. På Köpings skola på Öland gick personalen utbildning i TMO, Traumamedveten omsorg, och har fått både ett språk och en struktur som hjälper dem i det svåra arbetet.
2006 startade lärlingsutbildningen som en försöksverksamhet med elva elever på Uddevalla gymnasieskola. Idag har utbildningen vuxit till en av de större i Sverige med 400 elever och tolv olika program.
– Vi måste erbjuda våra elever en undervisning som tränar de förmågor som är relevanta i samhället idag. Hur mycket tid ska vi lägga på handstil och rättstavning när den snabba teknikutvecklingen ställer andra krav?
Den 8 april är det romernas internationella dag. För att uppmärksamma dagen har vi intervjuat läraren Malin Backsell från Sjöfruskolan i Umeå.
Ha ett öppet sinne och låt barnen leda diskussionerna om naturvetenskapliga fenomen, skapa ”snackisar” och var noga med dokumentationen. Det är några av tumreglerna för pedagogerna på förskolan Karolina i Solna.
Inga kurser eller utbildningar hittades
