Så blev praon lyckad i anpassade grundskolan

Prao har blivit en betydelsefull del av undervisningen på Odensalaskolans anpassade grundskola i Östersund. Några av nycklarna till praons framgång är ett systematiskt men flexibelt arbetssätt, tillräckliga resurser och en övertygelse – i hela organisationen – om uppdragets betydelse.

När Åsa Andersson sparkar snön av skorna och kliver in i nybyggda Odensalaskolan i Östersund möts hon genast av glada tillrop och hälsningar från elever i olika åldrar. Hon jobbar som studie- och yrkesvägledare, och det är tydligt att hon är en integrerad del av personalstyrkan på skolan. Eleverna känner henne, och hon känner eleverna.

– Jag tror att det är en stor del av framgången, att vi är en del av arbetslaget. När vi inte är ute på arbetsplatser så är vi i klasserna. Vi möter eleverna dagligen, så vi är inte några okända personer som dyker upp i samband med praon. Eleverna känner oss verkligen, säger Åsa Andersson.

Som studie- och yrkesvägledare på den anpassade grundskolan lägger hon och kollegan Åsa Lindblå en betydande del av sin arbetstid åt elevernas prao. Och här har de lyckats med något som många andra anpassade grundskolor kämpar med: att göra praon till en bärande del av undervisningen.

12 dagar i nian

Här går eleverna ut på prao första gången redan i sjätte klass. År för år ökas praotiden och i nionde klass är de ute sammanlagt 12 dagar, utöver gymnasiepraktiken som utgör ytterligare tre till sex dagar. De yngre eleverna är som regel ute i skolmiljö, kanske i ett skolkök, medan många av de äldre gör prao i affärer, kaféer, lager eller andra arbetsplatser i Östersund med omnejd.

– Det finns en tradition sedan lång tid tillbaka – minst 20 år – så man kan säga att praons betydelse är befäst bland personalen. Ofta när jag pratar med studie- och yrkesvägledare i andra kommuner så beklagar de sig över hur svårt det är att få in praon i planeringen, men det problemet har vi aldrig haft här. Alla i personalen, oavsett roll eller tjänst, är jättepositiva och engagerade och ser vinsterna med att eleverna får en ordentlig praktisk arbetslivsorientering, säger Åsa Andersson.

Arbetet kräver mycket planering. Eftersom någon av de båda studie-och yrkesvägledarna är med ute på praoplatsen så krävs ett minutiöst arbete med schemaläggningen för att det ska fungera. Det systematiska arbetssättet är också en av nycklarna till framgången.

– Samtidigt är det en stor utmaning att vi hela tiden måste vara flexibla. Varje elev har sina egna förutsättningar och vi ska matcha dem mot rätt praoplats. Några elever behöver mycket stöttning, andra mindre, men vi är alltid noggranna när vi förbereder dem inför praon, säger Åsa Lindblå.

Stöttar på arbetsplatsen

Till att börja med får eleven titta på bilder på arbetsplatsen och man pratar om praktiska frågor som var man äter lunch eller var toaletterna finns. Därefter gör man ett eller ett par besök på arbetsplatsen.

– Vår arbetsuppgift är att få eleven att känna sig trygg. Vi finns med och stöttar ute på arbetsplatsen, mer i början och sedan backar vi successivt undan. Men syftet med praon är inte att de ska bli självgående, syftet är att de ska få pröva på och få en bild av vad de gillar och få hjälp med gymnasievalet och med sitt framtida yrkesval, säger Åsa Andersson.

Men vinsterna med praon är fler än så.

– Det är så mycket kring praktiken som är viktigt och lärorikt som man kanske inte tänker på. De får träna på att vara vuxna, ta med sig matlåda, åka buss, hålla tider och öva på att prata med folk och bli en del av en arbetsplats, säger Åsa Lindblå och Åsa Andersson nickar instämmande.

– Praon ger dem glädje och stolthet, de växer som människor. Många elever säger efteråt att det var ganska svårt och jobbigt, men de är ändå glada över att ha gjort det. Och jag tror att praon är extra viktig på den anpassade grundskolan. Det är svårt att lära ut genom teori, de har svårare att förstå och behöver praktik och erfarenhet mer än andra elever.

”En likställighetsfråga”

En ofrånkomlig framgångsfaktor är så klart att skolan har de resurser som krävs. I det avseendet är Odensalaskolan ett föredöme. Rektor Marjut Svanström säger att det dels beror på en tradition på skolan av att satsa på prao i den anpassade grundskolan, men att hon och ledningen också tydligt har sett satsningens fördelar.

– Jag ärvde den här traditionen och valde att behålla den för det finns så uppenbara vinster. Det är otroligt viktigt för den här elevgruppen att få komma ut och pröva och se med egna ögon. Och i grunden är det för mig en likställighetsfråga. De här eleverna ska ju ha samma förutsättningar som alla andra. Sedan kan det innebära att man får skruva lite och hitta andra lösningar, men de har ju rätt till samma förutsättningar.

Skolinspektionen gjorde förra året en kvalitetsgranskning av verksamheten. Det gav ringar på vattnet och idag är intresset för Odensalaskolans praoverksamhet stor. Marjut Svanström berättar att man nyligen har inlett ett arbete med att se över verksamhetens dokumentation och handlingsplaner.

– Vi ska bli bättre på att koppla vår dokumentation till de mervärden som verksamheten medför. Och presentera det på ett lite enklare sätt. Det är viktigt för framtiden att vi kan säkerställa den här kvaliteten, säger hon.

Lättare val till gymnasiet

15-åriga Melker Leijon går i nionde klass på Odensalaskolans anpassade grundskola. Han har bland annat haft prao på kommunens städavdelning, men kände snabbt att det inte var något för honom. Istället är det matlagning och restaurangbranschen som lockar i framtiden.

– Jag hade prao på ett ställe som heter Lime, där trivdes jag bättre. Jag fick hacka grönsaker, knäcka ägg, göra bearnaisesås och hjälpa till med allt möjligt. Jag brinner för mat, det är mitt stora intresse, så jag vill gärna jobba på restaurang i framtiden.

Sin sista prao innan gymnasiet ska han göra på lunchrestaurangen Hos Andreas i Östersund, där han hoppas få utlopp för sin kärlek till goda såser.

Kompisen Lukas Karlsson, 16, har bland annat gjort prao på Jula och på Idrottens Hus. Men den bästa praoplatsen hade han på Skogsstyrelsen.

– Det är ganska stor skillnad mellan skolan och praon. Man får lära sig hur det funkar och man kanske kan hitta ett jobb som man vill ha i framtiden. Och det var lättare att välja gymnasieprogram efter att jag hade gjort prao. På Skogsstyrelsen lagade jag staket och bytte stolpar och det trivs jag med, jag vill jobba utomhus.

Mera material och fakta om prao

Regler och ansvar om prao

Leda och organisera arbetet med prao i grundskolan och specialskolan

Prao, så funkar det. Filmer om prao för skola, vårdnadshavare och elever, och för arbetsgivare.

Alla vinner på prao! Vi har träffat lärare, elever, arbetsgivare och en rektor och frågat om vinsterna med prao. Här kan du se vad de svarade.

Lektionsmaterial för prao

Information till vårdnadshavare om prao