Ett vetenskapligt förhållningssätt

Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär att man är beredd att ompröva och ifrågasätta inarbetade arbetssätt när man planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet. Det är en förutsättning för att kunna arbeta mot målet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

I förarbetena till skollagen beskriver regeringen att arbetet i förskola och skola ska ”präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt och kunskaper som grundar sig på relevant forskning och beprövad erfarenhet”. För lärare handlar ett vetenskapligt förhållningssätt om att kritiskt reflektera över undervisningen utifrån forskning och egna och andras erfarenheter.

Viktigt att ställa frågor

Genom att tillsammans med kollegor pröva metoder och arbetssätt kan lärare också sätta ord på och motivera hur och varför undervisningen stödjer och stimulerar barnens och elevernas lärande och utveckling. I det dagliga arbetet på en skola kan ett vetenskapligt förhållningssätt öppna upp för kollegiet att undersöka och besvara frågor som:

• Vad fungerar bra i vårt arbete och hur vet vi det?
• Hur gynnar det barns och elevers lärande?
• Vad behöver vi förbättra och hur kan vi göra det?
• Vilken kunskap kan vi grunda våra beslut i?

Detta är frågor som alla verksamma inom utbildning känner igen från sin vardag. Men hur kan vi ta oss an frågorna och på ett systematiskt sätt arbeta för att förbättra utbildningen och undervisningen? En avgörande del finns i det vetenskapliga förhållningssättet.

Stärka professionen och kvaliteten i utbildningen

Det vetenskapliga förhållningssättet och forskningsanknytningen ska alltid vara närvarande i förskolans och skolans arbete. Det skulle exempelvis kunna se ut så här:

• Ett ämneslag i samhällskunskap vill öka elevernas engagemang för samhällsfrågor. De funderar på vad många elevers ointresse beror på.
• Lärarna läser delar ur en avhandling, Miljökollaps eller hållbar framtid?: Hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor och en artikel på Skolverkets lärportal, "Elevers erfarenheter i samhällskunskapsundervisningen".
• Inspirerade av texterna planerar de en lektionsserie med utgångspunkt i ett område de tror är intressant för många av eleverna, jämställdhet i sociala medier. Lektionerna genomförs under en period av tre veckor.
• Som en del av lektionerna skriver eleverna reflekterande texter. Dessa analyseras gemensamt av lärarna. Analysen används för att finslipa lektionerna och för att undersöka om en förändrad attityd hos eleverna går att se. Resultatet används för den framtida undervisningen.
• Arbetet dokumenteras löpande i en gemensam mapp. Ämneslaget presenterar sitt arbete under arbetsplatsträffar och vid kommunens årliga Teach-Meet.

När forskning ska användas för att utveckla det pedagogiska arbetet behövs också kunskap om hur man kan välja ut och använda sig av den. Genom att tillsammans med kollegor pröva och utvärdera olika metoder och arbetssätt uppstår möjligheter för lärare att få kunskap om, och att sätta ord på, hur och varför undervisningen stödjer och stimulerar barnens och elevernas lärande och utveckling.

Detta är särskilt viktigt när mängden information och utbudet av färdiga koncept och enkla lösningar som erbjuds skolor av kommersiella aktörer är stort och det kan vara svårt att veta vilken grund de bygger på.

Skolverkets allmänna råd för betyg och betygssättning nämner färdiggjorda bedömningsmatriser som ett exempel på hur enkla lösningar riskerar att begränsa lärarens möjligheter att vara flexibel och anpassa sin undervisning efter elevernas behov och förutsättningar.

Snarare än att leta färdiga utbildningskoncept behöver lärare och rektorer hitta former för att långsiktigt och systematiskt bygga upp sin kunskapsbas med utgångspunkt i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men när forskning ska användas för att utveckla det pedagogiska arbetet behövs också kunskap om hur man kan välja ut och använda sig av den.

Läs mer om ett vetenskapligt förhållningssätt i kapitel 1 i kunskapsöversikten Att ställa frågor och söka svar.

Källor:

Jahnke, Anette (2019). Utveckla utbildning. Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet, tyst kunskap. Liber.

Olsson, L. M. (2018). Från tyst kunskap till beprövad erfarenhet. Stockholm: Lärarförlaget.

Proposition 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.

https://www.skolfi.se/forskningssammanstallningar/ nyckelbegrepp/ Hämtad den 2020-08-26.

Skolinspektionen (2019). Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Förutsättningar och arbets-former i grundskolan. Tematisk kvalitetsgranskning. Diarienummer: 400-2017:10221.

Skolverket (2018). Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Betyg och betygssättning. Stockholm: Skolverket.