Skolverket samarbetar med olika universitet och högskolor för att sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning inom utbildningsområdet. Nedan kan du söka efter artiklar utifrån område, ämne och skolform.
Kryssa för kategorier och använd sökrutan för att hitta det du letar efter.
Trots att kursplanen i samiska reviderades 2022, så skiljer den sig åt från kursplanen i svenska på många väsentliga punkter. Forskarna Kristina Belancic och Eva Lindgren hävdar i en intervju att det inte räcker att omarbeta kursplanerna för att komma tillrätta med de problem som finns, utan att man skulle behöva se över hela systemet för sameskolorna.
Att erbjuda barnen olika estetiska uttrycksformer såsom dans ingår i förskollärares professionella arbete. Förskollärare kan tillsammans med forskare skapa ny kunskap om och utveckla dansens undervisningspraktik på förskolan. Det visar ett nytt aktionsforskningsprojekt.
Resultat från praktiknära forskning visar att även deltagandet i själva forskningsprocessen bidrar till professionsutveckling. Och om praktiknära forskning tar sin utgångspunkt i lärares upplevda behov och intressen stärks möjligheterna för att insatserna skapar hållbara strukturer för fortsatt skol- och professionsutveckling.
Forskning om tillitsbaserad styrning och ledning i skola har särskilt intresserat sig för skolledares roll i att bygga ett tillitsfullt klimat som värnar lärarnas friutrymme och professionalism. Forskningsresultat tyder på att skolledarens tillit till sin personals kompetens stärker lärares självkänsla samtidigt som det gynnar det kollegiala lärandet.
Förskollärare skulle kunna delta mer i musikaliskt lekande, men hindrar sig själva genom förgivettagna idéer om musik och musikalitet. Genom ett förändrat pedagogiskt förhållningssätt till musik går det dock att frigöra sig, och bli en tillåtande och nyfiken pedagog som kan göra musikskapande på förskola möjligt. Det visar en ny avhandling.
I en studie som belyst förskolelärares, chefers och rektorers perspektiv på bedömning framkommer bland annat att begreppet ”bedömning” fortfarande undviks. Trots detta visar studien på att bedömning förekommer och ger flera exempel på hur förskollärares bedömningspraktik i realiteten ser ut.
Kvalitetsarbete utgör i dag en central del av praktiken i fritidshemmet. Forskning visar att när fritidshemmets praktik ska utvärderas behöver utvärderingsinstrumenten utformas med hänsyn till både fritidshemmets specifika utbildningsuppdrag och de villkor och förutsättningar som råder i fritidshem.
En designprocess kopplad till undervisning om modern teknik kan vara ett sätt att kombinera teknikundervisning om begrepp, modeller och teknikutveckling med utveckling av teknisk bildning om hållbar utveckling. Det visar en studie där elever fått designa och diskutera framtidens hus.
Det finns en osäkerhet rörande rollfördelningen i samband med lärarstudenters VFU. Såväl lärarstudenter som handledare och VFU-lärare efterfrågar mer och tydligare information om vad man förväntas prestera utifrån den roll man har, enligt en ny avhandling.
Även om lärare och förskollärare kan ha svårt att leva upp till de krav som ställs på att bepröva erfarenhet, så sker det mycket i våra skolor och förskolor som gränsar till erfarenhetsbeprövande och som utvecklar praktiken. Det är viktigt att poängtera det lärarledda i processerna och att låta lärarnas nyfikenhet och egna frågor styra inriktningen på erfarenhetsbeprövandet. Det visar flera studier.
Placering i särskilda undervisningsgrupper och andra typer av segregerande stödåtgärder har ökat under senare år. Utvecklingen fortsätter i samma riktning och dessutom riskerar åtgärderna att bli mer eller mindre permanenta lösningar för många elever. En ny studie som kastar ljus över utvecklingen före och inte minst efter 1990-talets reformer, bekräftar att intentionerna om en skola för alla elever har tagit en annan riktning.
Medborgarutbildningen i skolan kan bli mer effektiv och jämlik genom att lärarna delvis flyttar fokus: från vilket innehåll undervisningen behandlar till vilka kompetenser som utvecklas. Det menar tre nederländska forskare som presenterar en modell för att systematiskt utforma, mäta och utveckla lärandemål och undervisning som främjar medborgarkompetenser.
När lyssnare försöker förstå andraspråkstalare måste de hantera olika typer av grammatiska fel. En ny spansk studie visar att lyssnare reagerar annorlunda på fel beroende om talaren bryter eller inte. Dessutom reagerar de mindre på typiska än otypiska fel. Detta visar hur flexibelt vårt språksystem är och hur lätt vi anpassar oss till olika sätt att tala.
Mänsklighetens växande kunskapsvolym gör det allt svårare för lärare att värdera den kunskap som finns, och att välja ut vad som ska göras till en del av undervisningen. Det leder paradoxalt nog inte bara till ökad fragmentisering utan också till ökad likriktning, menar den belgiske sociologen Eric Mangez.
I en doktorsavhandling utforskar Emelie Patron lärares användning och elevers erfarenheter av visuella representationer av kemisk bindning på gymnasiet. Hon fann bland annat att lärare arbetar med visuella representationer på fem olika sätt, för att hjälpa eleverna att fokusera på viktiga delar av det som visas. En slutsats är att lärare behöver stöd för användning av visuella representationer i kemiklassrummet.
Sida 1 av 44