Artiklar om forskning

Skolverket samarbetar med olika universitet och högskolor för att sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning inom utbildningsområdet.

Läs mer om hur det går till här.

Artiklar om forskning

Kryssa för kategorier och använd sökrutan för att hitta det du letar efter.

Skolform eller verksamhet

Ämne

Fokusområde

Laddar innehåll...
571 träffar
  • 07 maj 2021 Uppskattade matriser kan leda till ensidig kunskapssyn

    Matriser uppskattas av elever och bidrar till att de förstår vad som förväntas av dem. Men matriserna kan även bidra till betygsfokus och en ensidig syn på kunskap som betonar kvantitet. De kan också bidra till att bibehålla skillnader mellan elever, enligt en ny studie.

  • 27 apr 2021 Finska läromedel används annorlunda i Sverige

    Det går inte att lyfta in finska läromedel i Sverige och tro att de automatiskt förändrar undervisningspraktiken. Finska lärare utgår från lärarhandledningen och har helklassundervisning som grund, medan svenska lärare behåller sitt fokus på individuellt arbete. Det visar en ny avhandling.

  • 23 apr 2021 Health literacy är en del av hela skolans arbete

    Skolan kan stödja och uppmuntra till en mer aktiv och hälsosam livsstil genom att främja elevers delaktighet i hälsofrågor. Det handlar bland annat om att i utbildningen som helhet utveckla elevernas hälsolitteracitet, ett begrepp som kan vägleda skolans professionella i arbetet.

  • 13 apr 2021 Kroppen skapar kunskap i förskolan

    Barns lärande sker genom kroppen och alla sinnen. Därför behöver förskolläraren lyssna in och använda sin kropp i mötet med barnen, för att stärka deras erfarenheter genom gester, mimik och rörelser, visar flera olika studier.

  • 08 apr 2021 Inkluderande undervisning är en förutsättning för lärande i matematik

    Elever med begränsade förkunskaper inom ett visst matematikområde presterar också lägst efter undervisningens genomförande, visar analyser av en learning study. Inte heller de elever som från början har uppnått den kunskap och förståelse som undervisningen syftar till, utvecklas vidare i sitt lärande.

  • 30 mar 2021 Känslor är viktiga för skolledares beslutsfattande

    Vilken betydelse har känslorna för skolledares beslutsfattande? Den frågan ställer sig forskaren Yinying Wang, som menar att känslor kompletterar de kognitiva aspekterna av beslutsfattande. Genom ökad medvetenhet om känslornas betydelse i olika faser kan ledarskapet utvecklas.

  • 02 mar 2021 Ärlighet och tillit är viktigt för återkoppling på lågstadiet

    I återkopplingssamtal mellan lärare och elever i lågstadieklassrum strävar lärare efter att anpassa återkopplingen efter elevers behov, och eleverna strävar efter att förstå och skapa mening. Ärlighet i vad som kommuniceras är centralt liksom behovet av tillit i relationen mellan lärare och elever.

  • 23 feb 2021 Digital kompetens är en likvärdighets- och demokratifråga

    Förskolans och skolans arbete för att utveckla den digitala kompetensen hos barn, ungdomar och vuxna bör vara en likvärdighets- och demokratifråga. För att utveckla denna nyckelkompetens krävs bland annat att den integreras i förskolans och skolans olika aktiviteter och ämnen samt i arbetet mot våld.

  • 17 feb 2021 Digitala böcker ökar elevernas motivation och ordinlärning

    Med digitala böcker blir elever mer motiverade till läsning och deras uppmärksamhet, ordinlärning och engagemang ökar. Men tryckta böcker ökar förståelsen för berättelsen, enligt två studier.

  • 15 feb 2021 Självreflektion och sammanhang är viktigt i undervisning om kontroversiella frågor

    När kontroversiella frågor diskuteras i klassrummet kan didaktiska strategier som självreflektion och kontextualisering hjälpa eleverna att förstå och respektera andra perspektiv än det egna.

  • 12 feb 2021 Förbättringskapacitet och utbildningskvalitet som skolledares angelägenhet

    Skolors förbättringskapacitet kan utgöra både mål och medel för skolledare när de utövar pedagogiskt ledarskap. Två forskare har nyligen utvecklat ett forskningsbaserat ramverk för skolors förbättringskapacitet, som skolans ledare kan använda som resurs i det pedagogiska ledarskapet.

  • 11 feb 2021 Elever ser historieämnets moraliska potential

    Sedan 1980-talet och framåt har moraliska resonemang allt oftare tagit plats i historieundervisningen. Att svenska och finska elever i årskurs 9 till stor del ser positivt på detta framkommer i en ny undersökning. Eleverna ger olika typer av argument för sina åsikter, och det är fler finska elever än svenska som hyser tvivel över historieämnets moraliska potential.

  • 09 feb 2021 Tidiga insatser utjämnar kunskapsgap i matematik

    Tidiga insatser där elever i förskoleklassen får arbeta tillsammans i olika aktiviteter och resonera om sitt matematiska tänkande stärker deras kunskapsutveckling, enligt en studie. En senare uppföljning i årskurs tre visar att kunskapsgapet som fanns mellan eleverna när de började förskoleklassen i stort sett hade utjämnats.

  • 08 feb 2021 Fler bör utnyttja dockans didaktiska potential

    Dockan har en stor potential att användas som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Den har en lekfullhet, en visuell kraft och en närhet till barnens värld som gör att den fångar barns uppmärksamhet, visar flera olika studier.

  • 05 feb 2021 Likvärdig förskola i svårigheter

    Förskolans likvärdighetsuppdrag är i dag kanske viktigare än någonsin, i ett samhälle som ofta beskrivs som alltmer ojämlikt och segregerat. Samtidigt visar forskning att det finns betydande kvalitetsskillnader mellan förskolor i landet, och att osäkerhet råder kring vad likvärdighetsuppdraget innebär samt hur det kan genomföras och följas upp.

Sida 1 av 39