Skolverket samarbetar med olika universitet och högskolor för att sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning inom utbildningsområdet.
Kryssa för kategorier och använd sökrutan för att hitta det du letar efter.
Barns lärande sker genom kroppen och alla sinnen. Därför behöver förskolläraren lyssna in och använda sin kropp i mötet med barnen, för att stärka deras erfarenheter genom gester, mimik och rörelser, visar flera olika studier.
Elever med begränsade förkunskaper inom ett visst matematikområde presterar också lägst efter undervisningens genomförande, visar analyser av en learning study. Inte heller de elever som från början har uppnått den kunskap och förståelse som undervisningen syftar till, utvecklas vidare i sitt lärande.
Vilken betydelse har känslorna för skolledares beslutsfattande? Den frågan ställer sig forskaren Yinying Wang, som menar att känslor kompletterar de kognitiva aspekterna av beslutsfattande. Genom ökad medvetenhet om känslornas betydelse i olika faser kan ledarskapet utvecklas.
I återkopplingssamtal mellan lärare och elever i lågstadieklassrum strävar lärare efter att anpassa återkopplingen efter elevers behov, och eleverna strävar efter att förstå och skapa mening. Ärlighet i vad som kommuniceras är centralt liksom behovet av tillit i relationen mellan lärare och elever.
Förskolans och skolans arbete för att utveckla den digitala kompetensen hos barn, ungdomar och vuxna bör vara en likvärdighets- och demokratifråga. För att utveckla denna nyckelkompetens krävs bland annat att den integreras i förskolans och skolans olika aktiviteter och ämnen samt i arbetet mot våld.
Med digitala böcker blir elever mer motiverade till läsning och deras uppmärksamhet, ordinlärning och engagemang ökar. Men tryckta böcker ökar förståelsen för berättelsen, enligt två studier.
När kontroversiella frågor diskuteras i klassrummet kan didaktiska strategier som självreflektion och kontextualisering hjälpa eleverna att förstå och respektera andra perspektiv än det egna.
Skolors förbättringskapacitet kan utgöra både mål och medel för skolledare när de utövar pedagogiskt ledarskap. Två forskare har nyligen utvecklat ett forskningsbaserat ramverk för skolors förbättringskapacitet, som skolans ledare kan använda som resurs i det pedagogiska ledarskapet.
Sedan 1980-talet och framåt har moraliska resonemang allt oftare tagit plats i historieundervisningen. Att svenska och finska elever i årskurs 9 till stor del ser positivt på detta framkommer i en ny undersökning. Eleverna ger olika typer av argument för sina åsikter, och det är fler finska elever än svenska som hyser tvivel över historieämnets moraliska potential.
Tidiga insatser där elever i förskoleklassen får arbeta tillsammans i olika aktiviteter och resonera om sitt matematiska tänkande stärker deras kunskapsutveckling, enligt en studie. En senare uppföljning i årskurs tre visar att kunskapsgapet som fanns mellan eleverna när de började förskoleklassen i stort sett hade utjämnats.
Dockan har en stor potential att användas som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Den har en lekfullhet, en visuell kraft och en närhet till barnens värld som gör att den fångar barns uppmärksamhet, visar flera olika studier.
Förskolans likvärdighetsuppdrag är i dag kanske viktigare än någonsin, i ett samhälle som ofta beskrivs som alltmer ojämlikt och segregerat. Samtidigt visar forskning att det finns betydande kvalitetsskillnader mellan förskolor i landet, och att osäkerhet råder kring vad likvärdighetsuppdraget innebär samt hur det kan genomföras och följas upp.
Små barn har en stor förmåga att lära sig ett andraspråk utan brytning. Förmågan avtar dock med åldern och barnen får då större nytta av uttalsundervisning. En studie visar att deltagarna lärde sig mest när en lärare gav dem explicit och individuell återkoppling. Det var mindre effektivt att låta eleverna jämföra sitt eget uttal med en infödd talare, vilket är den metod som används mest.
Elever behöver utveckla kunskaper om klimatet och global uppvärmning, men området kan vara utmanande att undervisa om. Nya forskningsöversikter lyfter fram både problem och faktorer som kan bidra till lyckad klimatundervisning. Bland annat kan elevers lärande gynnas av reflekterande diskussioner, möten med forskare, att felaktiga uppfattningar bemöts samt lokala klimatprojekt.
Låga kunskaper i svenska leder till sämre skolresultat. Flerspråkighet är inte huvudorsaken. Det är i kombination med faktorer som föräldrarnas låga utbildningsnivå, skolans elevsammansättning och icke-deltagande i skolans fritidsverksamhet som risken ökar för eleven. Detta visade ett forskarteam från Lunds universitet i en studie från förra året.
Sida 1 av 38