Artiklar om forskning
Skolverket samarbetar med olika universitet och högskolor för att sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning inom utbildningsområdet. Nedan kan du söka efter artiklar utifrån område, ämne och skolform.
Artiklar om forskning
Kryssa för kategorier och använd sökrutan för att hitta det du letar efter.
-
20 maj 2022
Varierande samstämmighet mellan styrdokument och lärares betygssättning i historia
Samstämmigheten varierar mellan styrdokument och de bedömningssituationer gymnasielärare utformar i ämnet historia. Det finns skillnader i hur lärare tolkar styrdokument, vilket bland annat resulterar i att de lägger olika betoning på olika kognitiva dimensioner i sina bedömningar. Det visar en studie från Linnéuniversitetet.
-
17 maj 2022
Arbete med hållbar utveckling kan öka elevernas kritiska tänkande
Med ett upplägg som har utgångspunkt i att vara gemensamt, teoretiskt och utforskande har undervisning i och om hållbar utveckling förutsättningar att utveckla elevernas kritiska och analytiska tänkande. Att detta kan fungera redan i mellanstadiet i årskurs 4 visar Henning Bengtsson i sin avhandling.
-
16 maj 2022
Så kan undervisningspraktiken i fritidshem beskrivas
Fritidshemmets undervisning ska vara kompletterande. Men fritidshemslärare tolkar detta på olika sätt, vilket får konsekvenser för hur kompletteringsuppdraget genomförs i fritidshem. Fritidshemslärare beskriver att leken är det vanligaste sättet att bedriva en undervisning som kan ses som inbäddad, då ett ämnesinnehåll ofta är integrerat i vardagliga aktiviteter. Det visar två studier.
-
13 maj 2022
Positiva kamratrelationer är en skyddsfaktor vid skolövergångar
Skolövergångar är för elever ofta förenade med lärarbyten, anpassning till nya lärmiljöer och pedagogiska förhållningssätt, högre krav och ett breddat undervisningsinnehåll. Inte minst kan nya klassammansättningar bli en källa till oro. Positiva kamratrelationer är en skyddsfaktor som hjälper eleven att hantera utmaningar i samband med en övergång, men de bidrar också till bättre skolprestationer, enligt en forskningsöversikt.
-
29 apr 2022
Formativt bedömningsverktyg underlättar kommunikation
Lärare som har använt det formativa bedömningsverktyget för andraspråksutveckling Bygga svenska upplever det som positivt och viktigt. De uppskattar särskilt att verktyget fokuserar på tidiga faser i språkutvecklingen och att det underlättar kommunikationen med elever och vårdnadshavare. Ett problem är dock att det saknas tid och mandat för andraspråksläraren att informera kollegor om elevernas språkutveckling, visar en ny studie.
-
29 apr 2022
Inställningen till klassrum är en vattendelare vid skolbyggen
Forskning om skolbyggnader och utbildningsmiljöer är ett växande och mångvetenskapligt område. Ord som ny, innovativ och modern är vanliga i skolbyggnadsprojekt och skapar en bild av att vi befinner oss i en brytningstid. Den upplevelsen intresserar forskningen.
-
27 apr 2022
Kinestetisk musikalitet har en central roll i barns lärande
Kinestetisk musikalitet kan beskrivas som ett rörelsesinne som gör det möjligt att samspela med, lära sig om och förstå världen. Den här artikeln erbjuder pedagoger stöd i att analysera sin verksamhet och planera för en undervisning i rörelse. Här föreslås didaktiska idéer som gäller dans utifrån observation av barns lek, men också rörlighet i andra ämnen såsom språk och matematik.
-
07 apr 2022
Språkutveckling kan gynnas av digitalt samskrivande
Digitalt samskrivande kan vara språkutvecklande och bidra till att elever utvecklar sitt skrivande. Men för att nå dit krävs stöd för elever samt en medvetenhet från lärare kring vad som kan utgöra fallgropar vid digitalt samskrivande, visar flera studier.
-
04 apr 2022
Elevengagemang är positivt för politiskt deltagande och förtroende
Politiskt deltagande kräver resurser hos individen. Elever kan skaffa sig sådana resurser genom att delta i demokrati, till exempel genom rollspel eller elevråd och studentmöten. Detta har positiva effekter för ett aktivt och utvecklande demokratiskt medborgarskap, visar en ny studie.
-
25 mar 2022
Tillbakablickar på hälsofrämjande arbete i skolan
Sedan 1990-talet har konceptet ”hälsofrämjande skola” utvecklats inom ramen för ett internationellt samarbete och nätverk, och år 2010 skrevs det in i den svenska skollagen att ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra utbildningens alla delar. Men vad handlar hälsofrämjande arbete i skolan egentligen om, och vilka grundpelare vilar begreppet på?
-
22 mar 2022
Skolövergångar är kritiska steg för barn i behov av stöd
Klivet från en känd undervisningsmiljö in i en annan, kan innebära att det uppstår ett glapp i barns lärande och utveckling. Övergångar mellan skolformer är särskilt kritiska för barn som behöver stöd och anpassningar. En nyligen publicerad avhandling pekar på en rad faktorer som hindrar lärares didaktiska arbete med övergångar, även om lärarna har ambitionen att prioritera barn i behov av stöd.
-
15 mar 2022
Drama utvecklar elevers språk
Drama utvecklar elevers språk och sociala interaktion, stärker självförtroendet och ger tillgång till kommunikativa, laborativa och kreativa redskap för lärande, visar flera studier.
-
18 feb 2022
Många utmaningar när programmering integreras i undervisningen
Vilka är utmaningarna och riskerna när lärare ska integrera programmering i sin undervisning? Det undersöker Peter Vinnervik i sin avhandling. Resultaten visar att lärare står inför flera olika utmaningar, såsom brist på kunskap om programmering och hur de kan undervisa inom området. Samtidigt ger läroplanen inte så mycket vägledning kring implementeringen.
-
16 feb 2022
Finns det ett evidensbaserat skolledarskap?
Kan skolledarskap bygga på vetenskaplig evidens, och vad innebär det i så fall? I denna artikel diskuteras hur intresset för evidensbaserad undervisning också får betydelse för synen på skolledarskap. Ett evidensbaserat skolledarskap skulle bland annat kunna innebära att skolledare tar del av vetenskapliga rön och initierar professionella samtal om dessa, samt om de frågor som evidensbegreppet belyser.
-
11 jan 2022
Gester gynnar språkinlärning och talproduktion
Alla människor gestikulerar när de talar. Samtidigt är gester språkspecifika. Marianne Gullberg på Lunds universitet forskar om gester och andraspråksinlärning. I denna intervju berättar hon om hur gester och talproduktion hänger ihop, och hur man kan använda sig av gester i språkinlärningen.
Sida 1 av 42