Transspråkande pedagogik gynnar både enspråkiga och flerspråkiga elever

Både enspråkiga och flerspråkiga elever blev bättre på att använda komplexa grammatiska strukturer på engelska när läraren använde sig av metoder från transspråkande i pedagogiken. Att ge utrymme för elevernas alla språk verkar gynna alla elever. Detta visade en storskalig tysk studie som undersökte transspråkande i undervisningen i främmande språk.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Dagens klassrum är mycket blandade när det gäller elevernas bakgrund, kunskaper och behov. Eleverna har tillgång till många olika språk och kulturer, både genom egna erfarenheter som resor eller migration, och genom att använda sociala medier, appar, filmer och datorspel.

Tidigare språkkunskaper påverkar hur man lär sig ett nytt språk

Språkkunskaperna bland eleverna kan därmed skilja sig mycket åt när undervisningen i engelska eller i moderna språk i skolan börjar. Elevernas befintliga språkkunskaper är viktiga för hur man lär sig ytterligare ett språk och vilken undervisning man gynnas mest av. Det menar Holger Hopp och Dieter Thoma som utförde en stor undersökning om flerspråkighet och språkinlärning bland 9- till 10-åriga elever i Tyskland.

Forskning tyder på att det är lättare att lära sig ytterligare språk ju fler språk man redan kan. Det kan dels bero på att man överför kunskaper från tidigare inlärda språk, dels på att man har lärt sig effektiva inlärningsstrategier av sina tidigare möten med olika språk.

Transspråkande pedagogik förespråkar att elevernas alla språk ska integreras i undervisningen

Inom transspråkande pedagogik anses gränserna mellan språken som en individ lär sig och använder inte vara tydliga. Flerspråkiga personers språkkunskaper beskrivs som repertoarer där språken är sammanflätade på olika nivåer och som behöver tas tillvara samtidigt för att göra det möjligt för individen att nå sin fulla potential.

Transspråkande pedagogik förespråkar följaktligen att lärare använder sig av den språkliga mångfalden i undervisningen. Elevernas alla språk bör helst integreras i undervisningen med syftet att dels stärka elevernas identitet, dels underlätta flerspråkiga elevernas lärande.

Studien undersökte om transspråkande pedagogik underlättar inlärningen av komplexa grammatiska strukturer

Undersökningen som genomfördes i Tyskland syftade till att undersöka om transspråkande pedagogik verkligen underlättar flerspråkiga personers språkinlärning. Närmare bestämt undrade Hopp och Thoma om transspråkande pedagogik hade positiva effekter på inlärningen av engelskans grammatik, och i synnerhet på inlärningen av komplexa grammatiska strukturer, som till exempel passivkonstruktioner.

Dessutom undrade de om de eventuella, positiva effekterna enbart skulle komma flerspråkiga elever tillgodo, det vill säga elever som har ett annat modersmål än tyska, eller också enspråkiga elever med enbart majoritetsspråket tyska som modersmål.

En interventionsstudie testade om olika sätt att undervisa ger olika resultat

Sammanlagt 258 elever på fyra skolor deltog i undersökningen. I varje skola medverkade två klasser. Den ena klassen fick traditionell undervisning som gavs enbart på engelska.

Den andra klassen undervisades med transspråkande pedagogik. Detta innebar att läraren introducerade den grammatiska strukturen genom exempel, i likhet med undervisningen i den traditionella klassen. Men i stället för att använda all resterande undervisningstid för att öva användningen av strukturen i produktions- och förståelseövningar så diskuterade läraren i stället likheter och skillnader med andra språk.

Eleverna ombads att hjälpa till och berätta hur själva strukturen, till exempel passivkonstruktionen, såg ut på deras modersmål eller andra språk som de kunde. Grammatisk terminologi undveks i båda klasserna, och i båda klasser ingick enspråkiga och flerspråkiga elever.

Femton olika modersmål var representerade bland de flerspråkiga eleverna, nämligen albanska, arabiska, kinesiska, kroatiska, persiska, grekiska, indonesiska, italienska, kurdiska, polska, rumänska, ryska, spanska, turkiska och vietnamesiska.

Klassen som undervisades med transspråkande pedagogik fick inte mer tid och exponerades inte för mer engelska. Tvärtom var deras tid att öva den engelska strukturen lite kortare än i den traditionella klassen.

Undervisningsmomenten utfördes enbart på en undervisningstimme på 45 minuter. På lektionstimmen före och efter själva instruktionstimmen testades barnen i hur väl de förstod meningar med den komplexa grammatiska strukturen.

Transspråkande pedagogik gynnade både en- och flerspråkiga elever

Resultaten på alla fyra skolor visade att eleverna som hade undervisats med transspråkande pedagogik presterade bättre än dem som hade fått traditionell undervisning. Det intressanta var att detta gällde alla elever, oavsett om de var en -eller flerspråkiga Både enspråkiga och flerspråkiga elever gynnades av att den engelska strukturen presenterades i kontrast till andra språk.

Detta tyder på att jämförelserna mellan språken bidrog till att förbättra inlärningen oavsett om språken som diskuterades tillhörde elevernas repertoar eller inte. Intressant var också att klassen som undervisades med transspråkande pedagogik visade bättre resultat trots att deras tid att öva den engelska strukturen var kortare. Detta tyder på att transspråkande pedagogik dessutom var mer effektiv.

Text: Susan Sayehli, Stockholms universitet

Definition av flerspråkighet Dölj Visa

Det finns många definitioner av flerspråkighet. Beroende på vilka kriterier man väger in kan en och samma individ ibland betraktas som enspråkig och ibland som flerspråkig.

I studien av Hopp och Thoma definierades språkighet utifrån modersmål i förhållande till majoritetsspråk. Om eleverna enbart hade ett modersmål och det var samma som majoritetsspråket, tyska, ansågs de att vara enspråkiga även om de var på väg att lära sig engelska och därmed enligt vissa definitioner i alla fall var på väg att bli flerspråkiga.

Myndigheten för språk och folkminnen skriver till exempel så här på sin webbplats: ”De flesta i Sverige är flerspråkiga eftersom de kan tala mer än ett språk. Många har svenska som förstaspråk, och lär sig ett eller flera främmande språk i skolan.”

I den tyska studien ansågs man dock vara flerspråkig endast om man hade ett annat modersmål än tyska. Det finns andra definitioner som exempelvis utgår ifrån hur väl eller hur ofta en talare talar olika språk, eller om man identifierar sig själv eller identifieras av andra som flerspråkig. Flerspråkighetens många dimensioner gör att det är viktigt att vara tydligt med vad man menar när man använder begreppet.