Musiklärare kan uppleva att ökat fokus på bedömning sker på bekostnad av handlingsutrymme

En studie som undersökt bedömningspraktiken hos fem musiklärare i grundskolan betonar musikämnets särart som en aspekt vid bedömning och betygsättning. Samtidigt tycks musiklärarnas bedömningspraktik kantas av allmänna och bekanta problem inom bedömning och betygsättning, som förväntningar om ökad dokumentation och svårigheter att nå likvärdighet.

I en studie från 2022 har doktoranden Johanna Antonsson, vid Musikhögskolan vid Lunds universitet, studerat fem musiklärare i årskurs 6–9 i grundskolan och deras perspektiv på sin bedömningspraktik. I studien har musiklärarna intervjuats och sedan har intervjuerna analyserats tematiskt. Syftet med studien var ”att undersöka vad som påverkar hur musiklärare i svensk grundskola handskas med komplexiteten gällande bedömning och betygssättning”.

Värt att notera är att intervjuerna som Antonssons studie bygger på är genomförda innan införande av nuvarande läroplan Lgr22, vilket innebär att resultaten i studien också bör förstås i relation till skrivningar och formuleringar i Lgr11. I ljuset av förändringen kan ändå denna studie från föregående läroplan vara relevant och av intresse för lärare att fundera över inom sin bedömningspraktik utifrån läroplanen Lgr22.

Som bakgrund till studien beskriver Antonsson de förändringar i skolan som genomförts i och med införandet av olika läroplaner. Antonsson beskriver utvecklingen från Lpo94 till Lgr11 utifrån en strävan efter ökad tydlighet avseende kriterier och en önskan om att kunna uppnå större likvärdighet i bedömning. Konsekvenserna som detta har fått, menar Antonsson, är att grundskolan de senaste årtiondena rört sig mot mer detaljstyrning av bedömning.

Olika perspektiv på bedömning i musikämnet

I sin studie sammanfattar Antonsson tidigare studier om bedömning inom musikämnet där ämnet lyfts som en särart. Musiklärare tycks ha olika perspektiv på vad bedömning av elevers kunskaper och förmågor i musik innebär.

En uppfattning är att inslaget av bedömning i ämnet flyttar fokus från musikens kärna. Ett annat perspektiv bland musiklärare är att bedömning av kunskaper och förmågor inom musikämnet egentligen inte skiljer sig från andra ämnen, vilket också lyfts som en viktig utgångspunkt för att ge ämnet samma status som andra ämnen i skolan.

Det finns ett tryck från elever och vårdnadshavare

Ett resultat från Antonssons studie visar på hur de intervjuade musiklärarna upplever att yttre omständigheter påverkar deras bedömningspraktik. Lärarna beskriver hur de upplever ett ökat tryck utifrån från exempelvis vårdnadshavare.

I studien beskriver en del av lärarna hur elever och vårdnadshavare i större utsträckning kräver att få ta del av dokumentation och de underlag som bedömningen vilar på. Lärarna uppger att elever och vårdnadshavare inte nöjer sig med att bedömningar förklaras muntligt utan de anser att bedömningarna måste finnas i skrift där det framgår vilken nivå i förhållande till kunskapskraven de ligger på.

I studien beskriver musiklärarna att det händer att elever och vårdnadshavare ifrågasätter deras bedömningar, vilket lett till att lärarna upplever att de måste möta vårdnadshavares krav på dokumentation för att undvika att hamna i diskussioner om bedömningar.

Digitala lärplattformar kan bidra till överdokumentation om inte huvudmännen är observanta

En annan del av studien handlar om dokumentation i digitala lärplattformar som huvudmän köpt in och förväntar sig att deras lärare ska använda. Enligt en av lärarna i studien har det lett till att kraven på dokumentation blivit högre än vad egentligen skollag och allmänna råd kräver.

Med huvudmännens införande av bedömningsmatriser och lärplattformar tillsammans med Lgr11:s principer för bedömning och betygssättning upplevde de fem lärarna i studien att fokus på bedömning generellt har ökat i skolan. I och med detta tycks också lärarna uppleva att deras eget handlingsutrymme som lärare har minskat.

Samtidigt finns det inslag i lärarnas berättelser om sin bedömningspraktik som vittnar om hur de också på eget initiativ skapar handlingsutrymme. Som exempel berättar vissa av musiklärarna i studien hur de menar att deras skolors inköpta lärplattformar är undermåliga och att de därför skapar egna matriser och för anteckningar om elevers prestationer utanför dessa system.

I sammanhanget kan tilläggas att ökade krav på dokumentation hos lärare inte är något nytt eller unikt för just musiklärare, utan det är något som exempelvis visats i en undersökning av Lärarförbundet 2020 och tycks vara ett generellt upplevt problem bland lärare.

Otydliga direktiv påverkar likvärdighet

Ett annat exempel på yttre omständigheter som musiklärarna uppfattar påverka deras bedömningspraktik handlar om en upplevelse av otydlighet avseende hur kunskapskrav i ämnet ska tolkas. Lärarna beskriver hur tolkningarna av kunskapskrav kan se olika ut från skola till skola, vilket i sin tur påverkar betygssättningens likvärdighet mellan skolor.

För att öka likvärdigheten i betygsättning i musik efterfrågar lärarna nationella prov, bedömningsmatriser och – vid personlig kontakt med frågor till Skolverket – en större tydlighet avseende svar gällande bedömning och betygsättning.

Betygsättningen motverkar ämnets syfte

I studien framgår också att lärarna har haft delvis olika uppfattning om läroplanen Lgr11. Ett perspektiv är att kunskapskraven försöker greppa för mycket innehåll. Ett annat resultat pekar på ett problem med själva betygsättningen. Musiklärarna beskriver i intervjuerna hur själva betygsättningen kan motverka själva syftesbeskrivningen i ämnet musik.

I såväl Lgr11 som Lgr22, betonas att eleven ska ges utrymme att bygga tilltro till sitt musicerande. Dock beskriver lärarna i studien att ett lägre betyg, så som ett E, kan motverka detta syfte och i stället sänka elevers tilltro till sitt musicerande.

Musiklärarna efterfrågar samarbeten med kollegor

En annan del i av studiens resultat handlar om hur musiklärarna ofta är ganska ensamma som lärare inom sitt ämne. Vissa av lärarna uppger att de har kollegor och ett utbyte kring bedömningsfrågor medan andra inte har det.

Det ser också olika ut hur lärarna samverkar på kommunal nivå med andra lärare inom ämnet. För att höja likvärdigheten i bedömning och betygssättning i musikämnet efterfrågar lärarna i studien mer samverkan och diskussioner kring bedömning på både kommunal och regional nivå.

Handlingsutrymmet har minskat

Som slutsatser av studien menar Antonsson att det finns en missnöjdhet hos musiklärarna i studien avseende att de upplever ett ökat fokus på bedömning inom läroplanen LGR11. Då fokus har ökat på att stärka likvärdigheten i bedömning tycks det skett på bekostnad av musiklärarnas handlingsutrymme i sin bedömningspraktik i och med ökade förväntningar och krav på dokumentation samt införande av lärplattformar.

Samtidigt menar Antonsson att musiklärarna i studien ger uttryck för en tvetydighet där de å ena sidan önskar en mer flexibel bedömningspraktik, å andra sidan har en önskan om tydligare direktiv från Skolverket.

Text: Johan Forsell, Linköpings universitet

Källor:

Antonsson, J. (2022). Musiklärares arbete med bedömning och betygsättning – yttre och personliga omständigheter som påverkar praktiker samt möjliga subjektspositioner. Länk till annan webbplats. Nordic Research in Music Education, 3, 51–74.

Jara Åstrand, J. (20200211). ”Orimliga krav på dokumentation”. Länk till annan webbplats. Svenska Dagbladet.