Reflektionsverktyget T-Core kan ge stöd inför användning av digital teknik

Lärare kan behöva stöd för att avgöra om digital teknik främjar elevers lärande och om tekniken ska integreras i undervisningen. Forskning visar att lärarstudenter som fått arbeta med det ämnesdidaktiska verktyget T-Core utvecklade en djupare reflektion och en medvetenhet om och hur användning av digital teknik kan hjälpa eleverna att förstå ett särskilt innehåll.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Den snabba utvecklingen av samhällets digitalisering ställer höga krav på lärares kunskaper och förmågor, samtidigt som tekniken skapar nya pedagogiska möjligheter. Då det i dag finns en mångfald av digitala verktyg i skolan, kan lärare behöva stöd i att integrera ett digitalt verktyg i undervisningen på ett sätt som skapar möjlighet för elever att lära.

I denna artikel beskrivs forskning om ett ämnesdidaktiskt reflektionsverktyg som utvecklats med stöd i TPACK-modellen, en modell som beskriver hur teknik, pedagogik och ämne integreras för att skapa förutsättningar för elever att lära ett visst ämnesinnehåll. Dessutom beskrivs några strategier för att utveckla lärares kollegiala samarbete då de använder sig av digital teknik i undervisningen.

TPACK är en didaktisk modell inför integrering av digital teknik i undervisningen

Många forskare har intresserat sig för relationen mellan tekniken och lärandet av ett särskilt ämnesinnehåll. För att undervisa i ett särskilt ämne med stöd i digital teknik räcker det inte att ha teknisk kunskap, pedagogisk kunskap och ämneskunskap, utan det handlar om att kunna integrera de olika kunskaperna i planering och genomförande av undervisningen.

Här har de amerikanska forskarna Mishras och Koehlers TPACK-modell, Technological, Pedagogical and Content Knowledge, från 2006 använts i olika sammanhang, både i skolan och i forskning, för att identifiera lärares tekniska, pedagogiska och ämnesmässiga kunskaper. TPACK som modell sätter fokus på hur teknik integreras med pedagogik och ämnesinnehåll utifrån en viss kontext.

Illustrationen föreställer TPACK-modellen.

Förstora bilden

TPACK-modellen visualiserar olika kunskaper.

Mishras och Koehlers TPACK-modell visualiserar de olika kunskaper en lärare behöver för att framgångsrikt integrera digital teknik i sin undervisning. Med andra ord kan TPACK-modellen utgöra ett konceptuellt ramverk för att resonera om undervisning med digital teknik.

På så sätt kan modellen även användas som ett stöd för hur lärares kunskaper om digital teknik, pedagogiska kunskaper och ämneskunskaper tillsammans kan bidra till elevernas lärande. Med stöd i TPACK-modellen kan lärare och lärarstudenter reflektera över användning av digital teknik i förhållande till sina pedagogiska kunskaper och ämneskunskaper.

Likaså visar Sara Willermarks forskning från 2018 att lärare behöver reflektera över hur de ska kombinera ämnesinnehåll, pedagogiska och tekniska frågor till en inspirerande lektionsplan. Här behövs ämnesdidaktiska verktyg för lärare i att systematiskt reflektera över hur de integrerar digital teknik i undervisningen med syfte att skapa förutsättningar för elever att lära ett visst ämnesinnehåll.

T-Core är ett verktyg för systematisk reflektion

Forskaren Pernilla Nilsson (som också är skribent av denna artikel) har utvecklat ett sådant ämnesdidaktiskt verktyg för att stödja lärare och lärarstudenter i att praktiskt använda TPACK-modellen för att planera, genomföra och reflektera över sin undervisning. I sin forskning från 2022 beskriver hon betydelsen av att erbjuda lärare och lärarstudenter verktyg för att systematiskt reflektera över vad, hur och varför de använder sig av digital teknik i undervisningen.

Syftet med studien var att fånga och förstå hur digital teknik kan integreras i naturvetenskaplig undervisning för att stödja eleverna i lärandet. Forskningsfrågan som studien behandlar handlar om hur och om reflektionsverktyget Technological Content Representation, T-Core, kan bidra till att identifiera och utveckla lärarstudenternas kunskap om användande av digitala verktyg i undervisningen för att på bästa sätt stödja elevernas lärande i naturvetenskap.

I studien fick 24 lärarstudenter använda reflektionsverktyget T-Core för att reflektera över om och i så fall hur de kunde integrera digital teknik i sin undervisning i naturvetenskap på ett sätt som stödjer eleverna i lärandet. Studenterna arbetade två och två och kunde på så sätt dela med sig av sina tankar.

Reflektionsverktyget utgår från de ämnesdidaktiska frågorna vad, hur, varför och för vem undervisningen ska ske. En så kallad T-Core innehåller nio reflektionsfrågor som är tänkta att hjälpa lärare att inför undervisningen reflektera över om och i så fall hur digital teknik kan användas för att undervisa om specifika områden eller begrepp.

Hur fyller man i en T-Core?

Som ett första steg i användandet av reflektionsverktyget formuleras en så kallad bärande idé som uttrycks i form av ett påstående. Ett exempel på ett påstående skulle kunna vara ”Luft består av olika gaser” på temat luft. Med utgångspunkt i påståendet besvaras nio frågor:

Vad förväntar du dig att eleverna skall lära sig om påståendet? Frågan skapar en möjlighet att bryta ned påståendet och beskriva det specifika innehåll som eleverna behöver lära sig. Detta kräver att lärare har kunskap om elevers olika sätt att lära men också en god kunskap om ämnet och skolans styrdokument.
Varför är det viktigt att eleverna vet just detta? Denna fråga bidrar till att lärare reflekterar över hur ämnet blir meningsfullt och relevant för eleverna i vardagen.
Vad vet du mer om just detta påstående (som du inte anser att eleverna behöver lära sig just nu)? Frågan kräver att lärare fattar beslut om vilket innehåll som ska ingå i lektionen och vad som väljs bort.
Vilka svårigheter/begränsningar kan förekomma i samband med undervisningen av det specifika ämnesområdet, det vill säga vilka problem kan uppstå i undervisningssituationen? Denna fråga stimulerar lärare att reflektera över svårigheter som eleverna kan uppleva då de lär ett visst ämne.
Vilken är din kunskap om elevers begreppsuppfattningar och missuppfattningar i ämnet och hur påverkar dessa din undervisning? Frågan bidrar till att tydliggöra att planeringen av undervisningen bör ske utifrån kunskap om elevernas intressen, förståelse och uppfattningar av ämnet.
Vilka andra faktorer kan påverka din undervisning i det här området? Denna fråga fokuserar på hur exempelvis kulturella och religiösa överväganden, skolans läge, olika skolevenemang som studiedagar, läger med mera påverkar lektionsplaneringen.
Vilka undervisningsmetoder planerar du att använda och av vilken särskild anledning har du valt just dessa metoder? Frågan sätter nu fokus på hur och om läraren ska använda digital teknik i undervisningen. Frågan stödjer läraren i reflektionen om hur denne väljer vilka metoder som ska användas för att främja olika aspekter av lärande. Att välja lämpliga metoder för givna undervisnings- och lärandeförhållanden är en viktig aspekt av en lärares TPACK. Detta kräver både teknisk kunskap (TK), pedagogisk kunskap (PK) och ämneskunskap (CK).
Vilka möjligheter och utmaningar ser du att användningen av digital teknik kan ge för att underlätta elevernas förståelse för det specifika ämnesinnehållet? Denna fråga handlar inte bara om att läraren ska lyfta fram möjligheter och utmaningar med digital teknik utan problematisera användningen av digital teknik för att eleverna ska lära sig om det tänkta innehållet.
Vilka specifika aktiviteter och metoder tänker du dig att du skall använda för att ta reda på om eleverna har lärt sig det du förväntat dig att de skall ha gjort? Den nionde frågan stödjer lärarnas reflektion om hur de kontinuerligt och formativt kan utvärdera elevernas förståelse och framsteg.

Då T-Core utgör ett ämnesdidaktiskt verktyg, kan TPACK-modellen beskrivas som ett sätt för lärare att resonera över den kompetens som krävs för att hantera digitala verktyg i undervisningen av ett specifikt ämnesinnehåll.

Reflektionsverktyg ger nya perspektiv på hur digital teknik kan användas för att skapa bättre förutsättningar för lärande

Pernilla Nilsson visar i sin forskning hur T-Core stimulerar till en djupare reflektion över hur, varför, och om digital teknik ska integreras i undervisningen i naturvetenskap. Efter att lärarstudenterna två och två reflekterat över frågorna och dokumenterat sina tankar deltog de i en gruppreflektion där de, i grupper om fyra, fick möjlighet att dela med sig av hur de tänkt och resonerat runt de olika frågorna.

På så sätt kunde projektet även främja studenternas kollegiala lärande. I analysen av T-Core och de efterföljande gruppdiskussionerna framgick det tydligt hur de nio frågorna fick lärarstudenterna att inte bara reflektera över vad, hur och varför när det gäller undervisning om ett visst naturvetenskapligt innehåll – utan också över om, och i så fall hur användningen av digital teknik skulle kunna hjälpa eleverna att förstå och lära ett särskilt innehåll.

Att kunna resonera tillsammans om de olika frågorna i T-Core gav även studenterna nya perspektiv på hur digital teknik kan användas för att skapa bättre förutsättningar för elever att lära vissa olika ämnesområden.

Kollegialt samarbete är viktigt för att pröva och utvärdera undervisningen

Ovan ges ett exempel på ett ämnesdidaktiskt verktyg som kan hjälpa lärare att systematiskt reflektera över hur de integrerar digital teknik i undervisningen. Men för att utveckla den egna undervisningen är reflektion tillsammans med kollegor viktig, visar exempelvis forskning genomförd av Niklas Åhman, Gunilla Gunnarsson och Inger Edfors 2021.

Kollegialt lärande beskrivs i många fall som en form av kompetensutveckling där kollegor på ett strukturerat sätt genom observation, analys och feedback på varandras undervisning utvecklar sitt yrkeskunnande. Kollegialt samarbete mellan lärare har visat sig vara framgångsrikt och ger vidgade perspektiv till den egna praktiken.

De taiwanesiska forskarna Yi-Fen Yeh, Kennedy Kam Ho Chan och Ying-Shao Hsu gjorde en systematisk litteratursökning över 11 studier som undersökte lärares kollegiala lärande vid undervisning med digitala verktyg. Deras granskning identifierade fyra strategier för att främja lärares kollegiala samarbete:

Förbered lärarna noga inför det kollegiala samarbetet. Detta kunde handla om att utveckla en samsyn om det gemensamma målet i gruppen och att utse en person som leder processen.
Fastställ ett gemensamt mål för lärarnas samarbete.
Engagera lärare i att diskutera och analysera den gemensamma undervisningen.
Ge lärare chanser att dela med sig av sina reflektioner under det kollegiala samarbetet.

Yeh och Chans studie visar hur lärare genom att systematiskt planera och reflektera över undervisning utvecklar en gemensam förståelse för hur undervisningen kan utvecklas.

Genom att med stöd i T-Core låta lärarstudenter eller yrkesverksamma lärare tillsammans med kollegor reflektera över om och i så fall hur de integrerar digitala verktyg i undervisningen kan deras medvetenhet om undervisning i ett visst innehåll med stöd i digitala verktyg öka.

Text: Pernilla Nilsson, Högskolan i Halmstad