Skolverket möter forskare och skolledare för samtal om resultaten av PIRLS 2021
Läsförståelsen bland resurssvaga elever som inte alltid talar svenska i hemmet sjunker. Det visade den senaste internationella kunskapsmätningen PIRLS. Vad kan och behöver göras för att bättre stödja språk-, läs- och skrivutvecklingen hos de elever som behöver det allra mest? Det diskuterade Skolverket tillsammans med forskare och skolledare i ett seminarium i förra veckan.
Medverkade i mötet, från vänster till höger: Karin Pettersson, Lovisa Gardell, Kristina Ansaldo, Helena Car, Tammi Gustafsson Nadel, Helya Riazat, Anders Boman, Sofia Engman, Ulf Fredriksson, Caroline Liberg, Peter Fredriksson, Cecilia Stenman, Linda Fälth.
Professor Caroline Liberg vid Uppsala Universitet har under många år undervisat och forskat om barns och ungdomars språkutveckling i tal och skrift. Hon framhäver vikten av att börja läsa tidigt.
- Vi behöver prata mer om hur viktigt det är att alla barn får ta del av högläsning i förskolan. Gärna en timme varje dag! Alla som arbetar i förskolan behöver kunna läsa högt med inlevelse och föra goda språkutvecklande samtal om det som läses. Barnen måste tidigt se sig själva som läsare.
Kompetensutveckling för lärare lyfts fram som en central del i utvecklingsarbetet, inte minst för lärare inom svenska som andraspråk (sva).
- Elever som inte har svenska som första språk halkar efter i undervisningen. Vi behöver mer kompetensutveckling i svenska som andraspråk, särskilt för lärare som undervisar de yngsta eleverna, säger Sofia Engman, föreståndare för Nationellt centrum för svenska som andraspråk.
Helya Riazat är rektor på Järvaskolan i Stockholm och ledamot i Läsrådet
Länk till annan webbplats., ett organ inom myndigheten Kulturrådet. Hon menar att rektorer behöver få mer stöd för att etablera en läsande organisation där all personal ingår, även vårdnadshavare.
- Jag saknar tydliga direktiv kring högläsning, läsning och samtal om text. För att få jämlikhet och en systematik i läsundervisningen behöver vi tydliga kriterier nationellt, säger hon.
Andra deltagare i seminariet den 16 augusti 2023
Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket. Initiativtagare till, och moderator under, seminariet.
Tammi Gustafsson Nadel, undervisningsråd och sakkunnig på Skolverket.
Ulf Fredriksson, docent vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.
Linda Fälth, docent och biträdande vicerektor vid nämnden för lärarutbildningar, Linnéuniversitetet.
Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärande på utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad.
Karin Pettersson, Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC).
Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap, Uppsala universitet.
Lovisa Gardell, undervisningsråd, Skolverket.
Helena Car, enhetschef ämnesdidaktik, Skolverket.
Anders Boman, enhetschef, Skolverket.
Cecilia Stenman, undervisningsråd och ansvarig för PIRLS 2021, Skolverket.
Sammanfattning av viktiga resultat i PIRLS 2021
- Svenska elever presterar lägre än 2016, med en 12-poängs försämring i genomsnittspoäng till 544. Ingen EU/OECD-nation har förbättrat sina resultat sedan 2016, och många länder presterar sämre än tidigare.
- Trots försämringen är svenska elever fortfarande över genomsnittet för EU/OECD-länderna med 17 poäng.
- Elevernas socioekonomiska bakgrund påverkar resultaten. Elever med bättre hemresurser presterar generellt bättre, och klyftan mellan hög- och lågpresterande elever har ökat sedan 2016.
- Antalet elever som inte alltid talar svenska hemma har ökat sedan 2016, och dessa elevers resultat har försämrats.
- Skillnaderna i resultat mellan olika skolor och elevsammansättningar har ökat sedan 2016. Elevernas inställning till läsning är mindre positiv än genomsnittet för EU/OECD-länderna och har försämrats sedan 2016.
Mer om Läslyftet och att stärka elevers läsning
Publicerades den .