Replik: ”Utmaningen är det låga intresset för teknik och naturvetenskap”

Naturvetarna skriver i Dagens Samhälle den 20 mars 2024 att Sverige kommer att behöva fler utbildade till så kallade STEM-yrken (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) de kommande åren.

Skolverket delar den bedömningen. Det finns stora behov av kvalificerade naturvetare och ingenjörer framöver, inte minst kopplat till den gröna omställningen och samhällets allt snabbare tekniska och digitala utveckling.

Problemet är däremot inte att det finns för få utbildningsplatser, utan att eleverna inte söker de platser som finns. Om platserna kan fyllas är Skolverket positivt till att antalet platser bibehålls, eller till och med ökar efter det behov som finns.

I de regionala planeringsunderlagen är Skolverkets uppdrag att peka på hur utbudet av gymnasial utbildning behöver förändras för att matcha behoven på arbetsmarknaden och elevernas efterfrågan på utbildning. I några län föreslår Skolverket en liten minskning av teknikprogram och naturvetenskapliga program, i syfte att anpassa utbildningsplatserna till antalet sökande.

Precis som Naturvetarna säger har söktrycket minskat de senaste åren till naturvetenskaps- och teknikprogrammen. I dag står till och med utbildningsplatser tomma i några län. Det tyder på att det inte är antalet utbildningsplatser som är det egentliga problemet. Snarare är det ett symtom på en ännu större utmaning, nämligen att få fler elever att söka utbildningar som förbereder dem för yrken inom naturvetenskap och teknik.

Naturvetarna pekar på en viktig faktor. Redan i tidig ålder är svenska elevers intresse för matematik och naturvetenskap lägre än det internationella genomsnittet. Vidare visar könsfördelningen på teknikprogrammet att programmet inte är attraktivt för alla potentiella elever i dag. Läsåret 2022/2023 var mer än 80 procent av eleverna på teknikprogrammet pojkar. På vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år var närmare 90 procent av eleverna pojkar.

För att Sverige ska få fler ungdomar som läser teknik- och naturvetenskapsprogrammen behöver intresset för ämnena öka – bland elever i allmänhet och bland flickor i synnerhet. Detta kräver i sin tur att STEM-yrkena bli mer synliga och mer attraktiva för dagens ungdomar. Här behöver branscherna jobba tillsammans med skolorna för att öka intresset för utbildningarna. Studie- och yrkesvägledarna är viktiga för att eleverna tidigt ska få bra och aktuell information om vilka möjligheter olika utbildningar ger inför framtiden.

Även Skolverket vill öka naturvetenskaps- och teknikprogrammens synlighet och attraktivitet. Tillsammans med branscherna arbetar myndigheten för att få fler elever att göra könsöverskridande studie- och yrkesval. Vidare är Skolverket involverat i flera initiativ för att öka elevers intresse för teknik och naturvetenskap.

Ett exempel är Tekniksprånget som är en nationell satsning på praktikplatser inom tekniksektorn. Tekniksprånget visar att elever som har fått praktisk erfarenhet av tekniknära yrken är mycket mer benägna att välja en högskoleutbildning inom teknik och naturvetenskap. Skolverket har också en satsning för att kompetensutveckla lärare att arbeta ämnesövergripande med lärande för hållbar utveckling. Det kan i sin tur få fler lärare att inspirera sina elever att välja utbildningar och yrken inom STEM.

Skolverket är helt överens med Naturvetarna om att det behövs fler kvalificerade naturvetare och ingenjörer. Att öka antalet utbildningsplatser kommer dock inte automatiskt att leda till fler utbildade.

Lösningen är i stället att få fler elever att söka de platser som finns – och för det behövs ett ökat intresse för STEM-yrken. Det är där vi måste lägga krutet och Skolverket gör det mer än gärna tillsammans med Naturvetarna och övriga branschorganisationer.

Anders Håkansson, enhetschef på Skolverket