Skolskjuts och elevresor

Elever i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola har under vissa förutsättningar rätt till kostnadsfri skolskjuts till och från skolan. Elever i gymnasieskolan kan ha rätt till kostnadsfria elevresor. Här hittar du svar på frågor om skolskjuts, elevresor samt resor kopplade till utbildning i specialskolan och sameskolan.

Rätt till skolskjuts

Vilken rätt till skolskjuts har elever i kommunal förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola?

En elev i kommunal förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola har rätt till kostnadsfri skolskjuts om det behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. När en elev ansöker om skolskjuts ska alla dessa förutsättningar prövas individuellt i det enskilda fallet. Vid bedömningen måste bland annat elevens ålder och allmänna mognad i trafiken samt vägsträckans trafikfarlighet beaktas.

För elever som väljer att gå i en annan skola än den skola där kommunen annars skulle ha placerat dem är kommunen bara skyldig att anordna skolskjuts om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Detsamma gäller som huvudregel när elever väljer att gå i en annan kommuns skola. Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) innebär begreppet ”ekonomiska svårigheter” att hemkommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för en elev som valt en annan skola än den kommunen anvisat om det kan ske utan merkostnader för kommunen.

Källor: 9 kapitlet 15 b §, 10 kapitlet 32 § och 11 kapitlet 31 § skollagen, HFD 2013 referat 77 och HFD 2023 referat 16 samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 380-381.

Har vårdnadshavares tillsynsansvar betydelse vid prövningen av om en elev har rätt till skolskjuts?

Skolskjuts för vissa elever som måste övernatta i en annan kommun

Det finns särskilda bestämmelser för elever som har tagits emot i en annan kommuns skola därför att de på grund av personliga förhållanden har särskilda skäl att gå i den kommunens skola. Om eleven måste övernatta i skolkommunen har eleven rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som de elever som är hemmahörande i skolkommunen. Skolkommunen ansvarar för att anordna skolskjuts. Kostnaderna ska ersättas av elevens hemkommun.

Källor: 9 kapitlet 15 c §, 10 kapitlet 33 § samt 11 kapitlet 32 § skollagen.

Kan en elev i en kommunal resursskola ha rätt till skolskjuts?

Ja. När det gäller kommunala resursskolor inom skolformerna grundskola och anpassad grundskola beslutar kommunen om placering av en elev utifrån att eleven bedöms vara i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder. Det är alltså inte elevens vårdnadshavares önskemål som är avgörande för en placering vid en resursskola, utan kommunens professionella bedömning. Det behöver inte ens vara elevens vårdnadshavare som ansökt om placeringen. Ansökan kan göras av elevens rektor med medgivande från vårdnadshavare.

Enligt förarbetena kan en elev vid en kommunal resursskola inom grundskolan eller anpassade grundskolan därmed inte anses ha valt att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat eleven. En elev som kommunen har valt att placera vid sin kommunala resursskola har därför rätt till kostnadsfri skolskjuts om det behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. När en elev vid en resursskola ansökt om skolskjuts ska hemkommunen göra en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.

Källor: 10 kapitlet 31 a och 32 §§, 11 kapitlet 30 a och 31 §§ skollagen samt proposition 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, sidan 73.

Resursskolor

Vilken rätt till skolskjuts har elever i fristående förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola?

För elever som går i fristående skolor i sin hemkommun gäller samma regler som för de elever som har valt att gå i en annan kommunal skola än den skola där hemkommunen annars skulle ha placerat dem. Det innebär att elever i fristående skolor inom hemkommunen kan ha rätt till skolskjuts om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen innebär begreppet ”ekonomiska svårigheter” att hemkommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för en elev som valt en fristående skola inom hemkommunen om det kan ske utan merkostnader för kommunen.

En elev som går i en fristående skola i en annan kommun än hemkommunen har däremot inte rätt till skolskjuts.

Källor: 9 kapitlet 21 a §, 10 kapitlet 40 § och 11 kapitlet 39 § skollagen samt Högsta förvaltningsdomstolens dom 2013-12-04, mål nr 7298-12.

Vilken rätt till skolskjuts har elever i anpassad gymnasieskola?

En elev som går i en anpassad gymnasieskola med offentlig eller enskild huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen, om det behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. När en elev ansöker om skolskjuts ska alla dessa förutsättningar prövas individuellt i det enskilda fallet.

Elevens hemkommun, eller i förekommande fall den region som anordnar utbildningen, ansvarar för att skolskjuts anordnas. Kommunen är dock inte skyldig att anordna skolskjuts för en elev som går i en anpassad gymnasieskola med enskild huvudman om organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

För elever som väljer att gå i en annan kommuns anpassade gymnasieskola ska hemkommunen anordna skolskjuts i de fall det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.

Elever som går i en fristående anpassad gymnasieskola i en annan kommun än hemkommunen har inte rätt till skolskjuts.

Kammarrätten i Göteborg har uttalat att i de fall en kommun inte har någon egen anpassad gymnasieskola, utan hänvisar elever till andra kommuners anpassade gymnasieskolor med stöd av samverkansavtal, måste situationen jämställas med om eleven går i hemkommunens egen anpassade gymnasieskola. En kammarrätts dom är inte i sig prejudicerande och då det finns fyra kammarrätter kan praxis variera mellan dessa. Domen från Kammarrätten i Göteborg kan ge viss vägledning utifrån hur omständigheterna har bedömts i det enskilda fallet.

Källor: 18 kapitlet 27, 30 och 35 §§ skollagen, Kammarrättens i Göteborg dom 2017-01-13, mål nummer 899-16 samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 471-472.

Skolskjuts för vissa elever som måste övernatta i en annan kommun

Vissa elever som går i anpassade gymnasieskolan i en annan kommun än sin hemkommun, och som på grund av skolgången måste övernatta i den andra kommunen, har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i skolkommunen. Det gäller inte alla elever, utan elever som har tagits emot i den andra kommunen enligt vissa angivna bestämmelser i skollagen.

Skolkommunen ansvarar för att anordna skolskjuts. Kostnaderna ska ersättas av elevens hemkommun.

Källa: 18 kapitlet 31 § skollagen.

Har vårdnadshavares tillsynsansvar betydelse vid prövningen av om en elev har rätt till skolskjuts?

Ja, i vissa fall. Ett barns vårdnadshavare har ansvar för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. I allmänhet gäller att vårdnadshavares tillsynsansvar är större ju yngre barnet är. Det innebär bland annat att vårdnadshavare till ett yngre barn ofta har ett förhållandevis stort ansvar för att barnet tar sig till och från skolan. Var gränsen för vårdnadshavares tillsynsansvar går beror alltid på omständigheterna i det enskilda fallet.

När en elev ansöker om skolskjuts ska alla de förutsättningar för skolskjuts som regleras i skollagen alltid prövas individuellt. Vid den individuella prövningen av en elevs rätt till skolskjuts med hänsyn till trafikförhållanden måste bland annat elevens ålder och mognad i trafiken samt vägsträckans trafikfarlighet beaktas. Utöver de faktiska trafikförhållandena ska även vårdnadshavarens tillsynsansvar vägas in i bedömningen. Det framgår av en dom från HFD.

Källor: 6 kapitlet 2 § föräldrabalken, 9 kapitlet 15 b §, 10 kapitlet 32 § och 11 kapitlet 31 § skollagen samt HFD 2023 referat 16.

Kan en elev ha rätt till skolskjuts när exempelvis undervisning i modersmål, moderna språk eller idrott och hälsa ges vid en annan skola än elevens ordinarie skola?

Ja, men bara om undervisningen på den andra skolan sker i början eller slutet av skoldagen och eleven i övrigt uppfyller kraven för rätt till skolskjuts.

Det förekommer att elever får en del av sin undervisning i en annan skola än den skola där de är inskrivna. Skolinspektionen har i ett beslut som gällde modersmålsundervisning uttalat att huvudmannen för den ordinarie skolan har tillsynsansvar i en sådan situation, inklusive under resan till och från den andra skolan. Detta eftersom modersmålsundervisning är en del av elevens utbildning. Men det är inte samma sak som att eleven skulle ha rätt till skolskjuts.

Skolskjuts innebär resor mellan den plats där utbildningen bedrivs och en plats i anslutning till elevens hem före och efter skoldagen. Resor mellan olika undervisningslokaler under skoldagen utgör inte skolskjuts. Bestämmelserna om skolskjuts är därför inte tillämpliga när skolan avgör om en elev kan ta sig själv till undervisningslokalen eller om eleven behöver få transport dit.

Källor: 9 kapitlet 15 b §, 10 kapitlet 32 §, 11 kapitlet 31 § och 18 kapitlet 30 § skollagen samt Skolinspektionens beslut 2018-05-18 dnr 41-2017:10970.

Har huvudmannen tillsynsansvar när exempelvis undervisning i modersmål, moderna språk eller idrott och hälsa ges vid en annan skola?

Vad gäller kring skolskjuts för elever med växelvist boende?

En elev som bor växelvis hos sina vårdnadshavare i samma kommun kan ha rätt till skolskjuts från båda bostadsadresserna till skolan och tillbaka, oavsett vilken av dessa adresser som eleven är folkbokförd på.

Om eleven går i skolan i sin hemkommun men bor växelvis i en annan kommun har eleven däremot inte rätt till skolskjuts mellan skolan och hemmet i den andra kommunen.

Källor: RÅ 2002 referat 91 och HFD 2014 referat 34.

Har elever i lovskola rätt till skolskjuts?

Ja, elever i obligatoriskt anordnad lovskola och frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola kan ha rätt till skolskjuts. Samma bestämmelser om skolskjuts gäller som för grundskolan i övrigt.

Källor: 10 kapitlet 3, 32 och 40 §§ skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 17– 18.

Lovskola

Har elever som deltar i extra studietid rätt till skolskjuts?

Extra studietid är en del av utbildningen i grundskolan. I förarbetena har regeringen uttalat att kommunens skyldighet att under vissa förutsättningar erbjuda skolskjuts bör omfatta även elever som deltar i extra studietid. Elever ska inte behöva avstå från att delta i extra studietid för att de har en lång resväg till skolan.

Källor: 10 kapitlet 32 och 40 §§ skollagen samt proposition 2021/22:111 Mer tid till lärande – extra studietid och utökad lovskola, sidan 20.

Extra studietid i grundskolan

Har elever i förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola rätt till skolskjuts till och från fritidshemmet?

Nej, elever har inte rätt att få skolskjuts till och från fritidshemmet.

Elever i fritidshem vid en sameskola kan enligt Sameskolstyrelsens reglemente erbjudas skolskjuts om det finns särskilda skäl.

Källa: Sameskolstyrelsens reglemente för skolskjutsar, sidan 2.

Vilka regler gäller för resor för elever i sameskolan?

Har barn i förskola rätt till skolskjuts?

Nej, det finns inte någon rätt till skolskjuts för barn i förskola.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Organisation av skolskjuts

Hur ska skolskjutsen organiseras och vad gäller kring elevernas säkerhet?

Skolskjuts innebär att kommunen, eller i förekommande fall regionen, ombesörjer att kostnadsfri skolskjuts anordnas från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka. Enligt förarbetena står det kommunen fritt att organisera skolskjutsverksamheten på lämpligt sätt med beaktande av bland annat trafikförhållandena.

Skolskjuts kan exempelvis utföras med kollektivtrafik eller med skolskjuts som kommunen särskilt anordnar, i egen regi eller genom entreprenad. För skolskjuts som kommunen särskilt anordnar och som inte är av tillfällig natur gäller bland annat skolskjutsförordningen och Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om skolskjutsning. Dessa författningar innehåller exempelvis bestämmelser om att på- och avstigningsplatser för skolskjutsning ska utformas så att olyckor i möjligaste mån undviks, att fordon som används vid skolskjuts ska vara utrustade på visst sätt samt om användning av bilbälte. Av föreskrifterna framgår vidare att kommunen ska se till att bestämmelserna om skolskjutsning efterlevs.

Källor: 9 kapitlet 15 b §, 10 kapitlet 32 §, 11 kapitlet 31 § och 18 kapitlet 30 § skollagen, förordning (1970:349) om skolskjutsning samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 380-381.

Entreprenad och samverkan

Trafikverkets författningssamling, Trafikverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Måste tiderna för skolskjutsen anpassas efter elevens schema?

Nej, rätten till skolskjuts innebär inte att skolskjutsen måste anpassas exakt till varje elevs skoltider.

Kommunen har frihet att i viss utsträckning samordna transporterna även om det leder till väntetider för vissa elever. Väntetiden får dock inte bli orimligt lång. Vad som kan vara en rimlig väntetid för en elev måste bedömas i varje enskilt fall.

Källor: Proposition 2009/10:165 Den nya skollagen-för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 380-381 och RÅ 1995 referat 12.

Hur nära hemmet och skolan har eleven rätt att bli hämtad och lämnad med skolskjuts?

Skolskjuts ska anordnas till och från en plats i anslutning till elevens hem. Enligt förarbetena står det kommunen fritt att organisera skolskjutsverksamheten på lämpligt sätt med beaktande av bland annat trafikförhållandena. Det finns inte något generellt hinder mot att elever exempelvis hänvisas till särskilda uppsamlingsplatser i hemmets respektive skolans närhet.

Enligt förarbetena ska kommunen dock i det enskilda fallet särskilt beakta en elevs eventuella funktionsnedsättning och om behov finns hämta eleven vid elevens hem.

Vid den individuella prövningen med hänsyn till trafikförhållanden måste kommunen väga in bland annat elevens ålder och mognad samt vägsträckans trafikfarlighet. Bedömningen av trafikförhållandena bör, enligt en dom från HFD, vara densamma oavsett om den gäller rätten till skolskjuts överhuvudtaget eller om det är fråga om vägen mellan hemmet och en uppsamlingsplats. Utöver de faktiska trafikförhållandena ska även vårdnadshavarens tillsynsansvar vägas in i bedömningen av rätten till skolskjuts på grund av trafikförhållanden.

Källor: 9 kapitlet 15 b §, 10 kapitlet 32 § och 11 kapitlet 31 § skollagen, HFD 2023 referat 16 samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen-för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 380-381 och sidan 471-472.

Ska vårdnadshavares tillsynsansvar vägas in vid prövningen av en elevs behov av anpassad skolskjuts utifrån elevens funktionsnedsättning?

Kammarrätten i Stockholm har i en dom i oktober 2023 prövat frågan om rätt till anpassad skolskjuts i form av skoltaxi för en elev som till följd av sin funktionsnedsättning hade svårigheter att åka till och från skolan med kollektivtrafik. Kammarrätten uttalade i denna dom att det vid en prövning av en elevs behov av skolskjuts utifrån elevens funktionsnedsättning är resans påverkan på elevens mående och hens förutsättningar att tillgodogöra sig och delta i skolverksamheten som är avgörande. Vårdnadshavarens tillsynsansvar bör, enligt kammarrätten, inte vägas in i en sådan bedömning.

En kammarrätts dom är inte i sig prejudicerande, och då det finns fyra kammarrätter kan praxis variera mellan dessa. Domen från Kammarrätten i Stockholm kan ge viss vägledning utifrån hur omständigheterna har bedömts i det enskilda fallet.

Källa: Kammarrättens i Stockholm dom 2023-10-23, mål nummer 4622-23.

Resor för elever i specialskolan

Vilka regler gäller för resor för elever i specialskolan?

Elever i specialskolan har rätt till de resor som krävs för utbildningen. Det gäller även elever som går i förskoleklass vid en specialskola. Staten ska stå för kostnaderna för resorna.

Det är Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) som beslutar om kostnadsfria resor för en elev i specialskolan.

Källor: 9 kapitlet 15 d §, 12 kapitlet 25 § och 28 kapitlet 7 § 2 skollagen samt förordning (SKOLFS 1991:39) om ersättning till vissa funktionshindrade elever m.fl. för resor.

Resor för elever i sameskolan

Vilka regler gäller för resor för elever i sameskolan?

Elever i sameskolan har rätt till de resor som krävs för utbildningen. Det gäller även elever som går i förskoleklass vid en sameskola. Staten ska stå för kostnaderna för resorna.

Det är Sameskolstyrelsen som beslutar om kostnadsfria resor för en elev i sameskolan.

Elever i fritidshem vid en sameskola kan enligt Sameskolstyrelsens reglemente erbjudas skolskjuts om det finns särskilda skäl.

Källor: 9 kapitlet 15 d §, 13 kapitlet 23 § och 28 kapitlet 8 § skollagen samt Sameskolstyrelsens reglemente för skolskjutsar, sidan 2.

Elevresor i gymnasieskolan

Vilken rätt till kostnadsfria resor har elever i gymnasieskolan?

Elever i gymnasieskolan har inte rätt till skolskjuts. Om en elev har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen ska elevens hemkommun dock stå för kostnaderna för elevens dagliga resor mellan bostaden och skolan, förutsatt att färdvägen är minst sex kilometer. Detsamma gäller för en elev som inte har uppnått åldern för att ha rätt till studiehjälp i form av studiebidrag enligt studiestödslagen, men som i övrigt uppfyller villkoren för bidraget.

Stödet för elevresorna ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt som kommunen bestämmer. Kommunen får bestämma hur resorna ska ske.

Källor: Lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor samt förordning (1991:1120) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor.

Vad gäller kring elevresor för elever i gymnasieskolan med växelvist boende?

För en elev under 18 år som bor växelvis hos sina vårdnadshavare gäller hemkommunens skyldighet att, utifrån reglerna i elevreselagen, stå för kostnaden för elevens dagliga resor mellan bostaden och skolan i förhållande till båda dessa bostäder. Detta oavsett vilken av adresserna som eleven är folkbokförd på. Det framgår av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Domstolen konstaterade att innebörden av begreppet bostad i elevreselagen inte ska begränsas till att bara avse den bostad där ett barn som bor växelvis hos sina vårdnadshavare är folkbokfört.

Källor: 2 § lag (1991:1110) om kommuners skyldighet att svara för vissa elevresor och HFD 2023 referat 4.

Överklagande

Vilka regler gäller kring överklagande av beslut om skolskjuts?

Överklagande till förvaltningsdomstol

Beslut om skolskjuts för elever i förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola som har valt den skola där kommunen skulle ha placerat dem får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller beslut om skolskjuts för elever som har tagits emot i en annan kommuns förskoleklass, grundskola eller anpassade grundskola därför att de på grund av personliga förhållanden har särskilda skäl att gå i den kommunens skola, och som måste övernatta i skolkommunen.

Även beslut om skolskjuts för elever som går i anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman inom hemkommunen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller vissa beslut om skolskjuts för elever i anpassade gymnasieskolan som har tagits emot i en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman i en annan kommun, och som måste övernatta i skolkommunen. Det är dock bara om eleverna har tagits emot i den andra kommunen enligt vissa angivna bestämmelser i skollagen som beslutet om skolskjuts kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Källa: 28 kapitlet 5 § skollagen.

Laglighetsprövning

Andra beslut om skolskjuts än ovanstående får enbart överklagas enligt kommunallagens bestämmelser om laglighetsprövning. En laglighetsprövning kan leda till att förvaltningsdomstolen antingen godkänner eller upphäver beslutet, men prövningen kan inte leda till att själva innehållet i beslutet ändras.

Källa: 28 kapitlet 18 § skollagen.

Får beslut om resor som krävs för utbildning i specialskolan överklagas?

Ja, Specialpedagogiska skolmyndighetens beslut om resor som krävs för utbildning i specialskolan får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Källa:: 28 kapitlet 7 § skollagen.

Får beslut om resor som krävs för utbildning i sameskolan överklagas?

Ja, Sameskolstyrelsens beslut om resor som krävs för utbildning i sameskolan får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Källa: 28 kapitlet 8 § skollagen.

Får en kommuns beslut om kostnadsfria elevresor i gymnasieskolan överklagas?

I den lag som reglerar kommuners skyldighet att stå för kostnaderna för vissa elevresor finns inga bestämmelser om överklagande. Det innebär att beslut enligt dessa bestämmelser endast kan bli föremål för laglighetsprövning.

Källor: 13 kapitlet kommunallagen samt lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor.

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 17 mars 2024

Innehåll på denna sida