Val av grundskola

Hemkommunen, det vill säga den kommun där man är bosatt (normalt folkbokförd), ska ordna utbildning för alla som enligt skollagen har rätt att gå i grundskolan. Vårdnadshavaren har rätt att välja skola för sitt barn i hela kommunen, inte bara i den kommundel eller stadsdel där eleven bor.

Kommunal grundskola i din kommun

Det är kommunen som avgör hur många elever som får plats vid varje skolenhet. Kommunen ska i första hand utgå från vårdnadshavares önskemål när den placerar en elev vid en viss skolenhet. Men vårdnadshavarens önskemål om placering vid en viss skolenhet får inte gå ut över ett annat barns rätt till placering vid en skolenhet nära hemmet (närhetsprincipen). Det kan finnas flera skolor i kommunen som anses vara belägna nära hemmet så närhetsprincipen innebär inte alltid att barnet blir placerad i den skolenhet som ligger närmast hemmet. När antalet elever som vill gå på en skola är större än det antal platser skolan erbjuder, måste kommunen därför bedöma vilka elever som har bäst rätt till en plats på skolan.

Om barnet haft en placering i förskoleklass på en kommunal skolenhet har det förtur till plats i årskurs 1 på den skolenheten.

Kommunen får även gå emot vårdnadshavarens önskemål om det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Kommunal grundskola i en annan kommun

I vissa fall har eleven rätt att bli mottagen i en annan kommun än sin hemkommun. Eleven ska med hänsyn till sina personliga förhållanden ha särskilda skäl att få gå i en skolenhet i den kommunen. Eleven kan även få gå i en annan kommun om man inte har särskilda skäl.

Det är den mottagande kommunen som avgör om eleven ska få en plats på någon av deras skolenheter.

Fristående grundskola

Öppenhetskrav

En vårdnadshavare kan även ansöka om plats en fristående grundskola i eller utanför hemkommunen för sitt barn. Huvudregeln är att en fristående skola ska vara öppen för alla elever som har rätt att gå i grundskolan. Även elever i behov av särskilt stöd kan, precis som alla andra, välja den fristående grundskola de vill gå på. Finns det plats på skolan har alla som grundregel rätt att gå där oavsett om skolan ligger i den kommun där man är bosatt eller i en annan kommun. Det är huvudmannen för skolan som bestämmer hur många elever som kan tas emot på skolan.

Den fristående skolan får ett bidrag, grundbelopp, för alla elever från elevens hemkommun. I det beloppet ligger också resurser för olika former av specialpedagogiskt stöd, extra undervisning med mera.

För elever som har ett mycket omfattande behov av särskilt stöd kan den fristående skolan också få ett extra bidrag, tilläggsbelopp, från hemkommunen. Det handlar om extraordinära stödåtgärder som assistent, specifika hjälpmedel eller anpassning av lokaler. Om kommunen nekar den fristående skolan ett sådant tilläggsbelopp med motiveringen att det skulle innebära betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen kan den fristående skolan neka att ta emot eleven. Om den fristående skolan får ett tilläggsbelopp för en elev får den inte neka att ta emot eleven.

Urval (om det finns fler sökande än det finns platser)

Om det inte finns plats för alla sökande, får den fristående skolan göra ett urval bland de sökande. Det får dock bara ske enligt de principer som Skolinspektionen godtar.

För fristående grundskolor har Skolinspektionen i första hand accepterat följande urvalsgrunder:

  • anmälningsdatum
  • syskonförtur
  • geografisk närhet
  • förtur för de elever som går i skolans tillhörande förskoleklass
    • verksamhetsmässiga samband: organisatoriskt samband (till exempel att en fristående förskola samutnyttjar lokaler och/eller personal med den aktuella skolan), pedagogiskt samband, (till exempel Waldorf och Montessori)

Den fristående skolan behöver inte använda alla grunderna, utan kan välja en eller flera av dem. Skolan måste dock vara tydlig med vilka urvalsgrunder som används och i vilken ordning de kommer.

Detta innebär också att den fristående skolan måste följa de fastställda urvalsreglerna. De kan inte i enskilda fall göra undantag från sina urvalsgrunder eller väga in andra faktorer utifrån den enskilde sökandes behov och förutsättningar.

Vissa undantag vid antagning

Varken kommuner eller huvudmän för fristående grundskolor får som huvudregel använda tester och prov som villkor för antagning eller för urvalet av elever.

Det finns dock undantag för vissa speciella utbildningar. Det gäller utbildningar som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd från och med årskurs 7 eller om Skolinspektionen beslutat om det även från årskurs 4. Det finns också s.k. spetsutbildningar i årskurs 7-9 där Skolverket kan ha medgivit andra antagnings- och urvalsregler. Även den förberedande dansarutbildningen har andra bestämmelser om urval.

Även för viss tvåspråkig och engelskspråkig utbildning finns undantag. Det finns också skolor som enbart är inriktade mot elever i behov av särskilt stöd.

Byta skola

Det finns inga bestämmelser som säger att det ska finnas en gemensam kö till kommunala och fristående skolor. Vill en elev byta till en annan kommunal skola i sin hemkommun, ska eleven kontakta hemkommunen. Vill eleven byta till en annan kommunal skola i en annan kommun, ska eleven kontakta den kommun där skolan är belägen. En elev som vill byta till en fristående skola ska kontakta den fristående skolan.

Senast granskad: 2016-11-07
Innehållsansvar: Utbildningsavdelningen