Intensiv och individuell lästräning för unga elever som riskerar lässvårigheter ger goda resultat

Strukturerad ljudbaserad lästräning i kombination med direktavkodning och textsamtal, förbättrar avkodning, läsflyt och läsförståelse hos unga elever som riskerar lässvårigheter. Här sammanfattas en svensk studie där andraklassare fått en-till-en-undervisning under 21 timmar fördelat över 9 veckor.

För 25 år sedan publicerade Anita­­ Hjälme sin avhandling Kan man bli klok på läsdebatten? Här analyserade hon den kontrovers om läsinlärning som ägde rum i USA och Sverige under 1970-talet.

I huvudsak rörde kontroversen två läsinlärningsmetoder, ”phonics” och ”comprehension”, det vill säga ljudbaserad eller förståelsebaserad läsinlärning. Så småningom förstod utbildningsansvariga att en balanserad läs- och skrivundervisning där flera metoder ingår behövs, men att ljudbaserad läsundervisning är nödvändig för alla elever i den tidiga läsinlärningen.

För en fördjupning i den vetenskapliga evidensen av läs- och skrivundervisning för yngre elever vill jag rekommendera Hjälmes sammanfattning av Vetenskapsrådets rapport och övriga studier i referenslistan.

Att forskningssammanställningar främst läses av forskare och inte av praktiker antyder docent Haakes och professor Gulz debattinlägg i Sydsvenska dagbladet från 2024. Debattörerna är forskare i kognitionsvetenskap med inriktning lärande och undervisning vid Lunds universitet.

Debattartikeln gör gällande att mer diskussion behövs mellan forskare och utbildningsansvariga för lärarutbildningarna i Sverige om vikten av att lärarstudenter lär sig använda beforskade metoder i sin läsundervisning.

Även om föreliggande studie handlar om en specialpedagogisk intervention som kräver rektors organisering och ganska omfattande resurser kan den vara intressant för både lärarstudenter och verksamma lärare. Detta eftersom den ger konkreta inblickar i vilka delar som kan ingå i forskningsbaserad lästräning med inslag av ljudbaserad metod, direktavkodning och textsamtal.

Studie med intensiv och individuell lästräning gav goda resultat

I en nyligen publicerad lästräningsstudie av Lindström-Sandahls forskargrupp vid Linköpings universitet deltog 68 andraklassare. Eleverna utgjorde 9 procent av det ursprungliga elevunderlaget.

Elever med neuropsykiatrisk diagnos och nedsatt syn eller hörsel togs inte med i studien. Barnen indelades slumpmässigt i interventions- eller kontrollgrupp med 34 barn i varje grupp.

Studien var randomiserad och kontrollerad vilket är en design som används för att ta reda på om en bestämd typ av undervisningsmetod har effekt. I den här studien jämfördes intensiv och individuell lästräning med ordinarie undervisning.

För att undervisningsmetoderna ska vara jämförbara ska grupperna vara så lika sammansatta som möjligt. I den här studien hade respektive grupp jämbördig ålder, könsfördelning och kognitiv förmåga vilket hade undersökts med psykologiska tester av ordförråd och visuell förmåga.Elever med svag ordavkodning och stavningsförmåga identifierades redan på vårterminen i årskurs 1.

I denna studie agerade man således som flera tidigare studier förespråkar: att fånga upp och träna läsning med eleverna innan de misslyckas med den, det som man i forskningsstudier kallar RTI, Response To Intervention Länk till annan webbplats.. Vill man läsa mer om RTI kan man läsa Camilla Nilvius doktorsavhandling.

Hälften av eleverna fick intensiv och individuell lästräning och hälften fick ordinarie undervisning, vilket innebar att de följde klassrumsundervisningen eller annan undervisning som erbjöds på skolan, exempelvis liten grupp eller stöd av elevassistent.

Författarna hade två forskningsfrågor de ville besvara. Dels om den intensiva och individuella lästräningen förbättrade elevernas läsförmåga, och dels hur träningseffekten såg ut på det svenska skriftspråket vars ortografi (stavningssystem) har en lite mindre tydlig koppling mellan ljud och bokstav än exempelvis finska eller italienska.

Hur gick de individuella lästränings-lektionerna till?

Lektionerna innebar systematisk daglig övning av följande innehåll, vilket har gott vetenskapligt stöd i tidigare forskning:

• Första halvan av lästräningsprogrammet (18 lektioner) ägnades åt
  ljud-bokstavssamband. Här introducerade läraren bokstavsnamn, bokstavsljud och bokstavskort muntligt. Därefter identifierade och producerade eleven ljuden och matchade dem med bokstäverna. Alfabetets alla bokstäver arbetades igenom på detta sätt.
• De efterföljande 7 lektionerna ägnades åt sammanljudning och segmentering av ord som presenterats muntligt och på ordkort. Eleven placerade ut enstaka ljud i ord där tomma linjer signalerade korrekt antal ljud i ordet. Avslutningsvis skrev läraren hela ordet. Senare identifierade eleven själv ljuden och skrev orden självständigt.
• Därefter övade eleverna ordigenkänning på flera olika sätt: mjuk sammanljudning av ord där första konsonanten går att hålla ut, exempelvis /m, n, v, s/, och därefter av ord som började med stoppkonsonanter, exempelvis /p, t, k, b/. Fokus var här på ord med ljudenlig stavning och med enkel ortografisk struktur.
• Böjningar och härledningar av ord introducerades tidigt då forskning visat att genom att uppmärksamma ordens morfologi, det vill säga ordens stam och ändelser (tänk finskor: fin-skor, finsk-or) förbättras ordförståelse och läsning.
• Därefter övades direktavkodning av högfrekventa småord. Läraren agerade nu ”föreläsare” och eleven läste sen orden högt ”i kör” tillsammans med läraren. Direktavkodade ord som övats introducerades stegvis i läsning av meningar och i skrivning. Eleverna övade därefter på att skriva samma ord och läste avslutningsvis ordlistor och meningar upprepat. Alla inövade ord lästes i snitt minst två gånger.
• Forskarna hade skapat en berättelse för studien. Vid varje tillfälle läste läraren högt en kort episod ur denna för eleven. Texten innehöll vardagliga högfrekventa ord liksom innehållsspecifika ord. Efter högläsningen fick eleven en fråga som handlade om innehållet och där syftet var att elevens egen tankevärld skulle bli tillgänglig gentemot texten.
• Lotto, memory eller ordkortsspel avslutade varje lektion. Genom dessa övades de lästa och skrivna orden ytterligare på ett lustfyllt sätt.

Vad fann forskarna och hur kan vi förstå resultaten?

Genom att jämföra effektmått, det vill säga styrkan på förändringen i läsresultaten hos eleverna som ingick i interventions- respektive kontrollgrupp, fann de att eleverna som fick den intensiva och individuella lästräningen hade förbättrat sina förmågor mer än de som fick ordinarie undervisning.

Effekten av de individuella lästräningslektionerna sågs inte enbart på ordavkodning utan överfördes även på läsförståelse. Här är det viktigt att lyfta fram att ordinarie undervisning innehöll både klassrumsundervisning, liten grupp, stöd av elevassistent med mera, på det sätt som skolundervisning vanligen bedrivs i svenska skolor.

Emellertid har författarna till studien inte specificerat exakt vad den ordinarie undervisningen innehöll av lästräningsmoment, vilket till viss del försvårar tolkningen av resultaten.

Det är viktigt att poängtera att de individuella lästräningslektionerna där ljudbaserad lästräning var huvudelement innehöll ytterligare övningselement. Dessa var direktavkodning av vanliga ord, morfologisk medvetenhet, upprepad läsning och språkförståelse.

Här kan the Simple View of Reading vara en hjälpsam teori i förståelsen av vad läsning är. Enligt den utgörs nämligen läsning av en mängd olika hoptvinnade ”trådar”, det vill säga underliggande förmågor som är kopplade till de två övergripande delarna avkodning och förståelse Länk till annan webbplats..

Samtliga dessa trådar behöver alltså tas med i interventionen för att den ska vara effektiv. Med studien framkom också att den individuella lästräningen var effektiv även på svenskans ortografi där kopplingen mellan ljud och bokstav är mindre tydlig. Det betyder att svenska skolor kan anamma det tillvägagångssätt som tydligt redovisas i artikeln av Lindström-Sandahl med kollegor, och sannolikt nå goda resultat.

Elever med neuropsykiatrisk diagnos och nedsatt syn eller hörsel togs inte med i studien. Detta är olyckligt då vi vet att samförekomsten av läs- och skrivsvårigheter och ADHD är stor.

Likaså krävde studien jämförelsevis stora resurser jämfört med en tidigare svensk lästräningsstudie: se Levlin och Nakeva von Mentzer, 2020, i referenslistan. Där var huvudelementet likaså ljudbaserat. I denna studie fann man goda resultat på avkodningsförmåga efter 15 timmar fördelat över 6 veckor.

Om det finns intresse hos lärare att genomföra lästräning liknande den som beskrivs i den sammanfattade studien är det viktigt att ha en dialog med rektor tidigt. Rektor är den som kan ha möjlighet att sätta in de resurser som krävs.

Text: Cecilia Nakeva von Mentzer

Källor:

Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018). Ending the reading wars: Reading acquisition from novice to expert. Länk till annan webbplats. Psychological Science in the Public Interest, 19(1), 5–51.

Elbro, C. (2005). Literacy Acquisition in Danish: A Deep Orthography in Cross-Linguistic Light. In Handbook of Orthography and Literacy, Red. Joshi och Aaron. Taylor and Francis Group.

Fletcher, J. M., Savage, R., & Vaughn, S. (2021). A commentary on bowers (2020) and the role of phonics instruction in reading. Länk till annan webbplats. Educational Psychology Review, 33(3), 1249–1274.

Haake, M. & Gulz, A. (2024). ”Vi misstänkliggör inte alla lärarutbildningar.” Länk till annan webbplats. Debattartikel den 14:e februari 2024 i Sydsvenska dagbladet. Tillgänglig den 8 april 2024 från

Hjälme, A. (1999). Kan man bli klok på läsdebatten. Analys av en pedagogisk kontrovers. Doktorsavhandling filosofi. Uppsala universitet.

Hjälme, A. (2016). Introduktion och ”läsguide” till ”Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever”. Länk till annan webbplats. Tillgänglig den 31 januari 2024 från

Kjellin, O. (2005). Uttalet, språket och hjärnan. Teori och metodik för språkundervisningen. Hallgren & Fallgren förlag.

Levlin, M., & Nakeva von Mentzer, C. (2020). An evaluation of systematized phonics on reading proficiency in Swedish second grade poor readers: Effects on pseudoword and sight word reading skills. Länk till annan webbplats. Dyslexia, 26(4), 427-441.

Lindström‐Sandahl, H., Elwér, Å., Samuelsson, S., & Danielsson, H. (2023). Effects of a phonics intervention in a randomized controlled study in Swedish second‐grade students at risk of reading difficulties. Dyslexia, 29(4), 290-311.

Nilvius, C. (2022). Response to Intervention - en specialdidaktisk modell för att förebygga lässvårigheter: Från samlat forskningsläge till tillämpning i svensk skolkontext. Länk till annan webbplats. Doktorsavhandling Linnéuniversitet. Tillgänglig den 9 april 2024 från

Pennington, B. F., & Bishop, D. V. (2009). Relations among speech, language, and reading disorders. Annual review of psychology, 60, 283-306.

Torkildsen, J. V. K., Bratlie, S. S., Kristensen, J. K., Gustafsson, J. E., Lyster, S. A. H., Snow, C., & Hagtvet, B. (2022). App-based morphological training produces lasting effects on word knowledge in primary school children: A randomized controlled trial. Journal of Educational Psychology, 114(4), 833.

Socialstyrelsen (2012). Att göra effektutvärderingar. Länk till annan webbplats. Red. Knut Sundell.

Vetenskapsrådet (2015). Delrapport från SKOLFORSK-projektet. Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever. Länk till annan webbplats.