Utveckling av funktionella kunskaper för elever med intellektuell funktionsnedsättning

En ny forskningsöversikt sammanfattar nordisk forskning om utvecklingen av funktionella kunskaper hos elever med intellektuell funktionsnedsättning. Studien skisserar forskningsfältet, ger uppslag för undervisningen och pekar samtidigt på stora forskningsbrister.

Studien har genomförts av Ingrid Olsson vid Uppsala universitet, inom ramen för ett större forskningsprojekt som stöddes av Vetenskapsrådet. Hon publicerade sin artikel på svenska, vilket underlättar tillgängligheten för intresserade läsare i Sverige.

Hur skolor kan utveckla elevers funktionella kunskaper Länk till annan webbplats.

Urvalet av de 20 artiklarna, som ingår i forskningsöversikten, återspeglar övervikten av kvalitativa ansatser på området och fokuserar på förhållandena i Norge och Sverige, två länder som organiserar utbildningen för denna elevgrupp på olika sätt. Medan Norge satsar på inkluderande undervisning inom ramen för den obligatoriska skolan ligger tyngdpunkten i Sverige på undervisningen i de anpassade skolformerna, som tills nyligen kallades särskola.

I centrum av Olssons artikel står dock utvecklingen av funktionella kunskaper, och inte utbildningens organisationsform. Studien lägger särskilt vikt på elever i åldersgruppen 10 till 20 år.

Vad är funktionella kunskaper?

Ingrid Olsson fokuserar i sin studie på undervisningsmetoder för att utveckla funktionella kunskaper hos elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Funktionella kunskaper är sådana kunskaper som främjar

• arbete/sysselsättning och fortsatta studier
• delaktighet i samhället
• självständighet och god självkänsla
• en hälsosam livsstil
• sociala färdigheter.

Olsson kopplar dessa kunskaper till möjligheter till ett aktivt och självständigt demokratiskt deltagande i samhället, vilket hon tolkar som förutsättningar för inkludering.

Det råder brist på forskning

I en tidigare forskningsöversikt från 2018 undersökte Moljord vilket innehåll elever med IF får ta del av i sin undervisning. Denna översikt visar att undervisning om kognitivt, akademiskt innehåll är vanligare än undervisning om funktionella kunskaper. Tyngdpunkten på akademiskt innehåll kan leda till att elever inte får utveckla nödvändiga förmågor för att vara delaktiga i samhället, exempelvis inom sådana områden som arbete och hälsa.

Mot denna bakgrund är syftet med Olssons studie att ge en systematisk översikt över och en kritisk analys av nordisk forskning när det gäller främjande av funktionella kunskaper hos elever med IF. Studien utgår även från pragmatismen, vilket i detta sammanhang handlar om att skapa kunskap som ligger nära praktiken med syfte att utveckla undervisningen. Detta syns tydligt i fokuset på vad som studeras – undervisningsmetoder som skapar förutsättningar för att elever ska få utveckla funktionella kunskaper.

Funktionella kunskaper ur tre olika perspektiv

Resultaten i översikten beskrivs bland annat utifrån den didaktiska triangeln med fokus på antingen elev, pedagog eller kunskapsinnehåll. Dessa tre komponenter utgör hörnen i triangeln och illustrerar undervisningens komplexitet. För att förstå undervisningskontexten behöver man ta hänsyn till alla tre delar.

Den aktuella forskningen innehåller nästan alltid aspekter från mer än ett hörn i triangeln, men nedan beskrivs resultaten med tyngdpunkt i de olika hörnen. Pedagogernas egenskaper, bemötandet och kunskap om elevgruppen framhävs i studien som viktiga områden för att lära ut funktionella kunskaper.

Även lärarens förmåga att anpassa språk och upplägg efter elevernas behov är viktigt. Det innefattar strategier som tydlighet, att ge elever tid, vara flexibel och ha höga förväntningar på eleverna. Detta i sin tur leder till att eleverna känner sig respekterade och värdefulla. Ju mer tilltro eleverna har till sina egna förmågor desto mer benägna är de att delta i undervisning.

Elevens självbild, självbestämmande och relationer

Samma teman som är representerade i forskning om läraren finns även i elevperspektivet. Att främja elevens självförtroende är viktigt för att uppnå inkludering, men också att undervisningen utgår från elevens nivå och att eleverna får utveckla förmågan att arbeta självständigt. Detta kan exempelvis göras genom ett arbetssätt som heter The Self-Determined Learning Model of Instruction.

Arbetssättet handlar om att eleven får träna på att formulera mål, planera hur målet ska nås samt utvärdera denna process. I Olssons översikt finns exempel på forskning som visar att denna modell kan leda till att eleverna presterar bättre i undervisningen och att de kan utveckla ett ökat självbestämmande.

I en annan studie i översikten framhålls att akademiskt orienterad utbildning och brister i samverkan kan utgöra hinder för vänskapsrelationer mellan eleverna, medan en variation av arbetssätt i klassrummet kan främja social kompetens.

Vad ska eleverna lära sig?

De artiklar i forskningsöversikten som handlar om kunskapsinnehåll bidrar med kunskap om olika skolämnen och om kunskapsmål i styrdokument. Studierna om kunskapsinnehåll i översikten är dock få. Här kommer några exempel på vad olika studier visade:

• I hem och konsumentkunskap visar det sig att elever behöver lära sig aritmetiska kunskaper, såsom nummer/tal, mängder och beräkningar, för att följa recept.
• I ämnet engelska visar det sig att olika arbetssätt ökade engagemang och förbättrade elevernas textskrivande, såsom att involvera eleverna i att sätta mål och utforma uppgifter.
• I en studie av Sjöqvist med flera framkommer att rektorer anser att bildundervisning kan utveckla alternativa kommunikationsformer, kommunikationsförmåga, problemlösningsförmåga, nyfikenhet, kreativitet, fantasi och initiativförmåga hos elever med IF.
• Anpassad skola eller liknande skolformer i andra länder beskrivs som en organisatorisk förutsättning som kan leda till för mycket fokus på funktionella kunskaper för elever med IF och exkludera elever från undervisning med elever utan IF. Å andra sidan argumenterar Olsson genomgående för vikten av funktionella kunskaper som en förutsättning för inkludering, men också att det behövs fler forskningsinsatser på området.

Det finns ett stort behov av ytterligare studier

Som författaren själv framhåller så är det tydligaste resultatet i denna forskningsöversikt att det är brist på forskning om undervisningsmetoder som utvecklar funktionella kunskaper hos elever med IF. Oavsett vilket hörn i den didaktiska triangeln (elev, lärare, innehåll) som undersöktes var de inkluderade studierna få och därav är generaliserbarheten låg.

Inte minst understryker forskningsöversikten avsaknaden av studier med kvantitativa eller mixade metoder gällande denna elevgrupp. Dock ges flera uppslag på undervisningsmetoder som kan bidra till att utveckla elevernas funktionella kunskaper och förmågor, som bidrar till deras delaktighet i samhället.

Text: Jonny Wåger, Örebro universitet

Källor:

Moljord, G. (2018). Curriculum research for students with intellectual disabilities: a content-analytic review. Länk till annan webbplats. European Journal of Special Needs Education, 33(5), 646–659.

Olsson, I. (2022). Hur skolor kan utveckla elevers funktionella kunskaper – en nordisk forskningsöversikt om undervisning av elever med intellektuell funktionsnedsättning. Länk till annan webbplats. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 8, 156-156.

Sjöqvist, A., Göransson, K., Bengtsson K. & Hansson S. (2020). The arts: A precious part of special education? How principals value and organise arts education in compulsory school for pupils with intellectual disability in Sweden. Länk till annan webbplats. European Journal of Special Needs Education.