Varierande bedömningsformer behövs för att alla elever ska kunna visa sina kunskaper

En forskningsöversikt har kartlagt mötet mellan områdena specialpedagogik och kunskapsbedömning, med fokus på val av bedömningsformer. Resultatet visar att lärares val av bedömningsform har stor betydelse för en rättvis bedömning av kunskaper. Gällande val av bedömningsform framkommer att lärare behöver ta hänsyn till elevers olika bakgrund och förutsättningar.

Studier som inkluderar de båda forskningsfälten specialpedagogik och kunskapsbedömning är relativt sällsynta. Det visar forskningsöversikten Bedömning för alla? En SMART forskningsöversikt över specialpedagogiska behov och kunskapsbedömning från 2022 av Anna Öhman vid Örebro universitet.

Syftet med forskningsöversikten var att öka kunskapen om vilka bedömningsformer som kan inkludera elever med hänsyn till olika bakgrund, förutsättningar och behov. Vilka bedömningsformer inkluderar elever i bedömningsprocessen och vilka bedömningsformer kan bidra till ökad likvärdighet i bedömning?

Forskningsöversikten bygger på sökningar efter forskning där båda områdena klassrumsnära kunskapsbedömning (bedömning som genomförs inom undervisning) och specialpedagogik fanns med. Sammantaget inkluderades 17 studier i forskningsöversikten, publicerade mellan åren 2010 och 2020. Studierna analyserades tematiskt där fyra teman var framträdande.

Rättvisa och likvärdighet

Det första temat i forskningsöversikten, Rättvisa och likvärdighet, belyser hur olika val av bedömningsformer kan bidra på olika sätt till att synliggöra kunskaper hos elever med olika behov, exempelvis hos elever med olika språklig eller socioekonomisk bakgrund. Forskning visar hur val av bedömningsform också kan missgynna elever och på så sätt bli en grund för orättvisa och olikvärdighet i kunskapsbedömningar, det vill säga att vissa elever inte ges lika möjligheter att visa sina kunskaper.

Forskningsöversikten lyfter bland annat fram en amerikansk fallstudie av Elizabeth Dutro med kollegor från 2013, som på djupet observerat fyra elever med varierad etnisk- och klassbakgrund i fjärde och femteklass. Studiens resultat visar att dessa elever missgynnades i de fall då de fått visa sina kunskaper genom traditionella provuppgifter eller storskaliga ”high stakes prov”, det vill säga viktiga prov där mycket står på spel. Mer gynnsamt var i stället att få visa sina kunskaper genom mer informella bedömningsformer genomförda på lektionstid.

Inkludering och tillgänglighet

Det andra temat i forskningsöversikten är Inkludering och tillgänglighet. Studier inom temat visar hur elever utifrån socioekonomisk- och språklig bakgrund eller elever med särskilda behov kan göras delaktiga i högre grad i bedömningsprocessen genom bedömningsmetoder där bedömningen sker inom undervisningen.

I en amerikansk studie av Susanne B. O´Keeffe låg fokus på hur elever med olika språklig och kulturell bakgrund kunde ges bättre förutsättningar att prestera. I studien observerades bland annat en lärare i grundskolan vars specialitet var att använda ”alternativa bedömningsformer” i naturvetenskaplig undervisning. Exempelvis använde läraren sig av portfoliometodiken, lät eleverna genomföra ett projekt, skapa en utställning eller göra en video.

I studien observerades hur läraren genomförde en laboration där elever med begränsade språkliga kunskaper kunde visa sina kunskaper i naturvetenskap genom att läraren ställde frågor och pratade med eleverna under lektionen. Lärarens bedömningspraktik genomsyrades av allsidighet där hon lät sina elever visa sina kunskaper såväl i skriftlig form som genom att rita eller genom samtal.

Undervisningen anpassades till elevernas förutsättningar, där elever som blev färdiga gavs ytterligare uppgifter medan andra elever fick mer stöd av läraren. Genom att se till elevernas individuella förutsättningar kunde lärare anpassa undervisningen och uppgifter till varje elev.

Ett annat exempel från temat är Felicity McLures fallstudie från Australien publicerad 2020, där hon djupstuderade en elev i grundskolan med särskilda behov. I studien användes Thinking Frame Approach, vilket kort kan beskrivas som en undervisningsmetod där elever först arbetar i små grupper för att sedan presentera sina lösningar i helgrupp. Därefter återvänder de till den lilla gruppen för att revidera sina lösningar.

I studien fick eleven som studerades arbeta i mindre grupper och presentera sin förståelse av olika begrepp muntligt eller genom ritningar. Genom att synliggöra sina kunskaper på detta vis visade resultat från studien hur eleven med särskilda behov presterade bättre kunskapsmässigt, blev mindre utåtagerande och fick stärkt självförtroende genom att få visa sina kunskaper i en mindre grupp.

Interaktion och relation

Det tredje temat i forskningsöversikten, Interaktion och relation, belyser hur interaktion mellan lärare elev och elever emellan har betydelse för kunskapsbedömning. Som exempel lyfts en studie från grundskolan i Hong Kong, av Ming-tak och Kerry Kennedy publicerad 2014, som visar på betydelsen av lärares inställning och mottagande av elever med annan kulturell bakgrund.

Med förståelse för att minoriteter i klassrummet inte alltid matchar majoriteten menar forskarna bakom studien att elever bättre kan stödjas i klassrummet genom så kallad kulturell responsivitet, det vill säga en lyhördhet för elevens kulturella bakgrund. Som slutsats i studien menas att inte minst kulturell responsivitet kan vara viktigt att ta med sig som lärare i bedömningsprocessen för att bland annat integrera bedömning i undervisning samt lyfta bort språkliga barriärer i bedömningsprocessen.

En kanadensisk studie av Marie-Éve Gonthier med kollegor publicerad 2018 baserad på 20 elever i åldrarna 12–14 år visar hur kamratbedömning kan resultera i ökad koncentration på skrivandet för elever med särskilda behov. I studien fick eleverna ge kamratbedömning i form av återkoppling på text via en chatt. Genom chatten kunde elevernas interaktion och kamratbedömning öka, vilket resulterade i positiv effekt på skrivförmågan hos deltagarna i studien.

Självreglering och identitet

Det fjärde och sista temat i forskningsöversikten är Självreglering och identitet. Temat illustrerar vikten av gott samspel mellan lärare och annan personal i undervisningen som sker runt eleven. Exempelvis lyfts en svensk studie av Lotta Andersson och Daniel Östlund publicerad 2017.

Studien genomfördes inom den anpassade grundskolan där 20 lärares arbete studerats genom observationer. I studien fokuserade forskarna på hur lärare ger muntlig formativ återkoppling.

Lärarna involverades i forskningsprojektet där de fick fortbildning inom formativ bedömning för lärande under tre terminer via samtal med forskarna i projektet. Vidare fick deltagarna i studien föreläsningar om bedömning generellt samt fördjupa sig i metoder för att ge återkoppling.

Resultatet av studien påvisar vikten av samverkan mellan lärare, elevassistent och elev. Genom en sådan samverkan kunde elevernas förmågor bättre synliggöras för bedömning.

En annan amerikansk studie inom grundskolan av Bryan Ness och Michael Middleton publicerad 2012 visar på betydelsen av att hitta individanpassade lösningar och strategier för varje enskild elev med inlärningssvårigheter i undervisningen. I studien användes en metod, MARS, där eleven i fyra steg förbereder sig för lärande.

Genom MARS-metoden hjälptes eleven att fokusera på att

• ta med material som papper och penna
• sätta rätt förväntningar
• göra sig redo att lära och fokusera
• hålla fokus på uppgiften.

Studiens resultat visar hur metoden kunde stödja elevernas möjlighet att styra sitt eget lärande utifrån deras unika förutsättningar.

Det finns ett behov av bredare perspektiv på kunskapsbedömning

En slutsats som kan dras av forskningsöversikten är betydelsen av att lärare anpassar och varierar bedömningsmetoder i sin bedömningspraktik. Frågan om bedömningsmetoder kan även kopplas till validitet i bedömning, det vill säga om det som avses att bedömas faktiskt är det som bedöms.

Det handlar om att utifrån elevers bakgrund och förutsättningar erbjuda möjligheter att kunna visa sina kunskaper för att kunna göra en trovärdig och rättvisande bedömning. Öhman drar slutsatsen att kunskapsbedömning som praktik behöver utvecklas i en riktning där alla elever ges möjlighet att få visa sina kunskaper.

Text: Johan Forsell, Linköpings universitet

Källor:

Adie, L., van der Kleij, F., & Cumming, J. (2018). The development and application of coding frameworks to explore dialogic feedback interactions and self-regulated learning. Länk till annan webbplats. British Educational Research Journal, 44(4), 704–723.

Andersson, L., & Östlund, D. (2017). Assessments for learning in grades 1-9 in a special school for student s with intellectual disability in Sweden. Problems of Education in the 21st Century, 75(6), 508-524.

Dutro, E., Selland, Makenzie K., & Bien, A. C. (2013). Revealing Writing, Concealing Writers: High-Stakes Assessment in an Urban Elementary Classroom. Länk till annan webbplats. Journal of Literacy Research, 45(2) 99–4.

Gonthier, M., Ouellet, C., & Lavoie, N. (2018). Clavardage pédagogique: performances en écriture et interactions entre pairs chez des élèves du secondaire en difficulté d’apprentissage. Länk till annan webbplats. Apprentissage des Langues et Systèmes d’Information et de Communication (Alsic), 21.

Hue, M., & Kennedy, K. (2015). Promoting cultural responsiveness: teachers’ constructs of an assessment classroom environment for ethnic minority students in Hong Kong secondary schools. Länk till annan webbplats. Teachers and Teaching, 21(3), 289-304.

McLure, F. (2020). The Thinking Frames Approach: a case study of in-clusion using student-generated multiple-representations. Länk till annan webbplats. Journal of Re-search in Special Educational Needs, 20(1) 3–13.

Ness, B., & Middleton, M. (2012). A framework for implementing individualized self-regulated learning strategies in the classroom. Länk till annan webbplats. Intervention in school and clinic 47(5), 267-275.

O´Keeffe, S. B. (2019): How exemplary educators use their instructional expertise to support CLDE achievement in English-only inclusive classrooms. Länk till annan webbplats. TESOL Journal 11:e471, 1-10.

Öhman, A. (2022). Bedömning för alla? En SMART forskningsöversikt. Örebro universitet.