Hantera uppstart av arbetsområde

Du kan välj mellan att läsa eller lyssna på forskarkommentaren. Uppläsare är Marcus Samuelsson, biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet.

Lyssna till forskare som kommenterar filmen Uppstart av ett arbetsområde (mp4).

Läs en forskarkommentar till filmen

I de två filmerna visas exempel på hur en lärare en måndagsmorgon hanterar uppstart av ett nytt arbetsområde på lite olika sätt; ett framgångsrikt och ett icke framgångsrikt.

Den framgångsrika läraren kommer till klassrummet i god tid. Hon skriver arbetsordningen på tavlan, vädrar klassrummet, kollar IT-utrustning som ska användas och plockar fram material. Hon öppnar sedan dörren till klassrummet och eleverna, som står och pratar i korridoren, formerar snabbt ett led där de går in en efter en och hälsar på sin lärare genom en high-five eller liknande handgest. Dom ser då varandra i ögonen, vilket bidrar till ett upprätthållande av viktiga relationer i undervisningen. Detta förfaringssätt kan förstås som en inbyggd rutin, någonting som också gagnar lärarens ledarskap. Eleverna sätter sig sedan tyst i bänkarna som är placerade i grupper, något som främjar samarbete i lärande.

Den icke framgångsrika läraren stressar genom korridoren till klassrummet och noterar knappt eleverna när hon går in med sin korg med böcker. Hon öppnar sedan, med en knuff, dörren till korridoren och går tillbaka till katedern medan eleverna högljutt pratandes väller in i klassrummet och slår sig ned i sina bänkar där de fortsätter att prata och använda sina mobiler.

Den framgångsrika läraren hälsar god morgon och uttrycker en förhoppning om att alla har haft en fin helg. Hon noterar dessutom att två elever saknas och frågar kamraterna om de har sett dessa elever eftersom hon vet att några av dem de bor i närheten av dem som är frånvarande.

Den icke framgångsrika läraren tjatar först om att eleverna ska sluta prata och lägga undan sina mobiler. Hon frågar sedan två elever vad de har gjort i helgen. Flera som vill får inte berätta. Därefter nämner läraren vilket nytt arbetsområde klassen ska börja med och att en filmvisning inleder detta.

Den framgångsrika läraren påkallar elevernas uppmärksamhet genom att sätta på ett ljud med fågelkvitter och låter sedan eleverna gissa vilket nytt arbetsområde som står på tur. Hon följer upp introduktionen genom att ställa frågor som knyter an till elevernas förkunskaper, vilket skapar engagemang. När eleverna inte lyckas lösa en fråga får de diskutera med varandra och då läraren sätter ”trafiksignalen” på gult. Här styr hon introduktionen på ett lugnt och säkert sätt och visar entusiasm för elevernas svar, oavsett om dom är korrekta eller inte. Hon överraskar sedan eleverna med att plocka upp kort på fåglar ur en påse och låter eleverna svara. Det är kända arter för eleverna och hon avslutar med att visa en påskkyckling, vilket lockar till skratt. Därefter visar hon eleverna målet med lektionen och arbetsordningen på tavlan, vilket hon kompletterar med en muntlig instruktion. Eleverna hämtar lugnt det material som läraren har förberett.

Efter den introducerande filmen ger den icke framgångsrika läraren en kort och otydlig muntlig instruktion om vad eleverna förväntas arbeta med samtidigt som hon ställer fram korgen med böcker, detta resulterar i en högljudd trängsel vid katedern då alla springer fram efter böcker. När eleverna väl satt sig har ingen uppfattat innehållet i instruktionen och eleverna ropar frustrerat ut sina frågor. Läraren svarar surt att allt finns att läsa i boken och hon sätter en time-timer på 15 minuter, vilket är den tid de har på sig. Medan eleverna får försöka att ta det ansvar läraren här lägger på dem, sätter hon sig och rättar matteuppgifter. När time-timern ljuder frågar hon eleverna en efter en vad de kommit fram till och hon börjar med den elev som hon vet brukar svara rätt. När de övriga eleverna delvis levererar felaktiga svar korrigeras inte detta utan hon konstaterar bara att svaren inte är korrekta.

Den framgångsrika läraren låter eleverna arbeta tillsammans och avslutar med att påkalla deras uppmärksamhet med ett dubbelt handklapp. Eleverna släpper det de har för händerna och vänder sig mot läraren. Nu följer en gemensam genomgång av vad det var som var lärandemål för dagens lektion; hur man delar in fåglar i familjer. Då eleverna arbetat två och två och får svara tillsammans i dessa par, visar det sig att allt blir rätt löst.

Den framgångsrika läraren visar väl utvecklade didaktiska och sociala förmågor. Vi ser många exempel på det; tydlighet, genomtänkt sekvensering av inledningen, en välavvägd användning av digitala och analoga hjälpmedel, anpassning av ämneskunskaper till elevernas nivå, empatisk förmåga och humor. Detta kombinerat med goda ämneskunskaper utgör grunden till ett framgångsrikt ledarskap, vilket i sin tur bidrar till elevernas lärande.

Referenser för dig som vill fördjupa dig ytterligare inom området

Aspelin, J. (2010). Relationell pedagogik. Gleerups.

Emmer, E. T., Evertson, C. M., & Anderson, L. M. (1980). Effective classroom management at the beginning of the school year. The Elementary School Journal, 80(5), 219-231.

Dahlkwist, M. (2012). Lärarens ledarskap: relationer och grupprocesser. Liber.

Dahlkwist, M. (2019). Lärarledarskapet – Situationsanpassat ledarskap och strukturerad undervisning. Liber.

Freiberg, J. H., & Lamb. S. M. (2009). Dimensions of Person-Centered Classroom Management. Theory Into Practice, 48(2), 99-105.

Hendrick, C., & MacPhearsson, R. (2019). … och hur gör jag i klassrummet? Pedagogikforskning i praktiken. Natur & Kultur.

Karlberg, M., & Samuelsson, M. (2021). Ledarskap, sociala relationer och konflikthantering för lärare. Natur & Kultur.

Nilsson, J., & Karlberg, M. (2020). Handbok i klassrumsledarskap. Liber.

Ogden, T. (2017). Ledarskap i klassen. Praktik, teori och forskning. Studentlitteratur.

Sølvik, R. M. (2022). Fördjupat lärande och undervisningspraktik - att förbereda elever för framtida lärande. I: R. M. Sølvik & S. K. Ertesvåg (red.), Ledarskap i klassrummet: Undervisningskvalitet från teori till praktik. Studentlitteratur.

Wallberg, H. (2019). Lektionsdesign – en handbok. Gothia fortbildning.

Wedin, A-S. (2007). Lärares arbete och kunskapsbildning: Utmaningar och inviter i den vardagliga praktiken. Linköpings universitet.

Woolfolk, A., & Karlberg, M. (2015). Pedagogisk psykologi. Pearson Education Ltd.