Statsbidrag för karriärtjänster 2024/25

Bidragsramar 2024/25

Bidragsram kommunala huvudmän, statsbidrag för karriärtjänster 2024/25 Pdf, 601 kB. (Pdf, 601 kB)

Bidragsram fristående huvudmän, statsbidrag för karriärtjänster 2024/25 Pdf, 651 kB. (Pdf, 651 kB)

Bidragsram övriga huvudmän, statsbidrag för karriärtjänster 2024/25 Pdf, 457 kB. (Pdf, 457 kB)

Begäran om utbetalning 1 av 2 är öppen 1 september–15 oktober 2024 i e-tjänsten för statsbidrag.

I normalfallet avvisar vi sent inkomna begäranden om utbetalningar.

Logga in e-tjänsten Länk till annan webbplats.

Sök statsbidrag i e-tjänsten

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Begäran om utbetalning 2 av 2 är öppen 15 mars–2 maj 2025 i e-tjänsten för statsbidrag.

I normalfallet avvisar vi sent inkomna begäranden om utbetalningar.

Logga in e-tjänsten Länk till annan webbplats.

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag

För att logga in i e-tjänsten krävs det att du är en användare med behörighet till bidraget.

Bidragsramarna beräknas utifrån huvudmannens elevantal i förhållande till elevantalet i Sverige. Har huvudmannen exempelvis 1 procent av Sveriges elever tilldelas huvudmannen 1 procent av bidragsramen. Elevantalet beräknas utifrån ett genomsnitt av de tre senaste läsåren.

Bidragsramarna för pott 1 och pott 2 beräknas separat. Elevantalet för skolenheter som tillhör pott 2 ingår inte i beräkningarna för pott 1 och vice versa. Bidragsramen i pott 1 avrundas till närmaste tal som är delbart med 85 000 kronor och i pott 2 avrundas bidragsramen till närmaste tal som är delbart med 170 000 kronor.

Observera att bidragsramen kan ändras mellan åren eftersom elevantalet varierar från år till år.

Inför varje bidragsomgång gör vi en bedömning av vilka skolenheter som ska ingå i respektive pott. Vi utgår då ifrån elevernas socioekonomiska bakgrund på varje enskild skolenhet. Detta innebär att det kan variera vilka skolenheter som ingår i pott 2 mellan åren. I bidragsramen framgår det vilka skolenheter som ingår i pott 2 för just den bidragsomgången.

Antalet elever bygger på den senast inrapporterade och kvalitetssäkrade elevstatistiken till Statistiska Centralbyrån (SCB). Den elevstatistik som rapporterats in till SCB i oktober publicerar SCB först i mars/april året därpå, vilket innebär att statistiken inte finns tillgänglig när Skolverket ska beräkna bidragsramarna. För att beräkna ramarna för bidragsomgången 2024/25 använder vi oss av den elevstatistik som rapporterades in till SCB i oktober 2020, oktober 2021 och oktober 2022.

Antalet karriärtjänster i bidragsramen kan öka eller minska mellan bidragsomgångarna för en huvudman. Bidragsramen beräknas utifrån huvudmannens elevantal i förhållande till övriga huvudmäns elevantal. Det innebär att exempelvis en ökning av en huvudmans elevantal måste ligga i nivå med den totala ökningen i riket för att bidragsramen ska förbli oförändrad. Det kan alltså variera från år till år hur många karriärtjänster en huvudman kan tilldelas genom det här statsbidraget.

Vid beräkningen av bidragsramen ingår elever i skolformerna

• förskoleklass
• grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola
• gymnasieskola och anpassad gymnasieskola.

Vid beräkningen av bidragsramen för pott 2 ingår endast elevstatistik från de skolenheter som ingår i pott 2.

I statsbidraget ingår kostnader för sociala avgifter. Det beräknas utifrån en schablon på nästan 42 procent av utbetald löneökning. Om statsbidraget inte till fullo täcker sociala avgifter får huvudmannen stå för mellanskillnaden. Om huvudmannen får pengar över efter att de sociala avgifterna har betalats ut kan hen själv bestämma hur det kvarstående beloppet ska fördelas.

Skolverkets beslut om bidragsram för bidragsomgången 2024/25 visar vilka av en huvudmans skolenheter som tillhör pott 2. Skolenhetskoden styr vilken pott en skolenhet tillhör. Om en skolenhet i pott 2 byter namn men behåller samma skolenhetskod tillhör skolenheten fortfarande pott 2. Om en skolenhet i pott 2 däremot delas upp i flera skolenheter eller slås ihop med en annan skolenhet har elevsammansättningen förändrats. Sådana uppdelade eller sammanslagna skolenheter med nya skolenhetskoder kan inte längre tillhöra pott 2 utan tillhör i stället pott 1. För lärare som arbetar på sådana förändrade skolenheter ska huvudmannen begära ut bidrag från pott 1. Löneökningen ska då överensstämma med kravet på löneökning för förstelärare respektive lektorer i pott 1.

En huvudman som planerar en omorganisation av sina skolenheter bör kontakta oss för att få mer information om hur det kan påverka skolenheternas fortsatta tillhörighet till respektive pott.

Huvudmän som planerar att överlåta eller överta skolenheter bör kontakta oss eftersom det då är aktuellt att göra en omprövning av huvudmännens bidragsram.

Från och med den 1 juli 2020 gäller att läraren ska ha utsetts till förstelärare eller lektor efter ett öppet ansökningsförfarande. Skolverket tolkar detta som att minimikravet är att huvudmännen ska ge alla lärare som är anställda på berörd skolenhet möjlighet att ansöka om tjänsten som förstelärare eller lektor och att tjänsten ska ha varit utlyst internt. Det innebär att det inte är möjligt att begränsa ansökningsmöjligheterna till ett enskilt arbetslag inom en skolenhet.

Skolverket ställer inte krav på att tillsvidaretjänster som tillsattes innan förordningen (2019:1288) trädde i kraft ska utannonseras. Detta gäller oavsett om tillsvidaretjänsterna tillsattes med eller utan ett öppet ansökningsförfarande. Det är enbart tidsbegränsade tjänster som tillsattes innan förordningen (2019:1288) trädde i kraft som måste utannonseras på nytt, när tidsbegränsningen löpt ut. Även när en lärare väljer att avsluta sin tjänst och huvudmannen vill tillsätta tjänsten på nytt måste tjänsten utlysas.

Observera att det inte finns något krav på öppet ansökningsförfarande om en lärare utsågs till förstelärare eller lektor innan den 1 juli 2020 men tillträdde karriärtjänsten den 1 juli 2020 eller senare.

En förstelärare eller lektor ska ägna minst 50 procent av arbetstiden åt undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

Uppgifter som hör till undervisningen

Detta kan till exempel innebära att läraren:

• ensam eller med kollegor planerar och följer upp undervisningen
• bedömer, betygsätter eller dokumenterar elevers kunskapsutveckling
• återkopplar elevers utveckling till elever eller vårdnadshavare.

I övrigt är det upp till huvudmannen att utforma karriärtjänsterna så att det gynnar den egna verksamheten på bästa sätt. Det finns inga krav på att elevgrupperna som en lärare undervisar måste vara av en viss storlek.

En förstelärare:

• har en lärarlegitimation som är utfärdad av Skolverket senast den dag hen blivit förstelärare
• kan genom dokumentation redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom en eller flera anställningar inom skolväsendet. Kravet kan anses uppfyllt även om undervisningen har skett som obehörig, på fritidshem, eller på deltid.
• har visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen
• bedöms av huvudmannen som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

• En lektor har en lärarlegitimation som är utfärdad av Skolverket senast den dag som hen blivit lektor.
• En lektor har en examen på forskarnivå (licentiat- eller doktorsexamen) som är utfärdad senast den dag som hen blivit lektor.
• En lektor har visat pedagogisk skicklighet under minst fyra år som lärare inom skolväsendet. Kravet kan anses uppfyllt även om undervisningen har skett som obehörig, på fritidshem, eller på deltid. Lärare som har undervisat på universitet eller högskola behöver inte uppfylla detta krav.

För att vara behörig för en karriärtjänst krävs i normalfallet lärarlegitimation. En lärare kan tidigast ta del av bidraget från och med den dag som lärarlegitimation utfärdats.

De lärare som undantas kravet om lärarlegitimation regleras i 2 kapitlet 16–17 §§ Skollagen (SFS 2010:800)

• lärare med en utländsk lärarexamen, som motsvarar en svensk lärarexamen, och som bedriver annan undervisning än språkundervisning i grundskolan på engelska
• lärare med en utländsk lärarexamen, som motsvarar en svensk lärarexamen, och som bedriver annan undervisning än språkundervisning i gymnasieskolan på ett främmande språk

Lärar- och förskollärarlegitimation Länk till annan webbplats.

En lärare som arbetar på en kommunal vuxenutbildning kan få en karriärtjänst om läraren är anställd av den huvudman som får statsbidrag för karriärtjänsten.

Komvuxutbildning som upphandlats på entreprenad

Lärare som arbetar med kommunal vuxenutbildning och som inte är anställd av utbildningens huvudman kan inte få en karriärtjänst. Det gäller även för lärare som är anställda av anordnare eller entreprenörer som är upphandlade på entreprenad.

För att bli förstelärare i förskoleklass krävs det att läraren har en lärarlegitimation och i övrigt uppfyller förordningens krav. Det innebär att en förskollärare med enbart förskollärarlegitimation inte kan bli förstelärare i förskoleklass.

Det går inte att få statsbidrag för lärare som enbart arbetar på internationella skolor eller IB-programmet. Det beror på att statsbidraget inte omfattar dessa skolformer.

Om en lärare undervisar både i en skolform som omfattas av statsbidraget och på en internationell skola eller IB-programmet kan läraren komma i fråga för bidraget. Detta förutsätter att läraren undervisar minst 50 procent inom en skolform som omfattas av statsbidraget.

Det går inte att få statsbidrag för lärare som arbetar enbart inom sjukhusundervisning. Det beror på att sjukhusundervisning är en särskild utbildningsform som inte omfattas av statsbidraget.

Om en lärare undervisar både i en skolform som omfattas av statsbidraget och med sjukhusundervisning kan läraren komma i fråga för bidraget. Detta förutsätter att läraren undervisar minst 50 procent inom en skolform som omfattas av statsbidraget.

En förstelärare som arbetar på en skolenhet i pott 1 ska få en löneökning med minst 5 000 kronor per månad och i pott 2 ska läraren få en löneökning med minst 10 000 kronor. För en lektor ska löneökningen i pott 1 vara minst 10 000 kronor och i pott 2 minst 15 000 kronor.

Ordet minst (minst 5 000 kronor respektive 10 000 kronor) syftar till att fastställa en undre gräns för att säkerställa att löneökningen som varje lärare bidrar med inte blir för låg.

Lärare som har nyanställts hos huvudmannen och samtidigt utsetts till förstelärare eller lektor måste ha fått en månadslön inklusive bidraget som överstiger medianlönen för samma kategori lärare hos huvudmannen med minst 5 000 kronor för förstelärare och 10 000 kronor för lektorer i pott 1. För pott 2 gäller beloppen 10 000 respektive 15 000 kronor för förstelärare respektive lektorer.

Kategorierna av lärare är:

• förskoleklass och grundskolans årskurs 1–6
• grundskolans årskurs 7–9
• andra ämnen än yrkesämnen i gymnasieskolan
• yrkesämnen i gymnasieskolan.

Lärare i övriga skolformer ska räknas till någon av kategorierna i första stycket med beaktande av deras grundläggande lärarexamen.

Exempel: medianlönen hos en huvudman för lärare i grundskolans årskurs 7–9 är 30 000 kronor. En nyanställd förstelärare som får 5 000 kronor via bidraget måste därför ha en månadslön, inklusive bidraget, som är minst 35 000 kronor.

Om huvudmannen har flera förstelärare och lektorer som är anställda sedan tidigare hos huvudmannen kan huvudmannen ge dessa lärare olika mycket i löneökning för sin karriärtjänst (differentierad lönesättning). Det går inte att differentiera lönesättningen mellan lärarna i de olika potterna. Huvudmannen väljer själv om de vill använda sig av differentierad lönesättning eller inte. Det som då gäller är att den sammantagna löneökningen för samtliga tidigare anställda förstelärare respektive lektorer måste användas men att dessa kan ha olika mycket i löneökning.

Varje förstelärare i pott 1 genererar ett belopp på 5 000 kronor och varje förstelärare i pott 2 genererar ett belopp på 10 000 kronor. Summan av de belopp som varje förstelärare genererar kan sedan fritt fördelas ut mellan förstelärarna, förutsatt att hela summan används. Observera dock att en huvudman inte får differentiera lönerna mellan pott 1 och pott 2 utan endast inom respektive pott.

Exempel 1

En huvudman har fyra förstelärare i pott 2. Dessa genererar 4 x 10 000 kronor = 40 000 kronor. En förstelärare kan då få 5 000 kronor i löneökning medan en annan får 15 000 kronor så länge summan av de fyra förstelärarnas löneökningar blir 40 000 kronor.

Exempel 2

En huvudman har tio förstelärare och fem lektorer i pott 1. Dessa generar 10 x 5 000 kronor + 5 x 10 000 kronor = 50 000 kronor + 50 000 kronor = 100 000 kronor. 100 000 kronor ska användas för differentierad lönesättning för dessa 15 karriärtjänster. En lärare kan exempelvis få 1 500 kronor i löneökning och en annan kan få 5 500 kronor i löneökning.

Det är inte möjligt att använda det belopp som motsvarar personers frånvaro. Det betyder att den del av bidragsbeloppet som motsvarar en persons frånvaro aldrig kan användas. Om huvudmannen exempelvis har en förstelärare som arbetar 80 procent kan bidragsbeloppet som motsvarar den personens 20-procentiga frånvaro därmed inte fördelas ut till andra.

Huvudmannen bestämmer om karriärtjänsten ska erbjudas som en fast tjänst eller som ett tidsbegränsat uppdrag.

Tanken med karriärtjänsterna är att de ska vara långsiktiga och innebära en löneökning för de som utses. Karriärtjänster har kommunicerats som en permanent satsning från regeringens sida och det finns inget sista datum för statsbidraget. Det finns inga juridiska hinder mot att tidsbestämma uppdrag som förstelärare eller som lektor.

Antalet tjänster som finansieras av statsbidraget kan variera från år till år. Det beror på hur antalet elever hos huvudmannen och totalt i riket förändras. Det är huvudmannen som avgör vad som händer med en karriärtjänst om en huvudman tilldelas färre tjänster i bidragsramen från ett år till nästa. Elevantalet bygger på statistik från SCB.

Observera även att Skolverket årligen gör en bedömning av vilka skolor som ingår i pott 2. Det är därmed inte garanterat att samma skolenheter alltid kommer ingå i pott 2.

Huvudmannen ska betala ut löneökningen för den tid som läraren arbetar. För lärare som arbetar mindre än heltid reduceras beloppet så att det motsvarar lärarens tjänstgöringsgrad.

Om en förstelärare eller lektor är helt eller delvis frånvarande under en sammanhängande period på 30 dagar eller mer minskar bidraget i motsvarande grad. Frånvaro kan till exempel bero på egen sjukdom, föräldraledighet eller tjänstledighet. Huvudmannen ska rapportera frånvaron vid begäran om utbetalning. Det är bara frånvaroperioder som pågår i minst 30 dagar i oförändrad omfattning som ska redovisas. Om en lärare exempelvis är helt sjukskriven i två månader och därefter halvt sjukskriven i två veckor är det bara perioden med hel sjukskrivning som ska redovisas. I en situation där frånvarons omfattning varierar ska huvudmannen alltså inte beräkna en genomsnittlig omfattning för den sammanlagda frånvaroperioden.

Om en lärare är frånvarande på heltid under hela perioden betalar Skolverket inte ut något bidrag. Den läraren ska inte heller tas upp vid begäran om utbetalning.

Vid frånvaro som beror på egen sjukdom får huvudmannen ett schablonbelopp för de första 14 dagarna som ersättning för karensdag och sjuklön.

Löneökningen via bidraget ska ges från den dagen läraren tillträder karriärtjänsten, och upphöra om läraren inte längre har en karriärtjänst.

Karriärtjänsten är knuten till huvudmannen och inte till läraren. Karriärtjänsten följer därmed inte med en lärare om hen byter arbetsgivare eftersom läraren därmed byter huvudman. Det är den nya arbetsgivaren som bestämmer om läraren kan anställas med en karriärtjänst.

Huvudmannen bestämmer om en lärare som byter skolenhet får behålla sin karriärtjänst eller inte.

En lärare som byter skolenhet hos samma huvudman ska redovisas som tidigare anställd vid begäran om utbetalning av statsbidrag.

En lärare kan ha karriärtjänst hos flera huvudmän, förutsatt att kravet om att 50 procent av arbetstiden ägnas åt undervisning är uppfyllt hos respektive huvudman. Statsbidraget för respektive huvudman motsvarar då den tjänstgöringsgrad som läraren har hos respektive huvudman. Huvudmännen kan alltså inte dela på statsbidraget med 50 procent var. De delar som inte används går tillbaka till statskassan.

Det är möjligt att utnämna olika lärare för olika perioder på samma karriärtjänst, förutsatt att dessa anställningsperioder inte överlappar varandra. Om en lärare avslutar sin karriärtjänst är det möjligt att få statsbidrag för den nya läraren tidigast från och med dagen efter att den förra läraren har slutat sin tjänst.

Tjänsterna som en huvudman tilldelas är knutna till huvudmannen och inte till den enskilde läraren. Detta innebär att huvudmannen har möjlighet att utse en annan person när den ordinarie läraren är frånvarande, förutsatt att den nya personen uppfyller förordningens krav. Observera att ett av dessa krav är att den ersättande läraren ska ha utsetts till förstelärare eller lektor efter ett öppet ansökningsförfarande.

Om en tillsvidareanställd förstelärare eller lektor är frånvarande på heltid under en begränsad period med anledning av exempelvis sjukskrivning, föräldraledighet eller annan tjänstledighet kan huvudmannen tillsätta en vikarie under den period som den ordinarie innehavaren av tjänsten är frånvarande. Vikarien måste uppfylla förordningens krav för att bli förstelärare eller lektor. Det är även ett krav att vikariatet ska tillsättas genom ett öppet ansökningsförfarande. Om den frånvarande försteläraren eller lektorn har en tillsvidareanställning så kan hen komma tillbaka till sin tjänst efter frånvaron utan att det krävs något öppet ansökningsförfarande.

Det går bra att kombinera en karriärtjänst med en löneökning via Lärarlönelyftet, men en lärare med karriärtjänst är inte garanterad en löneökning via Lärarlönelyftet och vice versa. Det är upp till huvudmannen att ta ställning till om bidrag från Lärarlönelyftet ska gå till lärare som har karriärtjänst.

Det är möjligt att begära ut färre karriärtjänster än ni beviljats i bidragsramen. Bidrag som inte begärs ut går tillbaka till statsbudgeten.

Vid varje begäran om utbetalning kan huvudmannen begära ut maximalt 50 procent av beloppet i sin bidragsram. Bidrag som inte används kan inte sparas för att användas nästkommande halvår.