Bedömning i formativt syfte
Bedömning i formativt syfte används för att följa och främja elevernas kunskapsutveckling. På den här sidan finns artiklar om formativ bedömning samt reflektionsfrågor att använda individuellt och tillsammans med kollegor.
Olika aspekter av bedömning i formativt syfte
Bedömning i formativt syfte används för att följa och främja elevernas kunskapsutveckling. Du samlar information om elevernas styrkor och utvecklingsbehov för olika användningsområden:
- att ge återkoppling till eleverna för att utveckla deras lärande
- att förändra och utveckla din undervisning.
I forskning har dessa användningsområden kommit att beskrivas som de två benen inom den formativa bedömningen. I flera studier har forskare observerat att det finns risk för obalans mellan de två benen om bedömningen fokuserar mer på återkoppling och mindre på att förändra och utveckla undervisningen.
Det finns också en risk att lärarens sätt att kommunicera kring bedömning kan tolkas som att lärandeprocessen är färdig för den här gången; att det är dags att sammanfatta resultat snarare än att fortsätta lärandet. Ett sådant fokus kan leda till att elever upplever att deras arbete ständigt är under bedömning och medföra en rädsla att göra fel.
Undervisningen behöver innebära möjligheter att pröva, utmanas och ibland misslyckas för att få pröva igen. Det är därför viktigt att skapa en klassrumskultur där eleverna inte upplever att deras kunskaper hela tiden värderas. Som lärare behöver du därmed vara medveten om syftet med formativ bedömning samt reflektera över på vilket sätt du kommunicerar om bedömning till dina elever.
Läs och diskutera forskning om formativ bedömning
Nedan kan du ta del av några artiklar som tar upp olika perspektiv på formativ bedömning. Artiklarna är framtagna av forskare inom bedömning i samarbete med Skolverket. Till varje artikel finns det reflektionsfrågor.
Formativ återkoppling i syfte att utveckla undervisningen och stötta elevernas kunskapsutveckling
I artikeln här nedan kan du ta del av forskningsresultat om hur lärare kan planera för återkoppling samt innehåll och form för återkoppling.
Läs och reflektera individuellt eller tillsammans med kollegor
- Författaren beskriver hur återkoppling är en del av en formativ cykel (se modellen på sida 2). Vilka tankar får du utifrån modellen?
- Vilka metoder för återkoppling upplever du fungerar väl för dina elever? Kan du utveckla dessa?
- Författaren beskriver hur återkoppling är en del av en formativ cykel. Utgå från modellen på sida 2 och resonera kring hur modellen skulle kunna vara ett stöd för er när ni planerar er undervisning.
- Reflektera kring metoder för återkoppling, tidpunkt och återkopplingens innehåll utifrån olika elevers förutsättningar.
- Författaren skriver om vikten av att engagera eleverna och att göra dem delaktiga i bedömningsarbetet genom till exempel självvärdering eller kamratåterkoppling. Reflektera tillsammans om vilka möjligheter och utmaningar dessa två arbetssätt har i er undervisning och tillsammans med era elever.
Bedömning i yngre skolåldrar
Artikeln här nedanför handlar om lärarens bedömningsarbete i förskoleklass till årskurs 3. Skribenten lyfter betydelsen av små mikrobedömningar som läraren gör i stunden och hur läraren därefter tar beslut om hur undervisningen ska fortskrida.
Läs och reflektera individuellt eller tillsammans med kollegor
Bedömning i yngre skolåldrar av Hanna Palmér, Linnéuniversitetet
Pdf, 350 kB.
- Reflektera över hur du idag använder mikrobedömningar och mer formellt konstruerade bedömningssituationer i din undervisning.
- Reflektera kring begreppen formativt och summativt utifrån bedömningens syfte. Identifiera moment i din undervisning där bedömningen har ett formativt respektive summativt syfte.
- Texten belyser perspektiven bedömning på gruppnivå och bedömning på individnivå. I vilka undervisningssituationer kan du observera elevernas kunskaper på gruppnivå respektive på individnivå?
- Dela med er av era individuella reflektioner och elevexempel från den individuella reflektionen. Koppla dessa till de didaktiska frågorna varför, vad, och hur som beskrivs på sida 4.
- Texten lyfter vikten av att man som lärare planerar för bedömning: vad som ska bedömas, när bedömningen ska ske och hur bedömningen ska genomföras. Reflektera tillsammans kring hur detta planeringsarbete ser ut idag och hur det kan utvecklas.
Kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov
I artikeln här nedan kan du läsa om aktuella nationella kartläggningsmaterial, nationella bedömningsstöd och nationella prov som berör olika skolformer.
Läs och reflektera individuellt eller tillsammans med kollegor
- Vilka nationella kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov är aktuella för den skolform/elevgrupp som du är verksam i?
- Hur ser du på fenomenet ”teaching to the test”? Vad kan man som undervisande lärare göra för att säkerställa att innehållet i nationella kunskapsmätningar inte riskerar att smalna av innehållet i undervisningen i relation till läroplanens breda uppdrag och ämnenas hela syfte och centrala innehåll?
- Hur arbetar ni med bedömningar av nationella kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov på er skola?
- Resonera kring fenomenet ”Teaching to the test”, dela med er av erfarenheter och diskutera hur man kan undvika oönskade bieffekter så som en avsmalnad läroplan.
- Hur följs resultaten på nationella kartläggningsmaterial upp på er skola?
Bedöma i syfte att sätta betyg
På den här sidan kan du främst läsa om bedömning i formativt syfte. Lärare behöver även då och då summera det lärande som har skett, det vill säga bedöma i summativt syfte. Ett exempel på en sådan summativ bedömning är den sammantagna bedömning läraren gör av elevernas kunskaper inför betygssättning. Ta del av Skolverkets stödmaterial för lärare som sätter betyg via länken nedan.
Referenslista
- Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81-112.
- Hattie, J. & Gan, M. (2011). Instruction based on feedback. In R. E. Mayer & P. A. Alexander (Eds.), Handbook of research on learning and instruction (pp. 249–271). New York: Routledge.
- Hirsh, Å. & Lindberg, V. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet: En översikt av svensk och internationell forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
- Lauvås, P. & Jönsson, A. (2019). Ren formativ bedömning: en ny bedömningspraktik. Lund: Studentlitteratur.
- Ninomiya, S, (2016). The Possibilities and Limitations of Assessment for Learning: Exploring the Theory of Formative Assessment and the Notion of “Closing the Learning Gap:
- Wiliam, D. (2010). An integrative summary of the research literature and implications for a new theory of formative assessment. I H.A. Andrade & G. J. Cizek (Red.), Handbook of formative assessment. New York & London: Routledge.