Skolplikt och rätt till utbildning

Skolplikten börjar höstterminen det år barnet fyller sju, men ett barn kan få uppskjuten skolplikt ett år eller börja i skolan ett år tidigare. Skolplikten upphör för de allra flesta efter det nionde skolåret.

Nästan alla barn som är bosatta i Sverige har skolplikt. Skolplikten innebär att eleven ska delta i den verksamhet som anordnas i skolan, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.

Skolplikten fullgörs i de obligatoriska skolformerna

  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • specialskolan
  • sameskolan (årskurs 1-6)

Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning i grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola. Man har inte skolplikt i förskoleklassen, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Det är frivilliga skolformer.

När skolplikten börjar

Skolplikten börjar höstterminen det år då barnet fyller sju år. Vårdnadshavare kan begära att skolplikten ska skjutas upp till ett senare tillfälle.  Det är hemkommunen som  ska pröva begäran. Beslutet kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Vårdnadshavare kan också begära att ett barn ska ha  rätt att börja i skolan redan höstterminen det år barnet fyller sex år. Det innebär dock inte att skolplikten inträder vid denna tidpunkt.

När skolplikten upphör

För elever i grundskolan eller grundsärskolan upphör skolplikten vid vårterminens slut det nionde året efter skolstarten. För elever i specialskolan upphör skolplikten istället vid utgången av det tionde året.

Om en elev har uppnått kunskapskraven före vårterminens slut det nionde året (tionde året i specialskolan) upphör skolplikten för den eleven. Hemkommunen prövar om skolplikten kan upphöra. För elever i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Beslutet kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Rätt att slutföra utbildningen

En elev har alltid rätt att slutföra det sista året på sin utbildning även om skolplikten har upphört dessförinnan. Det finns inte någon begränsning i hur många läsår som ska kvarstå för att eleven ska ha rätt att slutföra sin utbildning.

Elever som inte har gått ut årskurs nio i slutet av det nionde skolåret

För en elev som inte gått ut nian när skolplikten annars skulle ha upphört, upphör skolplikten i stället ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år. Frågan prövas av elevens hemkommun. För elever i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Beslut om att förlänga skolplikten kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Elever som inte har uppnått de lägsta kunskapskraven

En elev som inte har uppnått de lägsta kunskapskraven när skolplikten upphör har rätt att slutföra utbildningen. Eleven kan också välja att ta steget till gymnasieskolans introduktionsprogram. Det är eleven som väljer om eleven ska gå kvar i grundskolan eller påbörja en introduktionsutbildning inom gymnasieskolan.

Elever i grundsärskolan

På samma sätt som i grundskolan har en elev i grundsärskolan som inte uppnått de lägsta kunskapskraven rätt att slutföra utbildningen under ytterligare två år.

Ansvar för att skolplikten fullgörs

  • Kommunen ska se till att eleverna fullgör sin skolplikt och går klart sin utbildning i deras grundskola och grundsärskola eller får sin utbildning på annat sätt.
  • Huvudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att eleverna i deras utbildning fullgör sin skolgång.
  • En huvudman för en fristående skola ska meddela hemkommunen när en elev börjar och slutar vid deras skola.
  • Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt.

Om vårdnadshavaren inte har fullgjort sina skyldigheter har hemkommunen rätt att kräva att så sker. När det gäller elever i specialskolan eller i sameskolan får huvudmannen förelägga elevens vårdnadshavare att se till att eleven fullgör sin skolplikt. I vissa fall kan det innebära att en vårdnadshavare får betala böter.

Senast granskad: 2012-03-05