Inkluderande skola – för rätten till en meningsfull skolgång

Inkludering är ett begrepp som under senare år allt oftare har använts i samtal om specialpedagogik. Men vad betyder inkludering och vad står det för? Och varför ska vi ha en inkluderande skola?

För att kunna närma sig ett svar måste man börja med att definiera vad som utmärker en inkluderande skola. Specialpedagogikforskarna professor Claes Nilholm och docent Kerstin Göransson skriver i boken Inkluderande undervisning, som Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, ger ut i oktober 2013, att fem kriterier måste uppfyllas:
• gemenskap på olika nivåer
• ett enda system (till skillnad från ett för ”vanliga” elever och ett för elever i behov av stöd)
• en demokratisk gemenskap
• delaktighet från eleverna
• att olikhet ses som en tillgång

Läs mer och beställ boken här:
Varför inkludering?

På frågan om varför inkludering behövs, svarar Kerstin Göransson:
- Skolan ska kännetecknas av en demokratisk gemenskap, där alla elever är delaktiga, en miljö där elever har möjlighet att utvecklas och lära sig och där olikheter ses som en tillgång. Sverige har dessutom skrivit på internationella styrdokument där vi förbinder oss att verka för utvecklingen av en inkluderande skola. Det ligger helt i linje med den nationella planen för funktionshinderspolitiken. 

Integrering inte samma sak som inkludering

Det är viktigt att skilja på inkludering och integrering. Inkludering är att helheten ska anpassa sig till delarna medan integrering är att delarna ska anpassa sig till helheten.
- I en tid när allting blir mer och mer individualiserat så blir det svårt att föra fram en idé om en helhet som ska vara på ett visst sätt, säger Claes Nilholm.
- Jag tror att vi delvis saknar ord för det gemensamma i skolan eftersom allt fokus är på individnivå. Det är individuella utvecklingsplaner, det är åtgärdsprogram och så vidare. Man skriver ju inget åtgärdsprogram för en klass, ingen utvecklingsplan för en klass, men det är ju det som är helheten, som är större än individen.

Specialpedagogiken har svårt att göra sig hörd

Hur ska vi då skapa en miljö där alla får plats? Hur kan vi se olikheter som en tillgång?
- Om du har ett specialpedagogiskt system och ett normalsystem så har du redan byggt in sättet att förstå problem, normalitet och avvikelse, säger Claes Nilholm.
- Ett problem är att inkludering bara är en av flera agendor inom skolan.  Andra starka agendor är till exempel måluppfyllelse och redovisning. Inkluderingsagendan förespråkas framför allt inom specialpedagogiska verksamheter, den har annars inte alltid så lätt att göra sig hörd, säger Kerstin Göransson

Ytterst handlar det om eleverna

En förutsättning för att få en skola som är mer inkluderande är att folk vill det, menar forskarna. För att viljan ska finnas måste en diskussion ske om vad inkludering är och varför det är önskvärt. Och är det alltid önskvärt?
- Det är inte säkert att alla tycker att det är bra. En del tycker att det är bra att eleverna i behov av särskilt stöd får vara där de är, i lugn och ro och får gå fram i sin egen takt. Jag tycker att det ibland kan finnas goda skäl att inte förespråka inkludering i vissa sammanhang, säger Claes Nilholm.
- Ytterst handlar det om att eleverna ska få det bra, och då kan man inte offra dem på någon sorts politiskt altare.

Text: Thomas Ernald
Illustration: Helena Bergendahl


Här kan du läsa ett utdrag ur den kommande publikationen: Inkluderande undervisning

Kapitel 1. Alla elevers rätt till en meningsfull skolgång

”Vissa saker låter sig självklart uttryckas men är svårare att uppnå i verkligheten. Det är lättare att uttrycka goda målsättningar i skollagar och läroplaner än att iscensätta dem i skolvardagen. Det är väldigt svårt att generalisera när det gäller skolan eftersom den ser ut på olika sätt på olika platser och varje elev gör sin unika erfarenhet. Men det är kanske inte alltför kontroversiellt att konstatera att alla elever inte får förverkliga rätten till en meningsfull skolgång. Det är inte heller kontroversiellt att konstatera att alla elever har en sådan rätt.

Dagens diskussion om skolan handlar mycket om måluppfyllelse, framförallt om betydelsen av att alla elever når kunskapsmålen. Utan att på något sätt förneka betydelsen av detta mål är det ändå tydligt hur ett väsentligt bredare uppdrag formuleras för skolan i styrdokumenten.

I den här boken kommer vi att presentera och diskutera forskning som handlar om hur skolan ska bli mer inkluderande. Inkludering är just ett uttryck för ett sådant bredare uppdrag där bland annat mål som berör kunskapstillägnande, social utveckling och demokratifostran lyfts fram. Innan vi går närmare in på vad inkludering är och hur det förhåller sig till de mål som uttrycks i styrdokumenten för den svenska skolan och hur forskningen om inkluderingsprocesser ser ut, vill vi ge några bilder av hur det kan se ut i den svenska skolan.

Med dessa bilder vill vi illustrera hur betydelsefullt det är att de frågor som kommer att diskuteras i denna bok tas på fullaste allvar. Exemplen är inte avsedda att ge en representativ bild av hur skolvardagen ser ut för svenska elever utan för att illustrera att vi inte kan känna oss nöjda förrän vi har en skola som ger alla elever möjlighet att utvecklas inom ramen för alla de områden som lyfts fram i styrdokumenten.

Läs mer och beställ boken här:

Senast granskad: 2016-01-20