Attityder till skolan
Attityder till skolan är en enkätundersökning som ger inblick i hur elever och lärare upplever sina skolmiljöer. Fokus ligger på deras upplevelse av undervisning, stöd, studiero, trygghet och stress.
Om enkätundersökningen
Attityder till skolan är en enkätundersökning som vänder sig till elever i årkurserna 4 till 9 i grundskolan, elever i gymnasieskolan samt till lärare i samma skolformer. Attityder till skolan undersöker hur elever och lärare upplever olika förhållanden i skolan. Skolverket har genomfört undersökningen sedan 1993.
Frågor till elever
I undersökningen får elever svara på frågor om bland annat hur de uppfattar sina lärares undervisning, vilket stöd de får, hur de uppfattar sin studiero och trygghet samt hur de hur de upplever mobbning och stress i skolan.
Frågor till lärare
Lärarna får svara på frågor om bland annat sina förutsättningar att ge stöd till eleverna, hur de upplever studiero och diskriminering i skolan samt vilken tillgång till personal som finns på skolan. De får också berätta hur de trivs med yrket och hur de upplever stress som lärare.
Attityder till skolan 2024
Attityder till skolan 2024 är den tionde i ordningen och är en nystart efter ett längre uppehåll sedan 2018. 2024 deltog omkring 6 400 elever och 3 300 lärare. Attityder till skolan 2024 består av fyra delrapporter.
- Delrapport 1: Trivsel, stress och motivation. Publicerad i december 2024.
- Delrapport 2: Studiero, elevinflytande och lärverktyg. Publicerad i mars 2025.
- Delrapport 3: Stöd, ledning och stimulans. Publicerad i april 2025.
- Delrapport 4: Trygghet, bemötande och mobbning. Publicerad i juni 2025.
Delrapport 4 – Trygghet, bemötande och mobbning
Gymnasieelever känner sig mer trygga än elever i grundskolan
Merparten av eleverna uppger att de alltid eller oftast känner sig trygga i skolan. Men det är två av tio elever i grundskolan och en av tio i gymnasieskolan som bara ibland, sällan eller aldrig känner sig trygga. Lägst är tryggheten på skolans toaletter, omklädningsrum och duschar.
I grundskolan känner sig tjejer mindre trygga än killar
I grundskolan uppger tjejer i lägre grad än killar att de känner sig trygga, både generellt och i specifika miljöer som klassrum, skolgård, toaletter, omklädningsrum och duschar. Det är också vanligare att tjejer svarar att de känner sig rädda i skolan, och endast hälften uppger att de aldrig gör det.
Elever och lärare ger en negativ bild av hur grundskoleelever bemöter varandra och lärare
Endast omkring hälften av eleverna i grundskolan tycker att elever alltid eller oftast behandlar varandra och lärare med respekt. Enligt eleverna är det respektfulla bemötandet som lägst i högstadiet.
Tjejer uppger i lägre grad än killar att elever behandlar varandra med respekt, särskilt i högstadiet. De svarar också i lägre grad att de kan vara sig själva i skolan – i högstadiet uppger bara drygt hälften av tjejerna att de alltid eller oftast kan det.
De flesta lärare anser att tjejer och killar behandlas lika och att det finns acceptans oavsett etnisk tillhörighet och religion. Däremot upplever de att acceptansen är lägre när det gäller sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck.
Var tionde elev känner sig regelbundet mobbad i skolan
Omkring var tionde elev uppger att de känner sig mobbade dagligen, några gånger i veckan eller några gånger i månaden. Sammantaget svarar fyra av tio elever i mellanstadiet, tre av tio elever i högstadiet och knappt två av tio elever i gymnasieskolan att de åtminstone någon gång känner sig mobbade av andra elever.
För att skapa en tryggare skolmiljö behöver skolans ledning och personal reagera och agera när tryggheten i skolan störs och elever behandlas illa. Sex av tio högstadieelever och nästan fem av tio mellanstadie- och gymnasieelever tycker dock att de vuxna bara ibland, sällan eller aldrig har koll på om någon elev blir illa behandlad. Fyra av tio högstadieelever och omkring tre av tio i mellanstadiet och gymnasiet uppger också att vuxna bara ibland, sällan eller aldrig gör något åt det.
Lärarna ger en mer positiv bild. Åtta av tio i både grundskolan och gymnasieskolan upplever att personalen alltid eller oftast får kännedom om när en elev blir illa behandlad, och att skolan arbetar förebyggande mot mobbning, kränkningar och diskriminering.
Delrapport 3 – Stöd, ledning och stimulans
Elevers uppfattning om stöd och hjälp i skolan
Alla elever upplever inte att de får stöd och hjälp när de behöver det. Cirka två av tio svarar att de bara ibland får hjälp när skolarbetet känns för svårt, och en av tio att de sällan eller aldrig får sådan hjälp. Elever i mellanstadiet upplever i något högre grad än äldre elever att de får hjälp när skolarbetet känns för svårt.
Omkring sex av tio elever uppger att de alltid eller oftast ber om hjälp när det är någonting de inte förstår på lektionerna. Andelen är något högre för de yngre eleverna i årskurs 4–6. Även lärare upplever att yngre elever oftare ber om hjälp än äldre elever.
När det gäller lärarnas förmåga att förklara, tycker omkring sju av tio elever i mellanstadiet och i gymnasieskolan att alla eller de flesta av lärarna är bra på att förklara när det är något de inte förstår. I högstadiet är det något färre, knappt sex av tio elever instämmer i det påståendet.
Upplevelsen av uppmuntran varierar. Fyra av tio elever i högstadiet, och drygt hälften av eleverna i mellanstadiet och gymnasieskolan, upplever att alla eller de flesta av lärarna uppmuntrar dem i skolarbetet. I högstadiet är det dessutom drygt tre av tio elever som svarar att det enbart är några få eller inga lärare som uppmuntrar dem.
Det finns också skillnader mellan könen.
- I högstadiet upplever killar i högre grad än tjejer att de får hjälp när det är något de inte förstår på lektionerna.
- I både högstadiet och gymnasieskolan upplever killar i större utsträckning än tjejer att lärarna uppmuntrar dem i skolarbetet, och att deras lärare är bra på att förklara när det är något de inte förstår.
Lärare om förutsättningarna för stöd i skolan
Omkring två tredjedelar av lärarna uttrycker att de sällan, aldrig eller bara ibland har rätt förutsättningar att ge eleverna den ledning och stimulans som alla elever behöver. Lika stor andel upplever att de sällan, aldrig eller bara ibland har rätt förutsättningar att ge extra anpassningar till elever som är i behov av det.
Sex av tio lärare upplever att elever som har rätt till särskilt stöd sällan, aldrig eller bara ibland får det stöd de har rätt till.
När det gäller stöd till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), framgår det i lärarnas svar att det finns begränsade förutsättningar på många skolor. Det framgår också att det finns begränsningar i skolans förutsättningar att ge stöd till elever med specifika läs- och skrivsvårigheter som dyslexi, samt till elever med specifika matematiksvårigheter som dyskalkyli.
Tillgången till personal varierar
De flesta av lärarna anser att det är bra tillgång på behöriga lärare på den skola där de arbetar. Samtidigt upplever fyra av tio lärare att det är dålig tillgång på vikarier. Bristen beskrivs vara störst på gymnasieskolans yrkesprogram, där nästan sex av tio lärare anger att det är dålig tillgång på vikarier, och minst i högstadiet, där tre av tio lärare anger att tillgången är dålig.
Även tillgången till specialkompetenser varierar. Fyra av tio lärare upplever att det är dålig tillgång på speciallärare, medan tillgången på specialpedagoger beskrivs vara något bättre.
När det gäller tillgången på skolbibliotekarier upplever drygt fyra av tio grundskolelärare att den är god på deras skola. En lika stor andel upplever dock att tillgången är dålig.
I gymnasieskolan är det sex av tio lärare som bedömer att det är god tillgång på skolbibliotekarier. Lärare på fristående skolor beskriver i större utsträckning än lärare på kommunala skolor att det är dålig tillgång på skolbibliotekarier, och denna skillnad gäller särskilt i gymnasieskolan.
Delrapport 2 – Studiero, elevinflytande och lärverktyg
- Studiero
- Bara hälften av eleverna upplever att de i allmänhet (alltid eller oftast) kan koncentrera sig på lektionerna. Detta tycker tjejer i lägre grad än killar och elever med utländsk bakgrund i lägre utsträckning än elever med svensk bakgrund.
- Nästan 3 av 10 elever i grundskolan uppger att de alltid eller ofta blir störda av hög ljudnivå på lektionerna. I högstadiet: tjejer mer än killar.
- Majoriteten av lärarna upplever att eleverna har studiero på alla/de flesta lektioner, och lärarnas upplevelse av ljudnivån på lektionerna är bättre än elevernas.
- Över hälften av lärarna upplever dock att de har för stora undervisningsgrupper. Skolans storlek har stor betydelse: lärare på stora skolor upplever i högre utsträckning att de har för stora grupper.
Inflytande och delaktighet
- En stor andel av eleverna upplever inte att lärarna är tydliga med syften och förväntningar
- En majoritet av eleverna tycker att de kan arbeta i en takt som passar dem – men tjejer i lägre utsträckning än killar i högstadiet och gymnasiet, och elever med utländsk bakgrund i lägre utsträckning än elever med svensk bakgrund.
- De flesta lärare svarar att de pratar mycket med eleverna om varför de ska lära sig olika saker. Men eleverna har en annan bild: 6 av 10 elever i mellanstadiet och 4 av 10 i högstadiet och gymnasiet tycker att lärarna pratar mycket om varför de ska lära sig saker.
- En hög andel av eleverna tycker att få av lärarna gör så att de blir intresserade av ett ämne. Särskilt elever i högstadiet är kritiska till detta.
- Tjejer säger mer sällan än killar vad de tycker under diskussioner på lektionerna.
- 3 av 10 elever i mellanstadiet och 4 av 10 elever i högstadiet och gymnasiet upplever att de vuxna i skolan bara ibland eller aldrig lyssnar på dem. Bland elever i högstadiet finns en könsskillnad där tjejer i lägre utsträckning än killar upplever att de vuxna i skolan alltid eller oftast lyssnar på dem.
Lärverktyg
- Användningen av digitala verktyg ökar med elevernas ålder. Att eleverna använder AI för att få hjälp med läxor eller med att plugga inför prov är ovanligt, men något mer vanligt i gymnasieskolan.
- Var tionde elev uppger att de inte fått undervisning i källkritik av sina lärare. Det är vanligare att elever på fristående skolor uppger att de fått undervisning i källkritik.
- Biblioteksbesök på skoltid är ovanligt för elever i högstadiet och gymnasieskolan. Elever på fristående skolor (mellanstadiet och gy) besöker mer sällan ett bibliotek på skoltid än elever på kommunala skolor.
Biblioteksbesök under skoltid är vanligare för elever med utländsk bakgrund än för elever med svensk bakgrund.
Delrapport 1 – Trivsel, stress och motivation
Trivsel i skolan
- Tre av fyra elever trivs bra i skolan.
- Tjejer trivs sämre än killar, särskilt i högstadiet.
- Lärarna trivs också över lag bra.
- Majoriteten av lärarna känner sig nöjda med sin arbetsmiljö, men nästan hälften har funderat på att byta yrke under det senaste året.
Hälften av eleverna i högstadiet och gymnasieskolan upplever stress i skolan flera gånger i veckan. Mest stressade är tjejerna, som också trivs sämre än killarna, framför allt i högstadiet. Av rapporten framgår också att det finns skillnader mellan olika elevgrupper, inte minst om man jämför resultaten för tjejer och killar eller olika åldersgrupper.
Elevens motivation och engagemang
Drygt 80 % av eleverna tycker att det är viktigt hur det går i skolan.
Motivationen minskar något i gymnasieskolan, där en mindre andel elever tycker att deras skolgång är mycket viktig.
Stress hos elever
En tredjedel av eleverna i mellanstadiet och hälften i högstadiet och gymnasieskolan känner sig stressade varje dag eller några gånger i veckan. Tjejer i högstadiet och gymnasieskolan är mest stressade.
Vanliga orsaker som elever upplever påverkar deras stress är läxor och prov, att inte hänga med på lektionerna och egna förväntningar.
Stress hos lärare
- Tre av fyra lärare upplever stress regelbundet.
- Lärare i grundskolan känner sig oftare stressade än sina kollegor i gymnasieskolan.
- Kvinnliga lärare rapporterar högre stressnivåer än manliga.
- Vanligaste orsakerna till stress: brist på tid för planering, behovet av att stödja elever och för mycket administrativt arbete.
Tidigare undersökningar
Senast uppdaterad 10 juni 2025.