Lägesbedömningar och analyser

Skolverkets lägesbedömningar ger en samlad bild av läget i skolan och pekar ut områden som är särskilt viktiga att prioritera framåt. Skolverket tar även fram analyser som fördjupar kunskapen om aktuella utmaningar i skolan. På den här sidan hittar du våra senaste lägesbedömningar och aktuella analyser.

Skolverkets lägesbedömningar

Skolverket gör vart tredje år en samlad bedömning av läget i skolväsendet som beskriver utvecklingen i förskola, skola och kommunal vuxenutbildning. I lägesbedömningen pekar Skolverket på vad olika nivåer i skolväsendet bör prioritera för att stärka alla barns och elevers kunskapsutveckling.

Lägesbedömningen bygger på statistik och rapporter från myndigheter och andra aktörer. Bedömningar av svenska elevers kunskapsutveckling bygger på officiell statistik samt resultat i internationella kunskapsmätningar. Den 8 september 2026 publiceras resultat från Pisa 2025 som kommer att utveckla bilden av svenska elevers kunskapsutveckling.

Lägesbedömningen 2026

Vår senaste lägesbedömning visar att de allra flesta elever trivs i skolan och elevernas kunskaper står sig väl i en internationell jämförelse. Men samtidigt fortsätter resultatskillnaderna mellan elevgrupper att öka och alla elever får inte samma möjligheter att lyckas i skolan.

Flera positiva trender

Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet visar att det finns mycket i skolan som fungerar bra. Svenska elevers kunskaper ligger på eller över OECD-genomsnittet i internationella kunskapsmätningar och tycks ha stärkts efter covid-19-pandemin. Det är också fler elever som lämnar gymnasieskolan med en gymnasieexamen. Lärarbehörigheten har ökat i nästan alla skolformer och fler lärare trivs med sitt yrke och upplever att läraryrket har hög status. Även rektorer har en positiv syn på sitt yrke och upplever större möjligheter att utöva ett pedagogiskt ledarskap.

Skillnaderna mellan elever ökar

Samtidigt visar lägesbedömningen att resultatskillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever ökar och att socioekonomiska faktorer har fortsatt stor betydelse för resultaten. Matematik är det obligatoriska ämne i grundskolan som flest elever får underkända betyg i och som leder till att de inte blir behöriga till gymnasieskolan. Matematik är också det ämne där elevernas socioekonomiska bakgrund har störst betydelse för resultaten.

Förutsättningarna för lärande skiljer sig mellan olika klassrum

Elevers tillgång till behöriga lärare skiljer sig stort mellan olika huvudmän, skolformer och skolor. Det finns ofta färre behöriga och erfarna lärare på skolor där många elever har mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar. Det finns även stora skillnader mellan skolor när det gäller elevers upplevelse av studiero och tillgången till läromedel.

Skolväsendet står inför stora reformer

Flera reformförslag har nyligen lagts på riksdagens bord, bland annat förslagen om nya läroplaner och ett nytt betygssystem, som föreslås genomföras under de närmsta åren. Skolverket ser att reformerna kommer att möta flera av de utmaningar som lyfts i lägesbedömningen. Här har Skolverket en viktig roll att stödja huvudmän, rektorer och lärare i implementeringen av reformerna.

Men Skolverket ser också att det fortsatt finns strukturella utmaningar som försvårar genomslaget av reformerna och innebär en risk för fortsatta problem med likvärdigheten. Skolsystemet är idag i många avseenden splittrat. Det finns nästan 3 000 huvudmän i skolväsendet, varav 1 900 inom förskolan, som skiljer sig åt när det gäller storlek, geografi, ekonomi, driftsform och socioekonomiska förutsättningar. Skolverket ser därför fortsatt att det behövs ett ökat statligt ansvarstagande för skolan, till exempel när det gäller skolans finansiering.

Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet 2026

Skolverkets lägesbedömning: Svensk skola är splittrad

Lägesbedömningen 2023

Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet 2023

Aktuella analyser

Könsskillnader i skolresultat

I rapporten beskrivs utvecklingen av flickors och pojkars skolresultat. Könsskillnaderna i skolresultat har minskat och har aldrig tidigare varit så liten i årskurs 9. Den främsta förklaringen är att flickor har försämrat sina resultat de senaste åren.

Könsskillnader i skolresultat

Skolgången för elever med slutbetyget F

Rapporten beskriver skolgången för elever som lämnar grundskolan med betyget F i matematik. Resultaten visar att eleverna ofta har haft svårt att nå målen i matematik även tidigare under skolgången. Trots det har få fått särskilt stöd under en längre tid.

Skolgången för elever med slutbetyget F

Rektorsomsättning – en utmaning på många grundskolor

I rapporten beskrivs rektorsomsättningen i grundskolan. Statistiken visar att tre av tio grundskolor har hög rektorsomsättning, vilket innebär att de har haft tre rektorer eller fler de senaste fem läsåren. Det riskerar att påverka lärarnas förutsättningar och elevernas utbildning negativt.

Rektorsomsättning – en utmaning på många grundskolor