Pedagogiskt material – finska
Det pedagogiska material som du hittar på den här sidan syftar till att underlätta undervisningen i och om finska. Planschen vill väcka nyfikenhet hos dig och din barngrupp på språket finska – ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk – och på sverigefinsk kultur. Materialet riktar sig till barn och personal i förskolan och till yngre elever och lärare i skolan och på fritidshemmet.

Beställ eller skriv ut planschen
Här kan du beställa planschen direkt från Skolverkets webbshop.
Du kan också skriva ut planschen själv i A3-format:
Ruotsinsuomalainen vuosi / Det sverigefinska året, plansch för utskrift pdf, 4 MB.
Beskrivning av planschen
Här hittar du en beskrivning av planschen och de illustrationer som hör till varje årstid.
Beskrivning av planschen Ruotsinsuomalainen vuosi / Det sverigefinska året pdf, 6 MB.
Om planschen
Planschen är framtagen av Skolverket i nära samarbete med representanter för den nationella minoritetsgruppen, förskollärare och lärare. Den syftar till att väcka nyfikenhet på språket finska och på sverigefinsk kultur. Planschen är tänkt att användas som ett undervisningsmaterial med fakta, bilder, ord och tillhörande texter. Genom QR-koder kommer du vidare till Utbildningsradions inspelningar av sånger, rim och ramsor på finska samt till information om minoritetsspråk i undervisningen på Skolverkets webbplats.

Vilka talar finska i Sverige?
Det bor cirka 700 000 människor i Sverige med finsk bakgrund. Människor som har rötter i det finska språket brukar kallas för sverigefinnar. En del av dem som identifierar sig som sverigefinnar är inflyttade från Finland, medan andra är födda och uppvuxna här i Sverige.
Man beräknar att omkring 200 000–250 000 sverigefinnar kan tala finska. Det gör finska till Sveriges största minoritetsspråk.
Under 1950-, 60- och 70-talet kom hundratusentals finländare till Sverige för att arbeta inom industrin och andra områden som behövde arbetskraft. De flesta av dagens sverigefinnar har sitt ursprung i den invandringen.
Under andra världskriget skickades 80 000 finska barn till Sverige för att undkomma anfall från Sovjetunionen. Runt 7 000 av dessa barn blev kvar i Sverige även efter kriget.
Även inom den romska gruppen kale är det vanligt att ha finska som modersmål och gruppen kallas även för finska romer. De började flytta till Sverige under 1600-talet men mellan 1914–1954 var det förbjudet för romer att invandra till Sverige. Idag bor det ungefär 4500 finska romer här. Den 8 april firar vi romernas internationella dag (nationaldag).
Det har alltid funnits människor inom nuvarande Sveriges gränser som talar finska. Under 600 år var Sverige och Finland ett enat land, fram till år 1809 då länderna skiljdes åt.
Finskan är ett så kallat finskt-ugriskt språk och därför väldigt olikt svenskan. Det tillhör samma språkstam som ungerska, samiska och meänkieli.
Språket finska, Institutet för språk och folkminnens webbplats
Ruotsinsuomalainen vuosi / Det sverigefinska året
Här hittar du en beskrivning av planschen och de illustrationer som hör till varje årstid. Texten är framtagen av en referensgrupp med sverigefinska förskollärare.
Människor som identifierar sig som sverigefinnar tar del av traditioner på olika sätt. En del firar främst svenska högtider, medan andra de traditionellt finska. Många blandar inslag från de olika kulturerna i sin vardag – det ser olika ut i alla familjer och hem.
I den här beskrivningen berättar några förskollärare hur ett sverigefinskt år kan se ut, med inslag av både traditionella finska och svenska högtider och traditioner. Det finns mycket annat som kan uppmärksammas under ett sverigefinskt år – fråga gärna de sverigefinska barnen i din grupp om deras egna erfarenheter!
Se upp i backen, fyra hål i nacken! / Varo mäessä, neljä reikää niskassa!
En ramsa hörs från högst upp i backen. Vi är fulla av energi och glädje när pulkarejset startar. Det pirrar i magen när vi åker nedför backen, och snön yr i spåren av vår pulka/pulkka eller en färgglad stjärtlapp/liukuri.
Under årets första månader med mycket snö/lumi skapar vi snögubbar/lumiukkoja, snölyktor och snöänglar. Naturisar och konstfrusna isar är redo att utforskas med skridskor och skidområdena är förberedda för längd- och utförsåkning.

Snögubbar/lumiukkoja.
Vi firar vänskapsdagen/ystävänpäivä/alla hjärtans dag med små kort med hjärtan eller vänskapstema. På sverigefinnarnas dag hissar vi den sverigefinska flagga, som är en blandning av blått, gult och vitt. Till fikat passar det extra bra med bakelsen blåbärsdröm.
Vi uppmärksammar också Kalevaladagen, den finska kulturens dag.

Vänskapsdagen/ystävänpäivä.
Alla hjärtans dag Vänskapsdagen/Ystävänpäivä
Den 14 februari uppmärksammar vi olika former av vänskap och kärlek. I Sverige är Alla hjärtans dag främst en dag för att fira romantisk uppvaktning och kärlek. I Finland kallas dagen vänskapsdagen. Då uppmärksammar vi alla typer av nära relationer. Vänskapsdagen påminner oss om att ta hand om de människor vi har omkring oss.
Sverigefinnarnas dag/ Ruotsinsuomalaisten päivä
Den 24 februari uppmärksammar vi den sverigefinska historien, språket och kulturen som en viktig del av Sveriges kulturarv. Dagen firas på författaren och folkloristen Carl Axel Gottlunds födelsedag den 24 februari (1796). Sedan 2014 är den sverigefinska flaggan sverigefinnarnas officiella symbol.
Kalevaladagen/Kalevalan päivä
Den 28 februari är det Kalevadagen – den finska kulturens dag. Dagen har fått sitt namn efter Finlands nationalepos, Kalevala. Eposet har sitt ursprung i finsk folkdiktning och sammanställdes år 1835. Det beskriver världens skapelse och berättar om mytologiska hjältar. Kalevala är en av de viktigaste texterna i finsk litteratur och en symbol för nationalitet, det egna språket och kulturen. Ordet Kalevala betyder vatten eller sjö. Barnboksförfattaren Mauri Kunnas gav 1992 ut boken Koirien Kalevala/Hundarnas Kalevala som blivit en modern klassiker för barn.

Påskkärringar/pääsiäsnoidat.
Vi gläds åt vårvintern och njuter av en laskiaispulla, en finsk bakelse som äts på fettisdagen/laskiaistiistaina. Det är en underbar delikatess under tidig vår som symboliserar något riktigt gott innan fastan.
Påsk

Mämmi/memma.
Påsken/pääsiäinen är en tid för fest och lek och vi dekorerar den med kaniner, kycklingar, ris med fjädrar och färgglada ägg med godis. Tillsammans med familj och vänner letar vi påskägg och umgås och firar med lekfulla och religiösa traditioner. Vi klär ut oss till påskkärringar/pääsiäsnoidat och går från hus till hus med små kvistar eller kort.
Till påsk äter vi bland annat lamm, lax, målade ägg och den traditionella påskrätten mämmi/memma. Det är en dessert gjord av rågmjöl, malt och sirap. Den liknas bäst vid en pudding och serveras med grädde.
Har vi tur belönas vi med godis eller pengar. Vi önskar glad påsk och lycka och hälsa genom en ramsa:
Virvon varvon tuoreeks terveeks …/Virvon, varvon må ni vara friska …

Semla/laskiaispulla.
Laskiaispulla
Laskiaispulla är en finsk bakelse som enligt traditionen äts på laskiaistiistaina/fettisdagen. Till utseendet påminner den om en svensk semla med dess söta runda bulle men dess innehåll under hatten pudrat med florsocker och den fluffiga grädden överraskar med en klick jordgubbssylt. Beroende på region och tradition kan bullen även serveras med en annan sylt, till exempel hjortronsylt eller blåbärssylt. Den svenska semlan serveras traditionsenligt med mandelmassa, något som numera ibland kan hittas även i en laskiaispulla.
8 april: Romernas internationella dag
Eller romernas nationaldag som den ibland kallas, uppmärksammas världen över och firas i ett 40-tal länder med olika teman och aktiviteter som ljuständning, planterande av träd samt minnesceremonier för romer. Romer har inget eget land utan är splittrade världen över men det finns gemensamma symboler som romer enats kring såsom denna dag, den romska flaggan och nationalhymnen
Gelem, gelem (Jag har vandrat).

Valborg/vappu.
Nu rasar vintern ut och vi firar våren och en varmare årstid med vårens första fest, valborg/vappu! Då tänder vi eldar, majbrasor, tillsammans med vänner och familj. Vi sjunger traditionella valborgssånger till spraket från elden. Stora folieballonger är en symbol för valborg och en traditionell dekoration för att fira övergången från vinter till vår.
Efter valborg firar vi vidare med första maj som är en stor och festlig helg. Då äter vi munkar/munkki och dricker sima, en slags dricka som liknar läsk och smakar citron. I handen håller vi en färgglad majvippa/vappuviuhka att vifta med.

Midsommar/juhannus.
Midsommar
Midsommar/juhannus är en stor och omtyckt högtid då sommaren börjar på riktigt. Vi firar sommaren och ljuset tillsammans med familj och vänner och klär en midsommarstång med blommor för att dansa och sjunga kring. En del har traditionen att tända en brasa/kokko för att välkomna årstiden och något att samlas kring. Andra viktiga inslag i midsommarfirandet är att bada bastu/sauna, åka till sin sommarstuga och ta ett dopp i sjön.
Förutom god mat som gärna är grillad så är jordgubbar serverade med glass eller en jordgubbspaj en god och viktig del av midsommarfirandet.
Nu väntar lediga dagar med sommarlov och semester!

Bastu/sauna.
Skogsfinnarnas dag/Metsäsuomalaisten päivä
Skogsfinnarnas dag den 21 juni uppmärksammar vi för att hedra skogsfinnar. Skogsfinnarna härstammar från de människor som i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet flyttade hit från Finland som då var en del av Sverige. De var specialiserade på svedjebruk och skapade sig ett liv i svenska skogsområden. De hade stor kunskap om hur man sköter om skog, bränner kol och om livet i skogen. De levde nära naturen och skapade sina egna traditioner och sin egen kultur. Man uppskattar att 1,7 miljoner människor i Sverige härstammar från skogsfinnarna.

Jordgubbar/mansikoita.
Sommaren är här och vi kan vara utomhus, njuta av naturen och ha roligt tillsammans med vänner och familj. Nu är tid för att koppla av och bara vara. Vi badar i sjön, hänger på stranden och spelar trädgårdsspel.
Nummerkubb/mölkky är ett roligt spel med träkäglor som precis som kubb kastas i parker och trädgårdar. Brännboll är också roligt.

Ärtor/herneitä.
Finsk brännboll skiljer sig lite från svensk brännboll då den finska varianten påminner mer om baseboll men är tekniskt enklare.
Glass är en riktigt somrig delikatess som går att njuta av på många olika sätt. Mjukglass/pehmis jäätelö är sommar på riktigt och smakar precis så som den låter, mjukt och gott. Bästa snackset är färska jordgubbar/mansikoita och färska hela ärtskidor med ärtor/herneitä som gärna handlas i lösvikt på torgen i Finland. I Sverige plockar vi gärna våra jordgubbar på självplock och gör en rolig utflykt.
Skogen bjuder på färska bär och det vi inte njuter av direkt kan vi ta vara på. Blåbärspaj är en god dessert, som i Finland är en blandning mellan paj och cheesecake. Den serveras självklart med en kula vaniljglass!
Vill du prova att baka finsk blåbärspaj?
Du behöver:
100 gram rumsvarmt smör (+ extra till formen)
1 deciliter strösocker
1 ägg
2 deciliter vetemjöl
1 deciliter grahamsmjöl
1 tesked bakpulver
Fyllning
1 ägg
1/2 deciliter strösocker
1 tesked vaniljsocker
2 deciliter gräddfil
4 deciliter blåbär
Gör så här:
Sätt ugnen på 175°C.
Botten:
- Vispa ihop smör och strösocker.
- Tillsätt ägget och fortsätt att vispa.
- Blanda ihop de torra ingredienserna och vänd ner dem i smeten.
- Smörj formen och tryck ut degen i en pajform cirka 20 x 30 cm och upp längs med kanterna.
Fyllning:
- Rör ner ägg, strösocker och vaniljsocker i gräddfilen.
- Strö ut ett jämt lager av blåbären på degen och häll över fyllningen.
- Grädda i mitten av ugnen 30–40 minuter.

Halloweenpumpa.
Vi omfamnar hösten med att fira halloween, en festlig högtid den 31 oktober som vi dekorerar med pumpor, spindelnät och döskallar. Vi skapar kostymer och utklädnader i höstmörkret och kanske överraskar vi någon med bus eller godis – med lagom bra bus.
Allhelgonahelgen
Allhelgonahelgen/pyhäinpäivä markerar att hösten går över till vinter. Vi hedrar dem som inte längre finns med oss, de avlidna och helgon. Det är en viktig högtid med kulturella och religiösa traditioner och en tid för gemenskap. Genom att tända ljus på gravar på kyrkogården, i hemmet och genom att besöka kyrkan och samlas med familjen får vi en stund för att sakta ner och minnas dem vi saknar.
Vintern är här och vi firar den finska självständighetsdagen/itsenäisyyspäivä. Vi hissar den finska flaggan tillsammans med familjen och tänder två ljus, gärna blåvita, i fönstret. Ljusen är viktiga symboler för självständighet och för Finlands blåvita flagga.
Finlands självständighetsdag/Suomen itsenäisyyspäivä
Finlands självständighetsdag den 6 december uppmärksammar vi som en symbol för att Finland blev självständigt från Ryssland år 1917. Mellan år 1249 och 1809, var Finland en del av kungariket Sverige och mellan år 1809 och 1917 en del av Ryssland. Finland har alltså en relativt kort historia som självständigt land. Självständighetsdagen kännetecknas av en känsla av gemenskap och tacksamhet. Många sverigefinnar fira denna dag.
Jul
Inför julen/joulu dekorerar vi hemma med julstjärnor, julgranar och pynt. Julen är en högtid med traditioner, religiösa inslag och festligheter där julafton är den viktigaste dagen. På julafton samlas vi för att fira tillsammans, äta julmat och gå till kyrkan för julgudstjänst.
När jultomten/joulupukki kommer på besök med julklappar/joululahjoja är vi förväntansfulla och glada.

Morotslåda/porkkanalaatikko.
Ett bastubad ger en stunds vila och lugn inför kvällens julbord. Julbordet bjuder på traditionella rätter som julskinka, lax och karelska piroger. På julbordet finns även traditionella finska lådor, som innehåller kålrot, morot, lever och potatis. De påminner om en slags gratäng och passar bra på en buffé. På julens gottebord samsas joulutorttu som är en smördegsbakelse fylld med plommonmarmelad med pepparkakor/pepparkakora, båda lika traditionella som goda.
Jultomten/joulupukki
I Finland anser många att jultomten/joulupukki kommer från Korvatunturi, ett otillgängligt fjäll mellan Ryssland och Finland. Varje år vid jul sänder finsk tv bilder från när jultomten och hans renar lämnar Korvatunturi. Många utländska turister reser varje år till den finländska staden Rovaniemi med hopp om att få se jultomten i stadens stora temapark. Andra historier berättar att jultomten kommer från Nordpolen, Grönland eller från svenska Mora.

Fyrverkeri/Ilotulitus.
Nyår
Nu knyter vi ihop året och börjar på ett nytt! Klockan 00.00 på nyår/uusi vuosi tänder vi nyårsraketer och firar in det nya året tillsammans med vänner och familj. Vi önskar våra nära och kära Gott nytt år!/Hyvää uutta vuotta!
Vi känner tacksamhet för det gångna året och förväntan inför ett nytt.
I Finland finns en tradition av att spå inför det nya året, bland annat genom att smälta bly. Man smälter bly som sedan hälls i kallt vatten som sedan skapas till olika former. Dessa former tolkas som symboler för det kommande året och vad som komma skall.
De finska månadsnamnen har roliga betydelser som säger mycket om de olika årstiderna och om livet på landet i ett bondesamhälle.
Tammikuu/januari
Betydelse på svenska: ”Navmånad”.
Syftar på att den här månaden delade den svåra vintertiden mitt itu. Tammi betyder nav, axel (svenska stam).
Helmikuu/februari
Betydelse på svenska: ”Pärlmånad”.
Syftar på de ispärlor som uppstår när det kommer minusgrader efter töväder: helmi = pärla.
Maaliskuu/mars
Betydelse på svenska: ”Barmarksmånad”.
I mars kan man redan se lite bar mark under snön, därav benämningen. En avledning av ordet maa (mark).
Huhtikuu/april
Betydelse på svenska: ”Svedjemånad”.
Huhta betyder svedjebruk, för då fällde man de stora barrträden som man brände senare under året.
Toukokuu/Maj
Betydelse på svenska: ”Vårsåddsmånad”.
Syftar på arbetet på åkrarna i samband med vårsådden: touko = vårsådden
Kesäkuu/juni
Betydelse på svenska: ”Sommarmånad”.
Betyder inte ursprungligen sommarmånad, utan i detta sammanhang är det fråga om kesantokuukausi, dvs. man skulle träda åkrarna, man skulle göra kesänajo. Kesä betyder sommar på svenska.
Heinäkuu/juli
Betydelse på svenska: ”Hömånad".
Arbetet med höbärgningen görs denna månad. Heinä betyder hö på svenska.
Elokuu/augusti
Betydelse på svenska: ”Skördemånad”.
Månaden då man skördar spannmålet: Elonkorjuu.
Syyskuu/september
Betydelse på svenska: ”Höstmånad”.
Nu kommer hösten. Syksy/syys betyder höst på svenska.
Lokakuu/oktober
Betydelse på svenska: ”Slaskmånad”.
Syftar på slask och smuts. Loka betyder slask på svenska.
Marraskuu/november
Betydelse på svenska: ”Dödens månad”.
Marraskuu är dödens månad, jorden/marken är död. Marras hör till samma ordgrupp som bland annat latinets "mors" eller det franska ordet "mort" som betyder "död".
Joulukuu/december
Betydelse på svenska: ”Julmånad”.
Fornsvenskans jól, nutida svenskan jul, har gett namnet till joulukuu. "Joulu" betyder jul på svenska.
På 1600- och 1700-talet hette det talvikuu, eftersom vintern började då. Men allteftersom julens betydelse vuxit har den gett namn åt hela månaden.
Källa: Institutet för språk och folkminnen (ISOF).
Ordlista till årshjulet
Här hittar du en ordlista över alla planschens illustrationer – från januari till december.
Vinter
Snö: Lumi
Snögubbe: Lumiukko
Pulka: Pulkka
Stjärtlapp: Liukuri
Semla: Laskiaispulla
Fettisdagen: Laskiaistiistaina
Alla hjärtans dag: Ystävänpäivä (vänskapsdagen)
Hjärta: Sydämet
Vår
Påsk: Pääsiäinen
Påskägg: Pääsiäismuna
Påskkäring: Pääsiäsnoita
Memma: Mämmi
Spindel: Hämähäkki
Valborg: Vappu
Första maj: Vappupäivä
Ballong: Ilmapallo
Brasa: Kokko
Majvippa: Vappuviuhka
Munk: Munkki
Sima: En sorts läsk som smakar citron
Sommar
Midsommar: Juhannus
Midsommarstång: Juhannustanko
Bada: Uida
Bastu: Sauna
Glass: Jäätelö
Jordgubbar: Mansikoita
Ärtor: Herneitä
Blåbär: Mustikoita
Morot: Porkkana
Äpple: Omena
Höst
Halloween: Halloween
Pumpa: Kurpitsa
Fladdermus: Lepakko
Gravsten: Hautakivi
Ljus: Kynttilä
Löv: Lehti
Jul och nyår
Jul: Joulu
Jultomte: Joulupukki
Julklapp: Joululahja
Joulutorttu: En sorts smördegsbakelse
Morotslåda: Porkkanalaatikko
Pepparkaka: Piparikakku
Nyår: Uusi vuosi
Fyrverkeri: Ilotulitus
Björn: Karhu
Svan: Joutsen
Lyssna och titta
Till materialet finns inspelade sånger, rim och ramsor på finska. Dessa är inspelade av Utbildningsradion (UR) och knyter an till årshjulet. På planschen finns två QR-koder som länkar direkt till dessa hos UR.
Sånger på finska, lyssna på sångerna! UR Play
Sånger på finska, titta och följ med i rörelserna! UR Play
Stöd i arbetet
Undervisa i nationella minoritetsspråk
Material för att undervisa om nationella minoriteter
Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling samt skolbibliotek, NCS, arbetar för att stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Här kan du som är förskollärare hitta stöd, information och inspiration.
Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling samt skolbibliotek, NCS
Fördjupning
Läroplaner
Översättning av läroplanen för förskolan till finska
Observera att publikationen inte är uppdaterad med de förändringar som trädde i kraft den 1 juli 2025. Förändringarna innebär att förskolans lärverktyg främst ska vara analoga och att vikten av högläsning och lek och rörelse i förskolan betonas ytterligare.
Guide till ändringar i förskolans läroplan
Övrigt
Svenska Filminstitutet har gett ut Språklek med film: Ett material med film som språkutvecklande verktyg i arbetet med nationella minoritetsspråk i förskolan.
Språklek med film, Svenska Filminstitutets webbplats
Denna reviderade text från Skolverkets Lärportal riktar sig till förskolepersonal och beslutsfattare och tydliggör hur förskolans utbildning ska bidra till att revitalisera och stärka de nationella minoritetsspråken – finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch – genom språkstöd, samverkan med vårdnadshavare och inkluderande lärmiljöer. Texten belyser såväl lagstiftning som praktiska arbetssätt och betonar förskolans dubbla uppdrag: att stödja barnens rätt till sitt språk och sin kulturella identitet, och samtidigt verka för språkens och kulturernas fortlevnad i ett samhällsperspektiv.
Att stödja och främja nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk i förskolan, Lärportalen
Senast uppdaterad 05 november 2025.




