Flerspråkighet i förskolan
I förskolan möts människor från olika kulturer som talar olika språk. Med rätt stöttning kan de flerspråkiga barnen utveckla både sitt modersmål och svenskan.
Globalt sett är det vanligt att barn kan flera språk. Barn kan vara simultant flerspråkiga, vilket innebär att de är flerspråkiga redan från början, eller additivt flerspråkiga, vilket innebär att de har ett förstaspråk och lägger till fler språk senare. Flerspråkighet är alltså inte en egenskap utan en kompetens, och med rätt stöttning från vårdnadshavare och förskolepersonal har barn stora möjligheter att utveckla en flerspråkig kompetens.
Arbeta språkutvecklande i barngruppen
Det finns många sätt att arbeta språkutvecklande i barngruppen. Här är några exempel på hur du kan göra:
- Visa att alla språk är lika värdefulla. Låt barnen få använda alla sina språkliga resurser i förskolan. Det kan bidra till att identiteten och självkänslan stärks.
- Skapa så många meningsfulla sammanhang som möjligt som ger möjlighet till språkande och samspel.
- Läs högt och samtala om text.
- Ställ öppna frågor och följdfrågor. Ge barnen tanketid och talutrymme.
- Omge barnen med ord i alla sammanhang. Benämn och beskriv föremål och det ni gör och ge på så sätt barnen ett utökat ordförråd.
- Samtala om ord och deras betydelse, förklara obekanta ord och begrepp.
- Lyssna aktivt på vad barnen kommunicerar och uppmuntra dem att aktivt lyssna på varandra.
- Uppmuntra interaktion genom att erbjuda barnen många möjligheter till samtal med varandra och personalen.
- Erbjud flera olika texttyper som berättande, beskrivande och instruerande texter, till exempel sagan vid lässtunden och receptet när man bakar.
- Om du har barn med annat modersmål eller ett nationellt minoritetsspråk i gruppen: lär dig några ord på barnets språk eller tecken på teckenspråk, till exempel hälsningsfraser eller andra ord som är viktiga för barnet.
- Lek med orden med hjälp av rim, ramsor, att hitta på egna ord eller andra språklekar.
- Använd och kombinera flera olika uttrycksformer som kan stötta språkutvecklingen, till exempel bild, rörelse och sång.
- Kartlägg språkarbetet i förskolan och gör en gemensam plan för hur ni kan utveckla arbetet.
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
- Hur kan ni planera samtal med barnen så att de blir mer språkutvecklande?
- Hur använder barnen alla sina språk i leken på er förskola?
- Hur kan ni planera så att barnens språkliga resurser tas tillvara bättre i leken?
FILM
Att göra en språkkartläggning
Den här filmen visar hur ett arbetslag kartlägger vilka språk barnen har och hur de ska stötta barnens språkutveckling.
05:22
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
- Vilka språk talas i barngruppen?
- Hur kan ni använda de språkresurser som finns?
- Hur kan ni samverka med vårdnadshavarna?
- Hur kan ni genomföra en språkkartläggning på er förskola?
- Vilka språk talas i personalgruppen?
Samverka med vårdnadshavarna
Det finns olika sätt att samverka med vårdnadshavarna om barnens olika språk. Uppmuntra dem gärna att använda modersmålet vid högläsning och i samtal med barnet. Det kan också vara värdefullt att göra en kartläggning tillsammans med vårdnadshavarna över barnets alla språkliga resurser och att göra en plan för hur ni tillsammans ska stötta dessa.
Personer och resurser som kan vara till hjälp i arbetet med flerspråkighet:
- vårdnadshavare
- personal som kan barnets modersmål, nationella minoritetsspråk eller teckenspråk
- språk-, läs- och skrivutvecklare
- tolk
- folkbiblioteket, som ofta har böcker på flera olika språk
- olika material, till exempel böcker på olika språk.
Foldrar och faktablad om barns språkutveckling
Skolverket har tagit fram en informationsfolder som handlar om vikten av att vårdnadshavarna stöttar barnens språkutveckling, bland annat genom att och läsa och berätta för och med barnen i hemmet. Foldern går att beställa på svenska i vår webbutik men finns också att ladda ner på flera olika språk.
Ge ditt barn en bra start – stärk språket!
På Kulturrådets webbsida Bokstart hittar du faktablad till vårdnadshavare om barns språkutveckling för åldrarna sex månader till tre år på ett flertal olika språk.
Utveckla ett interkulturellt förhållningssätt
Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att kulturer möts, berikar och skapar en förståelse för varandra. I förskolan sker det genom att personalen, barnet och barnets familj interagerar. Förskolepersonalen behöver känna till vilka språk och kulturer barnen är en del av, men det är också viktigt att komma ihåg att barn kan identifiera sig med flera kulturtillhörigheter.
Förskolan har en viktig roll i att lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer. I den reviderade läroplanen står det i del 1 under rubriken Förståelse och medmänsklighet: ”Det svenska samhällets ökande internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald. Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar.”
Så här kan du till exempel utveckla ett interkulturellt förhållningssätt:
- Ha en positiv och nyfiken inställning till barnens olika kulturella erfarenheter.
- Var beredd att vidga ditt synsätt, lyssna och utbyta tankar och erfarenheter med både barn och vårdnadshavare.
- Se till att ni erbjuder böcker och andra texter som visar barnens olika sammanhang och kulturella referensramar.
- Låt barnen skapa egna texter och annat material som utgår från deras erfarenheter, så kallade identitetstexter.
- Se över den pedagogiska miljön ur ett interkulturellt perspektiv, och reflektera till exempel över vilken musik, bilder och annat material som ni erbjuder.
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
- Hur kan ni utveckla ett interkulturellt förhållningssätt?
- Hur kan ni skapa en interkulturell lärmiljö?
- Hur kan ni bidra till att barnen utvecklar en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar?
Andraspråksinlärning
Barn är aktiva meningsskapare och förskolepersonalen har en central roll i att främja barnets språkutveckling, identitet och lärande genom att undervisa, stötta och uppmuntra. I interaktion med förskolans personal och andra barn stimuleras barnet till att förstå sin omgivning och producera yttranden genom olika verbala och modala resurser som modersmål, svenska, handlingar, gester, illustrationer och föremål i kontexten.
Andraspråksinlärning, Monica Axelsson, artikel pdf, 634 kB.
Litteracitetsutveckling
Språkförmågan kan till stor del beskrivas som en förmåga att uttrycka olika
funktioner i språket. En central funktion är att kunna beskriva individer, platser
och saker. För att klara det behöver barnet ha tillgång till speciella verb, substantiv och adjektiv.
Litteracitetsutveckling, Monica Axelsson, artikel pdf, 682 kB.
Verktyg för planering
För att utveckla sin svenska behöver de nyanlända barnen ett inflöde av det nya språket i meningsfulla sammanhang. Och detta inflöde behöver planeras, dokumenteras och utvärderas. I artikel finns bland annat en modell för hur detta kan göras.
Verktyg för planering, Monica Axelsson, artikel pdf, 94 kB.
Checklista
I fokus i denna checklista är barn med ett annat modersmål än svenska och särskilt nyanlända. I grundskolan definieras nyanlända barn på ett tydligt sätt genom skollagen. Som nyanlända räknas de elever som påbörjar sin skolgång senare än skolstarten det året barnet skulle fylla sju år. För förskolebarn finns ingen sådan definition utan den korrekta benämningen är således barn med ett
annat modersmål än svenska som nyligen anlänt till Sverige.
Att realisera flerspråkighet i förskolan, ljudreportage
I ljudreportagen berättar Anniqa Sandell Ring och Mariam Potrus om hur man genom att använda modersmålet i förskolan kan stärka identiteten, kunskapsutvecklingen och språkutvecklingen i både modersmål och svenska.
Personalens roll är att genom medveten stöttning få barnen att utvecklas, trots olikheter i förutsättningar. Språk och tänkande går inte att skilja åt. Om barnet har ett begränsat språk vad gäller språkförståelse och språkanvändning så innebär det också begräsningar i barnens kognitiva förmågor. Barnens vårdnadshavare ses också som en viktig resurs för barnens utveckling och lärande.
Podd del 1: Hur flerspråkighet kan realiseras och bli en resurs på förskolan (tid 06:33 min)
Podd del 2: Hur flerspråkighet kan realiseras och bli en resurs på förskolan (tid 07:02 min)
Fördjupa er i flerspråkighet med material på Lärportalen
På Skolverkets lärportal finns modulen "Flera språk i barngruppen" som handlar om hur undervisningen kan stötta flerspråkiga barns lärande i förskolan. I modulen ingår också material om hur förskolan kan stötta barn som har rätt att utveckla svenskt teckenspråk och nationella minoritetsspråk.
Fördjupa er i forskning om flerspråkighet
Skolforskningsinstitutet har tagit fram rapporten Språkutveckling och social inkludering. Rapporten synliggör arbetssätt och insatser i förskola och förskoleklass som i forskning visat sig kunna främja och stödja språk-, läs- och skrivutveckling för barn med ett annat modersmål än svenska, samtidigt som deras sociala inkludering står i fokus. Forskning pekar på vikten av språkutvecklande insatser redan i tidig ålder då språket grundläggs. I rapporten sammanställs resultat från två kartläggande forskningsöversikter och fem kompletterande översikter, som tillsammans ger en bild av språkutvecklande arbetssätt och insatser för barn med ett annat modersmål än majoritetsspråket.
Rapporten Språkutveckling och social inkludering, Skolforskningsinstitutet
Nationella minoriteter i förskolan
Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer. De nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och de nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. I del 1 i läroplanen under rubriken Kommunikation och skapande står det:
”Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samer ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer.”
FILM
Främja nationella minoritetsspråk
Filmen visar hur det samiska språket på ett lekfullt sätt utvecklas genom skapandet av språkarenor där berättande, bilder och föremål utgör verktyg för lärandet.
06:09
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
- Hur kan ni stödja barnen i sin språkutveckling i det nationella minoritetsspråket?
- Vilka nationella minoritetsspråk talas i personalgruppen? Hur kan ni använda dessa i förskolan?
- Hur kan ni öka alla barns förståelse för de nationella minoriteternas språk och kulturer?
Artikeln ”Att stödja och främja nationella minoriteter och minoritetsspråk i förskolan” av forskaren Ellinor Skaremyr handlar om att förskolan är en viktig plats för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Artikeln lyfter också upp hur man kan samordna och organisera förskolans språkutvecklande arbete och ger förslag på hur minoritetsspråken kan inkluderas i förskolans utbildning.
Att stödja och främja nationella minoriteter och minoritetsspråk i förskolan
Teckenspråk i förskolan
Teckenspråkiga barn är inte enspråkiga. De växer upp i det svenska samhället och lär sig både svenska och svenskt teckenspråk. En del av barnen har svenskt teckenspråk som sitt förstaspråk, andra har svenska som förstaspråk, och en del utvecklar en balanserad tvåspråkighet.
Svenskt teckenspråk har i språklagen samma ställning som de nationella minoritetsspråken. I förskolan finns barn som är döva, har en hörselnedsättning eller som av andra skäl har behov av teckenspråk. De barnen har rätt att få stöd i sin språkutveckling på teckenspråk.
Det svenska teckenspråket och andra teckenspråk är fullständiga språk med egen uppbyggnad, grammatik och teckenföljd.
På Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM:s) webbplats kan du få mer information.
Svenskt teckenspråk i förskolan, SPSM
För dig som är rektor i förskolan finns information om vad som gäller kring barns rätt till teckenspråk.
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
- Hur använder ni tecken och svenskt teckenspråk som resurs?
- Vilken kompetens i svenskt teckenspråk finns på er förskola? Vad behöver utvecklas?
Forskaren Carin Roos beskriver i artikeln "Teckenspråk och tecken som stöd i förskolan" varför stöd av enskilda tecken och interaktion på teckenspråk kan vara både användbart och avgörande för barns utveckling. Artikeln redogör för vad forskningen hittills har kommit fram till om tecken för olika grupper av barn.
Teckenspråk och tecken som stöd i förskolan
I artikeln "Att främja svenskt teckenspråk i förskolan" får du läsa om varför och hur barns språkutveckling gynnas av teckenspråk. Texten är skriven av forskaren Emelie Cramér-Wolrath på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och visar hur förskolan kan arbeta med att främja språkutvecklingen i det svenska teckenspråket för de barn som har behov av det.
Att främja svenskt teckenspråk
Artikeln ”Barns teckenspråksutveckling” av forskaren Pia Simper-Allen vänder sig i första hand till er som arbetar med svenskt teckenspråk i förskolan. Den handlar om vad som kännetecknar barns tidiga teckenspråksutveckling och hur förskolan kan arbeta med teckenspråksstimulerande aktiviteter.
Mål om språk i läroplanen
I förskolans läroplan, Lpfö 18 reviderad 2025, står det så här i del 1 under rubriken Språk, kommunikation och skapande:
- Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Barnen ska erbjudas stimulerande läsmiljöer som skapar intresse och nyfikenhet för såväl skönlitteratur som sakprosa och andra texter. De ska få lyssna till högläsning och ges möjlighet till delaktighet genom att samtala om texter och bilder. Förskolan ska uppmuntra och ta tillvara barns nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska få utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt få möjlighet att leka med ord.
- Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samer ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer.
- För döva barn, barn med hörselnedsättning och barn som av andra skäl har behov av teckenspråk ska språkutvecklingen främjas i det svenska teckenspråket.
- Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.
Alla barn ska få utveckla sin svenska
Förskolan har en viktig roll i att stimulera barnens språkutveckling i svenska eftersom språk, lärande och identitetsutveckling hänger ihop. Det här gäller förstås både de barn som har svenska som modersmål och de barn som har ett annat modersmål eller ett nationellt minoritetsspråk. Det står i språklagen (2009:600) att svenska är huvudspråk i Sverige och att svenska är samhällets gemensamma språk som alla som är bosatta i landet ska ha tillgång till, och kunna använda.
Flerspråkiga barn ska få utveckla sitt modersmål
Språk och tänkande går inte att skilja åt. När barnen får använda alla sina språkliga resurser för att tänka, lyssna och tala kan språken berika varandra och barnen får på så sätt större möjligheter att utveckla sina kognitiva kunskaper. Forskning visar att barn som får förutsättningar att utveckla sitt modersmål också har bättre möjligheter att lära sig svenska.
Förskolan ska bidra till att utveckla ett barns modersmål. I förvaltningsområden för nationella minoriteter finns det utökad rätt till förskola, helt eller till väsentlig del på minoritetsspråk.
Senast uppdaterad 09 juni 2026.