Pedagogiskt material – meänkieli

Januari

Polarnatten/kaamos och vintermörkret/talvipimeä, vilar över oss och solens strålar kommer inte upp över horisonten, trots det är det ändå inte mörkt. Dagarna är korta och kölden biter hårt i kinderna. När bilen inte vill starta i kylan kan man ibland ta sparken till förskola och skola. Det knarrar under skorna när man går ute i minus 32 grader och frosten biter sig fast i ögonfransarna och i håret som kikar fram under mössan. Det är då lovikkavantarna/lovikkavanthuut värmer som bäst.

Februari

Nu kan de värsta köldgraderna börja släppa taget och längdskidorna/sivakat vallas för turer på älven och i dragna skidspår. Snöhögarna börjar vara väl tilltagna så att man kan åka både pulka och madrass i dem.

Härliga vårvinter! Solens strålar värmer gott och vi är utomhus så mycket det bara går. Vi skidar på längden och tvären. Vi kör skoter och stannar till för att göra upp eld, grilla korv och dricka varm choklad eller kokkaffe ur kåsa för att orka köra hem igen. Vi ligger på isen på en renfäll och pimplar i vårens sol och kanske slår vi vad om vem som får den största fisken. Och om fisken inte nappar i hemligsjön – man avslöjar inte sin bästa fiskesjö – kan man ta en bit torkat renkött/kuivaalihhaa ur ryggsäcken och skära tunna fina bitar med sin mukkakniv/mukkaveitti.

Videkissarna kikar fram och björkarnas löv blir till musöron. Dagarna och kvällarna är ljusa och snart har man knappt tid att gå in för att sova.

Isarna släpper nu sitt grepp om älvarna. Isflaken samlas i älvarnas krökar och på grunda platser där det dämmer upp vattnet, upp längs älven. Det kan bli riktiga översvämningar tills propparna släpper och vattnet kan flöda fritt igen.

Renskötselåret börjar nu när alla renkalvar föds ute i skogarna och på myrarna. Flest kalvar föds det i mitten av maj. I Pajala kommun finns en av Europas största slåttermyrar – Kalvmyren/Vasikkavuoma. Här har generationer av bönder bärgat sommarens skörd av hö.

Snön smälter bort och efter att ha krattat gården från vinterns gråa gräs och löv är det skönt att få sätta sig ner och ta en fika. Att äta kangoskakor/ kangosen kakot och ta en näve kaffeost/kahvijuustoa och bara njuta av stunden i vårsolen. Från slutet av maj är natt och dag lika ljusa, då midnattssolen/keskivyön aurinko lyser över sommarhimlen.

Kring midsommartid är det kalvmärkning, en riktig höjdpunkt för alla renägare. Renhjorden samlas in och alla små kalvar får sina märken skurna i öronen. Det är samma märke som vajan (renmamman) har. Sedan släpps alla renar ut i det fria ut i skogen där de får äta gott och växa sig stora.

Ängarna fylls av solgula smörbollar/voipalloja, midsommarblomster/juhanuskukka och hundkäx/koirankuminaa. Dikeskanterna lyser rosa av rallarrosorna/hormat som står vackert i givakt.

Oktober

Oktober är mörkast av alla månader. Frosten börjar lägga sig och marken blir hård. De första snöflingorna kan falla och minusgraderna tar sitt grepp.

Under allhelgonahelgen minns vi våra nära och kära som vi mist och tänder ljus/kynttilä på gravarna. Till halloween kan man får påhälsning av några små utklädda läskiga spöken som hojtar: Bus eller godis?

Jul/Joulo

Till jul/joulo bakar många bakverk och bröd som smördegskammar/paakelsia, anisbröd/jäneksiä och ljust matbröd/puolivahvaa/mummunleipää. Vi trillar köttbullar, griljerar julskinkan, klär julgranen med pumlor (julgranskulor) och slår in julklappar. Många familjer samlas, barn och barnbarn kommer hem och sitter spända i förväntan på att det knackar på dörren och tomten frågar: Finns det några snälla barn här?

Dagarna går fort och sju dagar efter julafton är det dags för nyårsafton. Många samlas till gemensam middag och man minns året som gått. Till tolvslaget går vi ut och beskådar raketer och avger kanske några nyårslöften.