Integrerade elever

Involvera eleven i beslutsprocessen

När en elev som är mottagen i anpassad grundskola får hela eller delar av sin utbildning i en annan skolform beror det vanligtvis på att eleven själv eller elevens vårdnadshavare har uttryckt en önskan om detta.

Innan en elev integreras behöver det finnas tillräcklig kunskap om elevens individuella behov för att kunna fatta beslut som gynnar elevens utveckling och välmående. Enligt skollagen ska beslut alltid fattas utifrån barnets bästa. Barnets inställning ska kartläggas så långt det är möjligt och barnet ska ges möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter. Dessa åsikter ska sedan beaktas utifrån barnets ålder och mognad. För att integreringen ska bli så bra som möjligt är det därför av stor vikt att eleven involveras i beslutsprocessen och att den sker i nära samverkan med elevens vårdnadshavare och berörd skolpersonal.

Gemenskap och delaktighet avgörande för en integrerad elev

Att skapa en trygg och inkluderande skolmiljö är avgörande för att elever ska trivas och utvecklas i skolan. Den sociala miljön spelar därför en stor roll för den integrerade elevens upplevelse av skolan, och relationerna till andra elever är ofta avgörande för känslan av delaktighet.

En elev som är integrerad har rätt att få känna sig inkluderad och delaktig såväl pedagogisk, socialt som fysiskt i klassens gemenskap. Det innebär att den skola som integrerar elever bör ha ett systematiskt arbetssätt som gör det möjligt för eleven att känna sig inkluderad i undervisning och i skolans gemenskap.

Organisera för integrerad undervisning

När en elev ska få sin undervisning i en annan skolform är det viktigt att hela organisationen har den kunskap och kompetens som krävs för att arbeta med integrerad undervisning. Att skapa en god undervisning för en integrerad elev kräver flexibilitet samt en vilja att anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar och behov.

Genom att systematiskt följa upp undervisningen kan organisationen identifiera behov av förändringar och anpassningar, för att säkerställa att alla elever ges bästa möjliga förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån utbildningens mål.

Behov av stödinsatser till integrerade elever

En elev från anpassade grundskolan som är integrerad i grundskolan och läser ämnen kan behöva stöd för att uppnå kriterier för bedömning i årskurs 3 samt betygskriterier i årskurs 6 och 9. Om en elev läser ämnesområden och det finns indikation på att eleven riskerar att inte uppnå kriterier för bedömning av kunskaper i årskurs 9, kan ytterligare stöd behövas för att säkerställa elevens måluppfyllelse. I sådana fall omfattas eleven av regelverket för extra anpassningar och särskilt stöd.

Om de obligatoriska bedömningsstöden i matematik, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 och 3 inom anpassade grundskolan visar att en elev riskerar att inte nå målen, ska skolan samråda med personal med specialpedagogisk kompetens. Syftet är att uppmärksamma elever som läser svenska, sva eller matematik enligt anpassade grundskolans läroplan och som är i behov av stöd i sitt lärande i dessa ämnen.

Om det vid genomförandet de obligatoriska bedömningsstöden befaras att eleven inte kommer att nå kriterier för bedömning i årskurs 3, ska eleven skyndsamt erbjudas stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd.

Det är huvudmannen och rektorn som ansvarar för skolans organisation och att regelverket kring betygsättning följs.

Elevassistenter och annan personal som stöd i undervisningen

Om det finns elevassistenter i skolan kan de vara ett stöd i den pedagogiska verksamheten. En elevassistent kan även vara knuten till en specifik elev eller en hel klass. Det är alltid den undervisande läraren som ansvarar för att planera och genomföra undervisningen, bedöma elevens kunskapsutveckling och sätta betyg. Ett nära samarbete mellan lärare och elevassistent kan därmed skapa goda förutsättningar för elevens lärande och utveckling.

I vissa fall kan det finnas personlig assistens knuten till en viss elev. En personlig assistent omfattas av Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och anställs av vårdtagaren, vårdnadshavaren eller kommunen. Det är därför inte rektorn som är chef för den personliga assistenten.

Rektors ansvar för personalens kompetens

Rektor har ett ansvar att säkerställa att den pedagogiska personalen har rätt utbildning för den undervisning de bedriver. Enligt gällande bestämmelser får endast legitimerade lärare undervisa. En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning de bedriver. För att vara behörig att undervisa i en grundskoleklass med integrerade elever krävs det dock inte att läraren har en speciallärarexamen med inriktning intellektuell funktionsnedsättning

Personalen behöver kontinuerlig kompetensutveckling för att kunna möta behoven hos integrerade elever på bästa sätt. Det är huvudmannens och rektorns ansvar att säkerställa att personalen får den kompetensutveckling som behövs. Kompetens-utvecklingen kan omfatta kunskap om elevens specifika funktionsnedsättning och hur den påverkar lärandet i undervisningssituationen. Det är även viktigt att personalen har en god förståelse för de bestämmelser som gäller för de anpassade skolformerna.

Timplaner och kursplaner

Den garanterade undervisningstiden för elever inom anpassade grundskolan är 6 890 timmar för elever som läser ämnen, och 6 665 timmar för elever som läser ämnesområden. För grundskolan är den garanterade undervisningstiden 6 890 timmar. Dessa timmar är uppdelade på ämnen, ämnesområden och de olika stadierna. Hur tiden fördelas är inte lika mellan skolformerna.

Eftersom timplanerna för skolformerna skiljer sig åt kan skolan behöva anpassa timplanen för den integrerade eleven, så att skoldagen fungerar praktiskt för alla inblandade. I vissa ämnen skiljer sig timplanerna avsevärt medan de i andra ämnen är mer lika. Rektor och lärare behöver tillsammans planera hur timplanen kan anpassas, så att den integrerade eleven så långt som möjligt kan följa klassens undervisning och utvecklas i enlighet med utbildningens mål.

Denna planering kan göras i samråd med en speciallärare eller specialpedagog och kräver god kunskap om kursplaner, kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier för de olika ämnena eller ämnesområdena samt förståelse för hur dessa likheter och skillnader påverkar undervisningen i de olika skolformerna.

Timplanerna skiljer sig åt mellan ämnen

Engelska är ett ämne där timplanerna skiljer sig mycket åt. I anpassade grundskolan har eleverna rätt till 180 timmar engelska och i grundskolan 480 timmar. I ämnet hem- och konsumentkunskap är skillnaden också stor. I anpassade grundskolan har eleverna rätt till 525 timmar hem- och konsumentkunskap medan grundskolans elever har 130 timmar.

För skolans val är antalet timmar 1800 i anpassade grundskolan medan det i grundskolan är 600 timmar. Det innebär att elever som läser enligt anpassade grundskolans timplan kan använda en del av dessa timmar för vissa ämnen.

Möjlighet att ändra timplaner

Rektor kan välja att fatta beslut om att ändra timplanen för att den integrerade eleven ska få samma undervisningstid som resten av klassen. I en del ämnen innebär det att den integrerade eleven får fler timmar jämfört med den skolform eleven är mottagen i och i vissa ämnen blir antalet timmar färre.

Oavsett hur skolan väljer att fördela undervisningstiden för den integrerade eleven är det viktigt att undervisningen utgår från syfte och centralt innehåll i den kursplan som eleven följer. Det är också avgörande att eleven får tillräckligt med undervisningstid för att kunna nå målen i respektive ämne.

Att arbeta med två kurs- eller ämnesplaner

Arbetet med integrerade elever kan underlättas om alla berörda har en tydlig förståelse för att undervisningen planeras utifrån två kursplaner. Lärare som undervisar i klasser med integrerade elever behöver ges rätt förutsättningar att förstå och jämföra de olika kurs- eller ämnesplanerna. Det är rektorns ansvar att säkerställa att all berörd personal, som till exempel elevassistenter och annan personal som medverkar i undervisningen, får den information och vägledning som krävs för att arbeta utifrån dessa förutsättningar. Även den integrerade eleven och elevens vårdnadshavare behöver få tydlig information om detta.

Det kan uppstå frågor i klassen om varför den integrerade eleven arbetar med annat material eller med andra uppgifter. Om det sker kan det vara bra att personalen runt eleven har diskuterat hur man ska svara på dessa frågor.

Planera undervisning för en integrerad elev

När undervisningen planeras i en klass med en integrerad elev bör utgångspunkten vara att skapa förutsättningar för alla elever att utvecklas så långt som möjligt. Det förutsätter en väl planerad undervisning som utgår från de styrdokument som gäller för de olika skolformer som finns i klassrummet.

I planeringen kan det vara värdefullt att jämföra de olika kursplanernas delar, som med fördel kan göras i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Vid bedömningsfrågor kan samråd med fördel göras med en speciallärare som har inriktning mot intellektuell funktionsnedsättning. Nedan följer ett exempel på hur delar av kursplanerna kan jämföras.

Ha kunskap om kursplanernas likheter och skillnader

Syfte och centralt innehåll kan likna varandra mer eller mindre för de olika ämnena eller ämnesområdena. Genom att analysera de olika kursplanerna för respektive skolform kan lärarna få syn på vilka delar som liknar varandra, vilka som inte liknar varandra och vilka delar som helt saknas i respektive kursplan. Med utgångspunkt i kunskapen om kursplanernas likheter och skillnader kan läraren sedan planera för hur undervisningen kan läggas upp. Den planeringen kan med fördel ske i samråd med specialpedagogisk kompetens.

När lärare planerar undervisningen för integrerade elever är det viktigt att utgå från den gällande kursplanen för anpassade grundskolan. För att främja den integrerade elevens delaktighet och sammanhang kan eleven med fördel arbeta med samma arbetsområde som klassen. Samtidigt behöver läraren säkerställa att bedömningen av elevens kunskaper görs utifrån respektive skolforms kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier.

Individuell utvecklingsplan

För de elever som inte får betyg ska läraren ta fram en skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP) en gång om året. Den består av två delar: omdömen och framåtsyftande planering.

Detta gäller för elever i årskurs 1–5 i anpassade grundskolan, grundskolan och sameskolan. En skriftlig IUP ska även tas fram för elever i årskurs 6–9 i anpassade grundskolan i de fall betyg inte sätts.

Utvecklingssamtal och skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP)

Mall för skriftlig individuell utvecklingsplan

Betyg och bedömning av integrerade elever

En lärare som arbetar med integrerade elever behöver vara insatt i vad elevernas kunskaper ska bedömas mot och vad som gäller vid betygssättning.

Betyg sätts i anpassade grundskolan om eleven eller elevens vårdnadshavare begär detta. Betyg sätts från höstterminen i årskurs 6 till och med vårterminen i årskurs 9. I anpassade grundskolan används beteckningarna A, B, C, D och E. Om elevens kunskaper inte motsvarar samtliga delar av betygskriterierna för E sätts inget betyg.

Begäran om intyg, betyg och allmänt studieomdöme

Elever som avslutat sin utbildning i anpassade grundskolan får ett intyg över den utbildning de har gått igenom. Om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme som visar på elevens möjlighet att bedriva studier. Detta intyg ska undertecknas av läraren.

Det är viktigt att informera eleven och elevens vårdnadshavare om deras rätt att begära betyg och ett allmänt studieomdöme. Detta bör göras så tidigt som möjligt när eleven kan få betyg. Elev och vårdnadshavare har dock rätt att begära detta ända fram till att utbildningen avslutas, men inte därefter. För elever som läser ämnesområden sätts inga betyg.

Om lärarna bedömer att en integrerad elev som är mottagen i anpassade grundskolan har förutsättningar att nå betygskriterierna för ett eller flera av grundskolans ämnen kan rektor besluta om att eleven får läsa grundskolans ämne. Inför detta beslut ska skolan samråda med elevens vårdnadshavare. Om ett sådant beslut fattas ska eleven läsa enligt grundskoleämnets kursplan och bedömas enligt dessa betygskriterier.

Utveckla kunskapen genom kollegiala samtal

För att stödja och utveckla kunskap om bedömning och betygssättning inom anpassade grundskolan behöver lärarna få möjlighet att föra kollegiala samtal och därigenom utveckla en gemensam bedömarkompetens. För lärare som undervisar integrerade elever från anpassade skolformer är det viktigt att möta speciallärare som har kunskap och kompetens inom de anpassade skolformerna.

Sätta betyg i anpassade grundskolan