Samverkan med socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis

Barns och elevers förutsättningar att klara utbildningen kan påverkas av faktorer i förskolan, skolan, hemmet, på fritiden och i samhället. För att de ska få rätt stöd i rätt tid kan förskolan och skolan behöva samverka med andra verksamheter, till exempel socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och fritidsverksamhet.

När stöd behöver samordnas med andra verksamheter

Barn och unga som riskerar en ogynnsam utveckling behöver få stöd tidigt. Utöver samarbetet med vårdnadshavare kan förskolan och skolan behöva samverka med andra verksamheter. Det kan till exempel handla om

• ett barn eller en elev som behöver kompletterande stöd från hälso- och sjukvården eller socialtjänsten
• förebyggande arbete som riktas till grupper av barn, elever eller vårdnadshavare som kräver långsiktig samverkan mellan verksamheter
• att förskolan eller skolan enligt lag är skyldiga att lämna information till andra verksamheter.

För att kunna möta barns och ungas behov behöver vuxna från olika verksamheter ha en helhetsbild av deras livssituation. Uppväxtvillkor, social miljö och närmiljö kan påverka både lärande, hälsa och utveckling.

Det kan till exempel handla om barn och unga som lever i sårbara livssituationer, har en förälder med allvarlig sjukdom, psykisk ohälsa eller skadligt bruk eller beroende, eller som har utsatts för eller riskerar att utsättas för våld.

Elevhälsans roll i samverkan

Elevhälsan ska vid behov samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten för att elever ska få rätt stöd i rätt tid. I samverkan med andra aktörer kan elevhälsan bidra till att främja elevers hälsa och skolnärvaro och förebygga kriminalitet eller annan ogynnsam utveckling. Ett nära samarbete mellan elevhälsan, lärare och annan personal underlättar för skolan att bedöma när kontakt med andra verksamheter behövs.

Förutsättningar för fungerande samverkan

Samverkan är ofta ett komplext arbete. Därför är det viktigt att reflektera över när samverkan kring barn och elever behövs och det ordinarie arbetet inte räcker till. För förskolan och skolan kan det vara viktigt att ställa frågor som:

• Hur påverkas barnets eller elevens lärande, utveckling och hälsa av situationen i och utanför förskolan eller skolan?
• Vilket stöd kan förskolan eller skolan ge inom den egna verksamheten?
• Behövs samverkan med andra verksamheter för att barnet eller eleven ska få rätt stöd?
• Hur kan stödet samordnas så att det blir tydligt och sammanhållet för barnet eller eleven?

Faktorer som kan stärka samverkan mellan verksamheter

För att samverkan ska fungera väl mellan olika verksamheter behövs gemensamma strukturer, tydlighet och ett långsiktigt arbete. Faktorer som kan stärka samverkan på verksamhetsnivå är till exempel

• en gemensam problembild
• legitimitet och förankring på alla nivåer i styrkedjan
• tydlighet i ansvar och rollfördelning
• konkreta mål för samverkan
• system och strukturer för uppföljning.

Faktorer som kan försvåra samverkan

Det finns flera faktorer som kan försvåra verksamheters samordning av stöd och insatser för barn och unga. Samverkan kan till exempel försvåras av

• otydlig ansvarsfördelning
• bristande kunskap om varandras verksamheter
• orealistiska förväntningar eller bristande tillit
• avsaknad av en gemensam bild av vad samverkan ska lösa.

Barns, elevers och vårdnadshavares delaktighet är viktig

Barn, elever och vårdnadshavare ska ha möjlighet att vara delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av de insatser som berör dem. Oavsett samverkansform är en nära kontakt med vårdnadshavare viktig.

Barn och unga har unik kunskap om sin egen situation, och deras synpunkter behöver tas tillvara både när samverkan inleds och när den utvecklas. Synpunkterna behöver också följas upp och återkopplas.

Barn och unga har dock ingen skyldighet att delta och ska alltid informeras om att de har rätt att avstå när som helst.

Exempel på samverkansformer och stödmaterial

För många barn och unga räcker förskolans eller skolans egna stöd. För andra kan det behövas insatser från flera aktörer samtidigt. Det finns flera etablerade former för samverkan där förskolan eller skolan ingår tillsammans med socialtjänst, polis, hälso- och sjukvård och fritidsverksamhet.

TSI – Tidiga och samordnade insatser

Tidiga och samordnade insatser, TSI, handlar om att tidigt upptäcka och ge samordnat stöd till barn och unga som behöver det. TSI är ingen specifik metod, utan ett paraplybegrepp för strukturerad samverkan mellan till exempel förskola eller skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och andra verksamheter.

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Samverkan kring skolfrånvaro

Skolsociala team eller liknande samverkan är ett sätt för skolan och socialtjänsten att arbeta tillsammans för att stärka elevers förutsättningar att nå målen med utbildningen, öka närvaron och bryta en ogynnsam utveckling.

Arbetet är tvärprofessionellt och kan till exempel omfatta stöd till elever och vårdnadshavare samt underlätta samarbete med andra aktörer, som hälso- och sjukvården och fritidssektorn.

Samverkan mellan skola och socialtjänst – att arbeta med skolsociala team

Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) och Sociala insatsgrupper (SIG)

Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF)

SSPF är en samverkansform mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. Syftet är att upptäcka barn som riskerar att begå brott eller är i början av en kriminell utveckling. Målgruppen kan variera, men är i regel barn under 18 år. I undantagsfall kan även unga upp till 20 år ingå.

I Sverige används SSPF främst som en individorienterad samverkansform, men den kan också användas på grupp- och områdesnivå.

Sociala insatsgrupper (SIG)

SIG är en form av operativ samverkan runt unga som riskerar att hamna i, eller redan befinner sig i, kriminalitet. Arbetet bygger på nära samverkan mellan socialtjänst, skola, polis, kriminalvård och ibland andra aktörer.

Fokus ligger på individanpassat stöd och långsiktig förändring. Kärnan i SIG är samordnade insatser från viktiga aktörer för att motverka att den unge återfaller i brott.

Sociala insatsgrupper (SIG) och SSPF, Brottsförebyggande rådets webbplats

Barn och unga i organiserad brottslighet (Bob)

Bob är en samverkansstruktur på nationell, regional och lokal nivå. Syftet är att identifiera och stödja barn och unga som riskerar att rekryteras till, eller redan är involverade i, organiserad brottslighet.

Lokalt sker samverkan kring enskilda barn och unga mellan skola, socialtjänst och polis, och vid behov även andra aktörer. Skolan kan till exempel bidra med lägesbild, uppmärksamma oro och samverka kring insatser.

Bob-guide, Brottsförebyggande rådets webbplats

Bob-samverkan kring barn och unga i organiserad brottslighet, Polismyndighetens webbplats

Dela information mellan skola, socialtjänst och polis

Skola, socialtjänst, polis och andra verksamheter behöver kunna samverka tidigt för att förebygga att barn och unga far illa eller dras in i organiserad brottslighet. Skolor är, genom rektorn, i vissa fall är skyldiga att lämna uppgifter till Polismyndigheten och andra brottsbekämpande myndigheter.

Dela information mellan skola, socialtjänst och polis

Samverkan kring skolgång för häktade elever

Allt yngre barn och unga dras in i kriminalitet och kan häktas för allvarliga brott. Skolpliktiga barn har rätt till utbildning även under tiden i häkte. Även gymnasieelever kan fortsätta sina studier under tiden i häkte.

När en elev häktas – att organisera för undervisning och stöd

Samverkan för placerade barn och ungas kontinuerliga skolgång (SAMS)

SAMS är ett stöd för socialtjänst och skola för att säkerställa kontinuitet i skolgången för placerade barn och unga. Det tydliggör roller och ansvar vid skolbyte och ger gemensamma rutiner för informationsöverföring och planering.

Kontinuerlig skolgång för placerade barn och unga

Socialtjänstens samverkan med förskola och skola

Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag i kraft som bland annat innebär att socialtjänsten ska arbeta förebyggande och vara lätt tillgänglig. Syftet är att skapa en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst.

Genom samverkan med förskola och skola kan socialtjänsten tidigt identifiera barn och familjer som behöver stöd. Det kan till exempel handla om tidiga insatser till barn och unga som visar tecken på en ogynnsam utveckling, eller stöd till vårdnadshavare i föräldrarollen.

Att arbeta förebyggande med skolrelaterade problem, Socialstyrelsens webbplats

Koll på soc i skolan

Koll på soc i skolan är ett undervisningsmaterial för grundskolan som ska stärka elevers kunskap om socialtjänsten och bidra till att fler barn och unga söker hjälp när de behöver det.

Koll på soc – undervisningsmaterial om socialtjänsten för grundskolan