Medie- och informationskunnighet och digital kompetens

Att utveckla elevernas förmåga att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och sammanhang är central för skolbiblioteksverksamhet. Utöver de ändamål som anges i bibliotekslagen ska skolbibliotek enligt skollagen främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet.

Skolbiblioteket ska enligt läroplanen användas i undervisningen bland annat för att stärka elevernas digitala kompetens. Även analoga medier kräver källmedvetenhet och många områden i läroplanerna berör detta. Det är inte minst viktigt att förstå mediers och digitaliseringens roll och påverkan på såväl samhälle som individ och hur man på ett ansvarsfullt sätt kan förhålla sig till detta.

Medie- och informationskunnighet, digital kompetens och källmedvetenhet är begrepp som alla inkluderar förmågor som rör vikten av att förhålla sig till en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt.

Liksom skolbibliotekets läsfrämjande roll kan även medie- och informationskunnighet, källmedvetenhet och digital kompetens kopplas till skolans demokratiska uppdrag. Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt är viktigt för att vara en del av ett demokratiskt samtal, att förstå sin omvärld och sin roll i den.

Skolbibliotekariens kompetens kan vara ett stöd i lärares och elevers arbete med exempelvis informationssökning, källmedvetenhet och säker internetanvändning. Detsamma gäller även aspekter som exempelvis upphovsrätt och vilka lagar som styr vårt samröre på nätet.

Fyra aspekter av digital kompetens

Skolverket definierar fyra aspekter av digital kompetens:

• Att kunna förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen.
• Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier.
• Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik.
• Att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.

Skolbiblioteksverksamheten kan ha beröring med alla aspekter men med störst fokus på den aspekt som handlar om att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Här ryms såväl sökkritik som källkritik och källtillit samt praktisk informationssökning. Att förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen är även det en viktig del i att vara källmedveten där skolbibliotekarien tillsammans med lärare kan fördjupa elevernas förståelse.

Medie- och informationskunnighet

Skollagen stipulerar att skolbibliotek ska främja elevernas medie- och informationskunnighet. Medie- och informationskunnighet (MIK) är ett samlingsbegrepp som innefattar så väl analoga som digitala områden. MIK lanserades av UNESCO 2011 i form av ett ramverk, tänkt som redskap för undervisning kring medier och information och innefattar i sin uppdaterade version ett flertal kunnigheter.

MIK-ekologin

• Medie-och informationskunnighet
• Yttrandefrihetskunnighet
• Nyhetskunnighet
• Integritetskunnighet
• Visuell läskunnighet
• Datakunnighet
• Digital kompetens
• Spelkunnighet
• Reklamkunnighet
• Informationskunnighet
• Bibliotekskunnighet
• Sociala medier-kunnighet
• Kritisk läskunnighet
• Skrivkunnighet
• Internetkunnighet
• TV-kunnighet
• AI-kunnighet

Fördjupning

Riktlinjer till lärare och utbildare

Europeiska kommissionens handlingsplan för digital utbildning, EU

MIK Sveriges kunskapsbank

MIK Sveriges kunskapsbank innehåller material från medlemsaktörer i nätverket MIK Sverige och administreras av Mediemyndigheten.

MIK, Sveriges kunskapsbank, Mediemyndigheten

UR i skolan

Utbildningsradions program är kopplade till skolans olika styrdokument.

UR i skolan, UR

Think critically, click wisely!

UNESCO 2021: Think critically, click wisely! Unescos webbplats