Elever som lätt uppfyller målen för utbildningen
Här kan du läsa om rätten till ledning och stimulans för elever som lätt uppfyller målen för utbildningen. Det finns också information om möjligheten för elever att läsa på en högre nivå och i snabbare takt i olika skolformer.
Rätt till ledning och stimulans
Vilka rättigheter har elever som lätt uppfyller målen för utbildningen?
Elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Det betyder att även elever som utvecklas snabbt mot utbildningens mål ska ges utmaningar i skolarbetet.
I förarbetena förtydligas att resurser inte bara kan riktas mot de elever som har svårt att nå målen, utan även behöver riktas mot de elever som har lättare att nå utbildningens mål så att de kan utvecklas så långt som möjligt.
Källor: 3 kapitlet 2 § skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap valfrihet och trygghet, sidan 662.
Har elever som lätt uppfyller målen rätt att läsa på en högre nivå eller i snabbare takt?
Att läsa på en högre nivå eller i snabbare takt är inte en rättighet i sig. Elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas har dock rätt till ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Att läsa på en högre nivå eller i snabbare takt är möjliga lösningar som kan bidra till att elever får den ledning och stimulans de har rätt till.
Källa: 3 kapitlet 2 § skollagen.
Ska ett åtgärdsprogram skrivas när elever ges ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling?
Nej. Ett åtgärdsprogram är en skriftlig bekräftelse på att eleven är i behov av särskilt stöd och vilka stödåtgärder som ska sättas in. Ledning och stimulans är inte en form av särskilt stöd.
Källa: 3 kapitlet 9 § skollagen.
Förskoleklassen
Det finns flera sätt att tillgodose rätten till ledning och stimulans för elever som lätt uppfyller målen. I många fall kan det göras inom ramen för ordinarie undervisning, men det är också möjligt att fatta vissa organisatoriska beslut för enskilda elever i förskoleklassen.
En elev kan tas emot i förskoleklassen ett år tidigare
Ett barn får tas emot i förskoleklassen redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år, om barnets vårdnadshavare önskar det. Det är en möjlighet men inte en rättighet.
När en elev som har börjat i skolan ett år tidigare har gått ut förskoleklassen får hen börja fullgöra sin skolplikt i grundskolan eller någon av de andra obligatoriska skolformerna höstterminen det kalenderår då hen fyller sex år.
Källor: 7 kapitlet 11–11 a §§ skollagen.
Har en elev som tagits emot i förskoleklassen det kalenderår då barnet fyller fem år skolplikt?
En elev kan flyttas till årskurs 1 under pågående läsår
Rektorn får besluta att en elev i förskoleklassen ska flyttas till årskurs 1 under pågående läsår. Det gäller om rektorn bedömer att eleven har goda förutsättningar för det och om elevens vårdnadshavare medger att eleven ska flyttas upp.
Källa: 4 kapitlet 7 § skolförordningen.
Grundskolan, specialskolan och sameskolan
Det finns flera sätt att tillgodose rätten till ledning och stimulans för elever som lätt uppfyller målen. I många fall kan det göras inom ramen för ordinarie undervisning, men det är också möjligt att fatta vissa organisatoriska beslut för enskilda elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan.
En elev kan flyttas upp till en högre årskurs
Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska flyttas till en högre årskurs än den årskurs som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra. Det gäller om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen, och elevens vårdnadshavare medger att eleven flyttas upp. Ett beslut om uppflyttning till en högre årskurs kan tas under pågående läsår eller vid slutet av ett läsår.
Källa: 4 kapitlet 7 § skolförordningen.
En elev kan läsa ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner
I grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn besluta att en elev ska läsa ett eller flera ämnen på en eller flera nivåer enligt gymnasieskolans ämnesplaner, om eleven bedöms ha goda förutsättningar att klara studierna och eleven och elevens vårdnadshavare medger det. Om eleven eller elevens vårdnadshavare tar tillbaka sitt medgivande upphör beslutet att gälla.
Ämnen som en elev i grundskolan, specialskolan eller sameskolan läser enligt gymnasieskolans ämnesplaner ska betygssättas enligt de bestämmelser som gäller för gymnasieskolan.
I förarbetena framhålls att om det av olika lokala skäl visar sig vara svårt att anordna utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner har huvudmannen ändå en skyldighet att se till att eleven på andra sätt får utmaningar i undervisningen som gör att eleven kommer längre i sin kunskapsutveckling.
Källor: 10 kapitlet 6, 23 g och 23 i §§, 12 kapitlet 23 a § och 13 kapitlet 12 c § skollagen, 3 kapitlet 4 a § skolförordningen samt proposition 2023:24:79 Att lättare få läsa i snabbare takt, sidan 38.
Lärotider för elever som deltar i utbildning på högre nivå
Fjärrundervisning och entreprenad när en elev läser enligt gymnasieskolans ämnesplaner
Fjärrundervisning får användas i grundskolan, specialskolan och sameskolan för elever som läser en eller flera ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner.
Uppgifter som avser undervisning i ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan får även överlämnas på entreprenad till en huvudman för grundskola, en huvudman för gymnasieskola eller till staten i egenskap av huvudman för specialskolan eller sameskolan.
Källor: 21 kapitlet 2–3 §§ och 23 kapitlet 12 a § skollagen.
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild juridisk person kan exempelvis vara ett aktiebolag eller en stiftelse.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Riksrekryterande spetsutbildning i grundskolan
En spetsutbildning i grundskolan ger elever möjlighet att fördjupa eller bredda sina kunskaper i specifika ämnen.
Anpassade grundskolan
Det finns flera sätt att tillgodose rätten till ledning och stimulans för elever som lätt uppfyller målen. I många fall kan det göras inom ramen för ordinarie undervisning, men det är också möjligt att fatta vissa organisatoriska beslut för enskilda elever i anpassade grundskolan.
En elev kan flyttas upp till en högre årskurs
Rektorn får besluta att en elev i anpassade grundskolan ska flyttas till en högre årskurs än den årskurs som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra. Det gäller om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen, och elevens vårdnadshavare medger att eleven flyttas upp. Ett beslut om uppflyttning till en högre årskurs kan tas under pågående läsår eller vid slutet av ett läsår.
Källa: 4 kapitlet 7 § skolförordningen.
En elev i anpassade grundskolan kan läsa ämnen enligt grundskolans kursplaner
Rektorn kan besluta att en elev i anpassade grundskolan ska läsa ett eller flera ämnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar för det. Innan beslutet fattas ska samråd ske med elevens vårdnadshavare.
Om en elev i anpassade grundskolan har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för betygssättning i grundskolan tillämpas.
Källor: 11 kapitlet 8 och 21 §§ skollagen.
Gymnasieskolan
Det finns flera sätt att tillgodose rätten till ledning och stimulans för elever som lätt uppfyller målen. I många fall kan det göras inom ramen för ordinarie undervisning, men det är också möjligt att fatta vissa organisatoriska beslut för enskilda elever i gymnasieskolan.
En elevs utbildning på ett nationellt program kan fördelas på kortare tid än tre läsår
I gymnasieskolan får huvudmannen besluta att en enskild elevs utbildning på ett nationellt program ska fördelas på kortare tid än tre läsår, om eleven medger det. Om eleven tar tillbaka sitt medgivande upphör beslutet att gälla.
I förarbetena framhålls att även en elev som får beslut om att genomgå sina studier i gymnasieskolan på kortare tid har rätt till den garanterade undervisningstiden.
Källor: 16 kapitlet 15 a § skollagen och proposition 2023/24:79 Att lättare få läsa i snabbare takt, sidan 105.
Riksrekryterande spetsutbildning i gymnasieskolan
En spetsutbildning i gymnasieskolan ger elever möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, teknikvetenskap, humaniora eller inom ramen för estetiska programmet.
Anpassade gymnasieskolan
Det finns flera sätt att tillgodose rätten till ledning och stimulans för elever som lätt uppfyller målen. I många fall kan det göras inom ramen för ordinarie undervisning, men det är också möjligt att fatta vissa organisatoriska beslut för enskilda elever i anpassade gymnasieskolan.
En elev i anpassade gymnasieskolan kan läsa ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner
I anpassade gymnasieskolan får rektorn, inom ramen för ett beslut om individuellt anpassat program för en elev, besluta att eleven ska läsa ett eller flera ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner.
Rektorn fattar beslut efter att eleven och berörda lärare har fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.
Källor: 9 kapitlet 4 a och 5 §§ gymnasieförordningen.
Senast uppdaterad 18 mars 2026.