Gymnasieingenjör – det fjärde året

För att bli gymnasieingenjör kan eleven välja att gå ett påbyggnadsår efter teknikprogrammet. Utbildningen blandar undervisning i skolan med arbetsplatsförlagt lärande och ger goda möjligheter till jobb direkt efter utbildningen.

Om utbildningen till gymnasieingenjör

Utbildningen sker i samarbete mellan skolan och näringslivet. Minst 10 veckors arbetsplatsförlagt lärande (apl) ingår i vidareutbildningen för att förbereda eleverna för rollen som ingenjör. Eleverna ska få möjlighet att utveckla ingenjörsmässiga färdigheter bland annat med hjälp av den internationellt erkända CDIO-modellen där eleverna får tänka ut lösningar på faktiska problem, skapa en lösning, genomföra och sedan förvalta lösningen.

Utbildningens fyra profiler

• Design och produktutveckling
• Informationsteknik
• Produktionsteknik
• Samhällsbyggande

Profilerna bygger på teknikprogrammets inriktningar. Alla elever gör ett examensarbete som vanligtvis genomförs i samarbete med arbetsplatsen. För företaget ger det en möjlighet att skräddarsy ett uppdrag som behövs i organisationen och för eleven blir examensarbetet verklighetsanpassat och stärker de ingenjörsmässiga färdigheterna.

Examensmål, profiler och programstruktur

Lokalt programråd för varje skola

Varje skola som erbjuder vidareutbildningen måste ha ett lokalt programråd med representanter från arbetsliv och skola. Här ges de lokala företagen möjlighet att påverka utbildningens innehåll så att det anpassas till det lokala näringslivets behov.

I det nationella programrådet för vidareutbildningen finns representanter från branscher- och intresseorganisationer samt en lärare och en skolledare från en av de skolor som erbjuder vidareutbildningen. Programrådets uppdrag är att stödja Skolverkets arbete med yrkesutbildning till exempel i frågor om innehåll, kvalitet och kompetensförsörjning.

Nationella programråd för yrkesutbildning på gymnasial nivå

Behörighet

Inför hösten 2025 gäller nya behörighetsregler till det fjärde tekniska året. I stället för två behörighetskurser krävs endast en kurs. Fortsatt gäller att eleven är behörig att söka vidareutbildningen efter en gymnasieexamen från teknikprogrammet eller en likvärdig utbildning. I examen ska en karaktärskurs inom valt område ingå. Vilken karaktärskurs det gäller beror på vilken profil som eleven söker. Om eleven väljer den profil som motsvaras av den inriktning på teknikprogrammet som eleven har gått så finns karaktärskursen obligatoriskt i elevens gymnasieexamen. Om eleven gått inriktningen teknikvetenskap eller väljer att byta till en annan profil än den som elev gått under årskurs två och tre behöver det säkerställas att eleven får med sig rätt karaktärskurs.

Om en elev saknar de behörighetsgivande karaktärskursen kan arbete, praktik och annat kursinnehåll valideras och den sökande kan då tillgodoräkna sig hela eller delar av kurserna. Det är rektor som validerar kurserna. Skolan har också möjlighet att anordna preparandkurser innan den ordinarie vidareutbildningen startar.

Förklarande bild över behörighetskrav och urval till gymnasieingenjör pdf, 504 kB. (pdf, 504 kB)

Karaktärskurser för de olika inriktningarna och profilerna SKOLFS 2016:31

Regionalt samarbete

Gymnasieingenjörsutbildningen erbjuds inte på alla skolor i landet. Ett regionalt samarbete mellan skolorna är därför viktigt för kollegialt utbyte, för att utveckla vidareutbildningen och för att erbjuda alla elever den profil de önskar.

I det nationella programrådet för vidareutbildningen finns representanter från branscher- och intresseorganisationer samt en lärare och en skolledare från en av de skolor som erbjuder vidareutbildningen.

Statsbidrag

Kostnaden för vidareutbildningen till gymnasieingenjör ingår inte i den reguljära skolpengen utan finansieras via statsbidrag.

Statsbidrag för fjärde tekniskt år

På vilka skolor finns programmet?

Använd Hitta och jämför skolor och program på utbildningsguiden.se för att hitta skolor som har gymnasieingenjörsprogrammet.

Hitta och jämför skolor och progra på Utbildningsguiden