Mer rörelse i skolan
Barn och unga mår bra både fysiskt och mentalt av att röra på sig. Här hittar du inspiration, filmer och reportage om hur skolor runt om i Sverige arbetar för att få in mer rörelse under hela skoldagen.
Traditionellt har skolan präglats av stillasittande – elever förväntas sitta tysta, stilla och koncentrerade under lektionstid, men också vara lugna i korridorer. Idag vet vi genom både forskning och praktik att rörelse främjar hälsa och välmående och därigenom även lärande.
Många skolor arbetar därför med att på ett naturligt sätt få in mer rörelse i elevernas vardag – i undervisningen, under raster och i den fysiska miljön.
Genom att uppmuntra till rörelse i klassrummet, på rasterna, fritidstiden och under fritiden ges eleverna bättre förutsättningar för att kunna koncentrera sig. Allt fler skolor visar att det går att skapa en kultur där rörelse ses som en tillgång.
Material för inspiration
Materialet vänder sig till dig som är rektor eller lärare. Det kan användas för din egen inspiration eller som underlag för kollegiala samtal, till exempel under studiedagar eller arbetslagstid.
Här får du ta del av hur skolor runt om i landet har utvecklat sitt arbete med rörelse under skoldagen. Filmerna och reportagen visar både konkreta exempel och hur forskningen stödjer ett mer aktivt arbetssätt.
Filmer och reportage
Film
Dans under skoldagen – estetik, identitet och hälsa
07:36
I filmen lyfts tre skolor som arbetar med dans som en naturlig del av undervisningen:
- Elinsborgsskolan i Tensta erbjuder dans på schemat för eleverna i åk 1. Det har varit möjligt genom bidrag från Kulturrådets satsning Skapande skola. Några gånger varje år kommer en danslärare och inspirerar både elever och personal.
- Sameskolan i Kiruna har haft dans på schemat i många år. Skolpersonalen får fortlöpande inspiration och kompetensutveckling för att själva kunna fortsätta dansa med eleverna.
- Storkyrkoskolan i Stockholm har en heltidsanställd danslärare och erbjuder dansundervisning till alla elever från förskoleklass till årskurs 6.
Lärarna berättar hur dans främjar motorik, koncentration och emotionell utveckling, särskilt hos elever som annars har svårt att ta plats. Dansen kan också användas som ett verktyg i andra ämnen, till exempel historia. Filmen lyfter hur alla elever, oavsett bakgrund, får möjlighet att uttrycka sig och delta i ett konstnärligt sammanhang som stärker både hälsa och lärande.
Tips för att komma igång med dans i skolan
Alla skolor kan söka Kulturrådets bidrag Skapande skola för att samarbeta med professionella kulturaktörer.
Skapande skola (Kulturrådets webbplats)
Institutet Dans i skolan kan hjälpa till att initiera och utveckla dansundervisning i skolan.
Film
Aktiva lektioner
På Bäckahagens skola har man utvecklat undervisningen så att fysisk aktivitet blir en naturlig del av lektionerna. Genom att anpassa undervisningsmetoder och möblering har lärarna skapat lektioner där eleverna rör sig mer och sitter mindre. Filmen ger exempel på hur rörelse kan integreras i olika ämnen, samt hur klassrummets fysiska miljö kan stödja aktivt lärande.
07:41
Film
Aktiva raster
På Långbrodalsskolan och Östbergaskolan arbetar man medvetet för att öka elevernas aktivitet på rasterna. Genom organiserade aktiviteter och en utformning av skolgården som inbjuder till rörelse har fler elever börjat delta i fysiska aktiviteter. Filmen visar hur skolorna använder rastpedagoger och engagerade vuxna för att skapa en trygg och aktiv rastmiljö. Det lyfts också hur den fysiska miljön – till exempel lekutrustning, ytor och struktur – påverkar elevernas lust att röra sig.
08:12
Film
Rörelse under skoldagen
I filmen Rörelse under skoldagen får du följa arbetet på Maltesholmsskolan, där rörelse integreras i undervisningen i flera årskurser och ämnen, även i fritidshemmet och den anpassade grundskolan. Forskaren Örjan Ekblom lyfter att mer strukturerad fysisk aktivitet under skoldagen förbättrar koncentration och välbefinnande – särskilt för de elever som rör sig minst. Filmen visar hur rörelse inte bara stärker hälsa och kondition, utan också gemenskap, inkludering och lärande. För elever med funktionsnedsättning kan rörelse dessutom bli en väg till socialt deltagande och mer glädje i skolan. Observera: I filmen används begreppet grundsärskola, som sedan den 2 juli 2023 ersatts med anpassad grundskola.
10:07
Reportage: Tillsammans för lek och läxor
På grundskolan Söderporten i Norrköping samarbetar skolan, föreningslivet och universitetet för att kombinera fysisk aktivitet med läxhjälp. Genom fotboll lockas lågstadieelever till rörelse, samtidigt som de får stöd i skolarbetet.
Målet är att minska stillasittandet och stärka elevernas skolresultat. Projektet visar hur samverkan med externa aktörer kan skapa nya möjligheter för både elever och lokalsamhälle.
Fakta: Varför behöver barn och unga röra sig mer?
Trots att fördelarna med fysisk aktivitet är välkända, når få barn och unga upp till rekommenderad nivå av daglig rörelse. Enligt Centrum för Idrottsforskning deltar omkring sex procent av unga sällan eller aldrig i skolans ämne idrott och hälsa. De är ofta stillasittande både på raster och fritid.
De största folkhälsovinsterna uppnås genom att aktivera de barn och unga som idag är minst aktiva. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket framhåller att långsiktiga insatser behövs, på individnivå, i miljön och i de strukturer som omger barnen.
Skolan är en central aktör i detta arbete. Genom att skapa fler tillfällen till rörelse under skoldagen kan skolan bidra till bättre hälsa, ökat välmående och bättre förutsättningar för lärande.
Senast uppdaterad 17 december 2025.