Så kan du undervisa om psykisk hälsa i biologi, naturkunskap och idrott och hälsa
Här får du som lärare stöd i att undervisa om området psykisk hälsa i biologi, naturkunskap och idrott och hälsa. Du får ingångar till undervisning och exempel på hur du kan stärka elevernas kunskap om hälsa och välbefinnande.
Vad menas med psykisk hälsa?
Psykisk hälsa är ett paraplybegrepp som innefattar både psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande. Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner definierat begreppen psykisk hälsa och psykisk ohälsa:
- Psykisk hälsa används för att sammanfatta hela området, både psykiskt välbefinnande, psykiska besvär, psykiatriska tillstånd och suicid.
- Psykisk ohälsa används för att sammanfatta psykiska besvär, psykiatriska tillstånd och suicid.
Psykiskt välbefinnande kan beskrivas som en tillgång eller resurs som gör det möjligt för oss människor att må bra och gör det möjligt att uppnå vår fulla potential. Det som kännetecknar psykisk ohälsa är att den påverkar välbefinnandet och förmågan att fungera i vardagen.
Det här påverkar den psykiska hälsan
Den psykiska hälsan påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Den kan också förändras under livets gång.
Den psykiska hälsan påverkas av bland annat möjligheter eller begränsningar som samhället och vår omgivning ger oss, hur vi lever, vad vi är med om och vad vi gör men också av ärftlig sårbarhet.
Bilden visar hur många faktorer på olika nivåer som påverkar barns hälsa och utveckling, de kan kallas för hälsans bestämningsfaktorer.
Källa:
- Folkhälsomyndigheten, en bearbetning av Pearce A, Dundas R, Whitehead M, et al. “Pathways to inequalities in child health. Archives of Disease in Childhood” 2019;104:998-1003.
Risk- och skyddsfaktorer som påverkar psykisk hälsa
Riskfaktorer är förhållanden som ökar sannolikheten för att barn och unga ska utveckla problem av olika slag. Skyddsfaktorer ökar barn och ungas motståndskraft mot belastningar och dämpar effekten av riskfaktorer.
Riskfaktorer kan finnas inom många olika dimensioner och handlar om sociala relationer, om levnadsvanor och livsvillkor, och om hälsa. Det kan till exempel vara familjerelaterade problem, riskbruk av alkohol, sjukdomar, arbetslöshet, utanförskap på jobbet eller i skolan.
Skyddsfaktorer kan till exempel vara goda sociala relationer och att känna sig delaktig i samhället, att vara fysiskt aktiv och äta bra, att få tillräckligt med sömn och återhämtning, eller att ha någon form av sysselsättning eller hobby som känns meningsfull och som man trivs med. Det kan också handla om bra boende och en trygg närmiljö.
Skolans gemensamma elevhälsoarbete
Elevhälsoarbete är skolans gemensamma och systematiska arbete med elevers lärande, utveckling och hälsa och har sin grund i skollagen och läroplanerna. Grunden för ett framgångsrikt hälsofrämjande och förebyggande arbete är ett nära samarbete på skolan. Det är rektor som leder och samordnar skolans personal.
Elevhälsoarbete på skolan utförs av all personal och det innebär att alla i samarbete utifrån sin profession tar ansvar för att skapa en god lärmiljö för elevernas utveckling. Sambandet mellan barns och ungas hälsa och lärande i förskola och skola är väldokumenterat i forskning och beskrivs som dubbelriktat. Det innebär att all verksamhet i förskola och skola utgör den miljö som påverkar barns och ungas möjligheter att nå utbildningens mål.
Skolans gemensamma elevhälsoarbete
Så påverkar skolan elevers psykiska hälsa
Skolgången påverkar den psykiska hälsan både positivt och negativt. Den psykiska hälsan påverkas direkt av sociala och fysiska faktorer i skolmiljön, men också indirekt av övergripande strukturella faktorer som utformningen av betygssystem och läroplaner.
Trivsel, trygghet, inkludering och delaktighet skapar förutsättningar för elevernas hälsa, lärande och utveckling, som i sin tur kan skapa förutsättningar för deras personliga utveckling och aktiva deltagande i samhället. En strukturerad och varierad undervisning, tillitsfulla relationer mellan lärare och elever och ett aktivt värdegrundsarbete kan också ha stor betydelse för hur eleverna klarar skolan.
Trots skolans kompensatoriska uppdrag att skapa förutsättningar för alla elever att nå målen med utbildningen, finns det skillnader i betyg, trivsel och mående mellan olika grupper av elever.
Så mår skolbarn i Sverige – en lägesbild
De flesta skolbarn i Sverige mår bra, men allt fler rapporterar psykiska besvär, några uppger låg livstillfredsställelse och merparten av skolbarnen rör sig för lite. Fysiskt aktiva skolbarn har en bättre allmän hälsa och känner sig mindre stressade av skolarbetet.
Folkhälsomyndigheten genomför en enkätundersökning om skolbarns hälsovanor (i ålder 11 – 15 år) vart fjärde år. I den senaste rapporten Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/22 Nationella resultat (Folkhälsomyndigheten 2023) framkommer bland annat:
- Trivseln i skolan fortsätter att minska och allt fler känner sig stressade av skolarbetet.
- Många skolelever har kontakt med vänner eller familj via sociala medier nästan hela tiden på dagarna.
- Det är fortfarande få som når rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen. Däremot har andelen som tränar minst fyra gånger i veckan ökat sedan 1980-talets mitt.
- Andelen skolbarn som äter frukost varje dag har minskat sedan början av 2000-talet. En fortsatt hög andel äter dock sina måltider tillsammans med sin familj varje dag eller de flesta dagar i veckan.
- Sedan slutet av nittiotalet har alkoholkonsumtionen gått nedåt. Den senaste mätningen visar dock tecken på att denna utveckling har avstannat. Till exempel ökar andelen 15-åringar (pojkar och flickor) och 13-åriga flickor som varit berusade.
- Andelen 15-åringar som har snusat ökar, framför allt bland flickor. Många uppger att de snusar nikotinsnus (vitt snus), eller att de inte vet vad de snusar.
- Många skolbarn har återkommande psykiska och somatiska besvär, såsom känner sig irriterade eller på dåligt humör, har svårt att sova, har huvudvärk eller ont i magen. Besvären förekommer oftare bland flickor än pojkar.
Kunskap om psykisk hälsa för undervisningen
I kurs- och ämnesplaner i biologi, naturkunskap samt idrott och hälsa framgår att eleverna ska få undervisning om psykisk hälsa. Stödmaterialet är indelat i fyra fokusområden som både forskning och styrdokument lyfter fram som centrala faktorer för barns och ungas psykiska hälsa. Tillsammans täcker de in olika delar av elevers vardag som påverkar deras utveckling.
Här kan du få mer kunskap om psykisk hälsa. Kunskapsunderlaget är hämtat från Folkhälsomyndighetens webbplats Din psykiska hälsa. Det är en webbplats som syftar till att öka kunskapen om psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.
Fördjupa dig i emotionell kompetens och identitet
Att kunna vara sig själv
Att kunna vara sig själv, och bli accepterad för det, är viktigt för att man ska må bra. Vem man är och vill vara påverkas av många olika saker som utvecklas och förändras under hela livet.
Att kunna vara sig själv, Din psykiska hälsa
Film: Förväntningar – så kan de påverka hur du mår
Går det att vara lycklig hela tiden? Vad är normala upp- och nedgångar i livet? Hur påverkar sociala medier hur vi mår psykiskt? I den här filmen förklarar Ullakarin Nyberg och Anders Hansen hur våra egna och omgivningens förväntningar kan påverka vår psykiska hälsa.
Film: Förväntningar – så kan de påverka hur du mår - Din psykiska hälsa
Hur normer kan påverka psykisk hälsa
Normer är oskrivna regler eller föreställningar om hur man ska se ut, uttrycka sig och bete sig tillsammans med andra människor. Föreställningar om vem man ska vara. Normer för med sig förväntningar och antaganden som påverkar oss i vår vardag. Den som inte kan eller vill leva upp till sådana förväntningar kan drabbas av konsekvenser som kan leda till psykisk ohälsa.
Hur normer kan påverka psykisk hälsa, Din psykiska hälsa
Mobbning ökar risken för psykisk ohälsa
Mobbing handlar om att vid upprepade tillfällen kränka eller behandla en eller flera personer illa. Återkommande utsatthet och kränkningar kan påverka vår psykiska hälsa negativt på kort och lång sikt. Arbetsgivare och skola har ett ansvar att förebygga och åtgärda kränkningar och mobbning.
Fördjupa dig i kost och fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet stärker den psykiska hälsan
Att vara aktiv och röra på sig har en mängd positiva effekter, både fysiskt och psykiskt. Det kan till exempel förbättra koncentrationsförmågan och skydda mot depression och demens. All rörelse räknas och lite är bättre än ingenting. Att röra på sig utomhus kan dessutom ge ytterligare effekter som främjar den psykiska hälsan.
Fysisk aktivitet stärker den psykiska hälsan, Din psykiska hälsa
Rör på dig regelbundet
Regelbunden fysisk aktivitet är bra för den psykiska hälsan på många sätt. Det kan göra att du sover bättre, får bättre koncentrationsförmåga och det kan lindra oro och ångest. All rörelse räknas och lite fysisk aktivitet är bättre än ingen alls. Även små förändringar kan ge positiva effekter relativt snabbt.
Rör på dig regelbundet, Din psykiska hälsa
Förskola, skola och fritidshem – så kan rörelse främjas
Hälsofrämjande vanor formas tidigt som påverkar hälsa och välbefinnande långt in i vuxenlivet. Här får du en överblick av hur förskola, skola och fritidshem kan främja rörelse.
Förskola, skola och fritidshem – så kan rörelse främjas, Folkhälsomyndigheten
Fördjupa dig i skärmvanor och sociala medier
Digitala medier, skärmtid och psykisk hälsa
Digitala medier, som sociala medier och spel, kan påverka vår psykiska hälsa både positivt och negativt. Det är viktigt att vara uppmärksam på att användandet inte går ut över andra saker som får oss att må bra, som sömn, motion och relationer.
Digitala medier, skärmtid och psykisk hälsa, Din psykiska hälsa
Hitta hållbara skärmvanor
Ibland tar skärmtiden upp en för stor del av dagen och konkurrerar ut andra viktiga saker. Det kan därför vara bra att fundera över sitt användande och hitta hållbara skärmvanor för jobb, studier och fritid. Det kan göra att man får mer tid till saker som får dig att må bra.
Hitta hållbara skärmvanor, Din psykiska hälsa
Fördjupa dig i sömn och återhämtning
Avslappningsövningar
När vi är stressade, nedstämda eller oroliga spänner vi oss ofta utan att märka det. Den som har varit spänd en längre tid kan till slut få svårt att slappna. De här övningarna hjälper till att slappna av i hela kroppen.
Avslappningsövningar, 1177 Region Stockholm
Prioritera sömn och återhämtning
Under sömnen får hjärnan och kroppen tid att återhämta sig och bearbeta intryck. Här är nio tips för bättre sömnvanor.
Prioritera sömn och återhämtning, Din psykiska hälsa
Sömn och återhämtning
Att sova och vila ordentligt är viktigt för både den psykiska och den fysiska hälsan. Det är ganska vanligt att sova dåligt någon natt då och då, och det är inte farligt i sig, men den som ofta sover dåligt kan må och prestera sämre. Det finns saker man kan göra för att förbättra sin sömn och återhämtning.
Så kan du undervisa om psykisk hälsa
Här hittar du material för hur du kan ta om hand de fokusområden som beskrivs ovan i din undervisning.
Material från Nationellt resurscentrum för biologi
Nationellt resurscentrum för biologi, Bioresurs, har tagit fram undervisningsmaterial om psykisk hälsa i ämnena biologi, naturkunskap och idrott och hälsa. Materialet riktar sig i första hand till lärare på högstadiet och gymnasiet men kan också anpassas av dig som lärare i andra stadier och skolformer. Områden som tas upp är fysisk aktivitet, kost, hälsa, sömn, relationer, tankar, känslor, stress, återhämtning och copingstrategier.
Psykisk hälsa med biologiska perspektiv - Nationellt resurscentrum för biologiundervisning
Material från Utbildningsradion
Utbildningsradion (UR) har flera program om hälsa och välbefinnande som kan tas om hand inom ramarna för kurs- och ämnesplanerna i ämnena biologi, naturkunskap och idrott och hälsa. Du hittar dem och i vissa fall lärarhandledning på länken nedan,
UR Psykologi förklarad (åk 7-9 och gymnasiet)
Material från UMO.se
UMO.se är en hemsida riktad till unga i åldrarna 13–25 år på uppdrag av Sveriges regioner. Där finns artiklar om kroppen, hälsa och relationer. Texterna är skrivna med unga som målgrupp och granskade av experter. Artiklarna kan användas som undervisningsmaterial eller ges som tips på vidare läsning för elever som vill fördjupa sig på egen hand.
Kurs- och ämnesplaner
Hur området psykisk hälsa ingår i ditt ämne hittar du i respektive kurs- och ämnesplan samt kommentarmaterial.
Fördjupa dig ytterligare
Här har vi samlat relevant läsning från såväl Skolverket som andra myndigheter.
Senast uppdaterad 09 juni 2026.