Skyldighet att informera och lämna uppgifter om utbildning
Här finns information om kommuners respektive skolhuvudmäns skyldighet att informera om utbildningar i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Den informationsskyldigheten regleras i skollagen och ska inte sammanblandas med marknadsföring av utbildningar. Huvudmän för gymnasieskola och anpassad gymnasieskola är också skyldiga att lämna vissa uppgifter till Skolverket.
Denna sida är en del av Skolverkets stöd för dig som arbetar med eller ansvarar för antagning till gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Skillnad mellan informationsskyldighet och marknadsföring
Kommuner har enligt skollagen en skyldighet att informera om utbildningar i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Det finns också bestämmelser om vad den information som en huvudman lämnar om erbjudande av viss utbildning i gymnasieskolan ska innehålla.
Den i skollagen reglerade informationsskyldigheten ska inte sammanblandas med marknadsföring av utbildningar och skolor. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tillsammans med Friskolornas Riksförbund (numera Almega Utbildning) tagit fram ett material som syftar till att ge såväl offentliga som enskilda huvudmän stöd i att utforma marknadsföringsinsatser som uppfyller kraven på god marknadsföringssed enligt marknadsföringslagen (2008:486).
Handbok för gymnasieantagning 2024, SKR:s webbplats
Kommuners informationsskyldighet
Kommunen ska informera vårdnadshavare och elever om utbildning i gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor som erbjuds i eller av kommunen. Informationsskyldigheten omfattar samtliga utbildningar som erbjuds i kommunen, det vill säga även utbildningar som kommunen inte är huvudman för. Kommunen ska också informera om riksrekryterande utbildningar, och utbildningar som motsvarar riksrekryterande utbildningar och anordnas av enskilda huvudmän.
Informationen ska utformas i enlighet med kommunallagens krav, vilket innebär att den ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig.
- Att informationen ska vara saklig innebär enligt förarbetena att informationen ska vara konkurrensneutral och inte vara till fördel för någon eller några utförare.
- Att informationen ska vara jämförbar innebär att det måste vara möjligt att kunna göra relevanta jämförelser mellan olika utförare.
- Att informationen ska vara lättförståelig innebär att den ska utformas utifrån de behov som den enskilde har. Det kan enligt förarbetena därför behövas både skriftlig och muntlig information, information på andra språk än svenska och information anpassad till olika former av funktionsnedsättning.
- Att informationen ska vara lättillgänglig innebär enligt förarbetena att informationen ska finnas tillgänglig på ett lätt och enkelt sätt, bland annat på kommunens webbplats.
Vidare ska varje kommun informera om de nationella programmen i gymnasieskolan, möjligheterna att få utbildning på introduktionsprogram, vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år samt om anpassade gymnasieskolans olika program. Det innebär alltså att kommunen ska informera generellt om vilka utbildningar som finns, det vill säga inte enbart utbildningar som erbjuds av eller inom kommunen utan även andra utbildningar som finns inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Information och vägledning inför val av utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan finns även på Skolverkets webbplats Utbildningsguiden.
Källor: 15 kapitlet 8 §, 18 kapitlet 9 § och 29 kapitlet 19 § skollagen samt proposition 2016/17:171 Ny kommunallag, sidan 398–399.
Gymnasievalet, Utbildningsguiden
Anpassade gymnasieskolan, Utbildningsguiden
Huvudmäns skyldighet att lämna uppgifter till Skolverket om planerade studievägar
Huvudmäns informationsskyldighet
För gymnasieskolan har det införts nya bestämmelser i skollagen om huvudmäns informationsskyldighet. De nya bestämmelserna gäller alla huvudmän för gymnasieskola, och ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Enligt dessa bestämmelser ska information från en huvudman om erbjudande av nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever tydligt ange utbildningens inriktning. Informationen ska också ange vad utbildningen kan leda till när det gäller etablering på arbetsmarknaden och övergång till vidare studier.
Med utbildningens inriktning avses, enligt förarbetena, vilka program som erbjuds och vilka inriktningar som finns på respektive nationellt program, vilket nationellt program ett programinriktat val är inriktat mot och vilket yrkesområde en yrkesintroduktion är inriktad mot. Informationen om detta ska vara tydlig, vilket enligt förarbetena bland annat innebär att de korrekta namnen på programmen och inriktningarna ska anges. Målgruppen för informationen är främst ungdomar och vårdnadshavare. Enligt förarbetena bör kravet tolkas med beaktande av målgruppens behov av informationen för att göra välgrundade val av utbildning.
Information om vad utbildningen kan leda till när det gäller etablering på arbetsmarknaden och övergång till vidare studier kan, enligt förarbetena, exempelvis handla om uppgifter om vilka delar av arbetsmarknaden som elever har etablerat sig på och hur stor andel av eleverna som etablerat sig på arbetsmarknaden efter utbildningen eller vilka högskoleutbildningar som elever gått vidare till. Tanken är att statistisk information och annan relevant information som finns hos statliga myndigheter ska kunna användas och förmedlas av huvudmännen för att ge information om etablering på arbetsmarknaden och vidare studier.
Skolverket tar fram regionala planeringsunderlag som ett stöd för huvudmännens process när det gäller utbudet av utbildning. Där finns bland annat information om elevers etableringsgrad på arbetsmarknaden kopplad till olika gymnasieprogram. Skolverket har också tagit fram en rapport om behov, efterfrågan och utbud av gymnasial utbildning på nationell nivå som kompletterar de regionala planeringsunderlagen. Rapporten innehåller bland annat information om vilka högskoleutbildningar som ungdomar läser efter olika nationella program i gymnasieskolan. På Skolverkets webbplats finns också mer utförlig statistik om de vanligaste utbildningsinriktningarna för de ungdomar som befinner sig i högskolestudier tre år efter gymnasieskolan.
Information och vägledning inför val av utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan finns även på Skolverkets webbplats Utbildningsguiden.
Källor: 15 kapitlet 8 a § skollagen och proposition 2021/22:159 Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning, sidan 129.
Statistik om förskola och skola
Gymnasievalet, Utbildningsguiden
Huvudmäns skyldighet att lämna uppgifter till Skolverket om planerade studievägar
Skolverket ansvarar för att göra vissa uppgifter om skolenheter tillgängliga för allmänheten i ett nationellt informationssystem. Detta möjliggörs via databasen Susa-navet. För skolenheter i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska informationssystemet bland annat innehålla uppgift om vilka studievägar huvudmannen planerar att erbjuda vid skolenheten.
För att Skolverket ska kunna tillhandahålla dessa uppgifter är huvudmän för gymnasieskola och anpassad gymnasieskola skyldiga att lämna uppgifter till Skolverket om vilka studievägar huvudmannen planerar att erbjuda vid varje skolenhet. Uppgifterna ska lämnas senast den 1 oktober året innan huvudmannen planerar att erbjuda studievägen. Det här är viktigt för att ungdomar ska ha fullständig och korrekt information när de gör sina gymnasieval.
Källor: 29 kapitlet 19 a § skollagen, förordning (2015:195) om ett nationellt informationssystem för skolväsendet samt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2016:80) om planerade studievägar i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Senast uppdaterad 02 juni 2025.