Rätt till fritidshem eller öppen fritidsverksamhet
Elever i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola ska erbjudas utbildning i fritidshem. För elever i mellanstadieålder får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem. Här kan du läsa om reglerna för rätten till fritidshem och öppen fritidsverksamhet.
Rätten till fritidshem
Vilken rätt har en elev till fritidshem?
Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens förskoleklass, grundskola och anpassade grundskola. Huvudmän för fristående skolor kan erbjuda fritidshem för sina elever, men har ingen skyldighet att göra det. I de fall huvudmannen för en fristående skola inte erbjuder fritidshem ska hemkommunen erbjuda fritidshem för de elever som går i den fristående skolan.
Staten ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i specialskolan och sameskolan.
En elev ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt kan enligt förarbetena till exempel finnas för elever med ett annat modersmål än svenska, elever som bor i glesbygd, eller elever vars föräldrar är arbetslösa, sjukskrivna eller deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
En elev ska även i andra fall erbjudas utbildning i fritidshem, om eleven av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning.
Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem, om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem.
Källor: 14 kapitlet 3–7 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 774.
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild juridisk person kan exempelvis vara ett aktiebolag eller en stiftelse.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Med en persons hemkommun avses i skollagen den kommun som personen är folkbokförd i. För den som är bosatt i landet utan att vara folkbokförd här avses med hemkommun den kommun som denne stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller den som har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481).
Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.
Kan elever som inte är folkbokförda i Sverige ha rätt till fritidshem?
Ja. En del barn ska vid tillämpningen av skollagen anses som bosatta i landet trots att de inte är folkbokförda här. Vissa av de barnen har rätt till fritidshem på samma villkor som barn som är eller ska vara folkbokförda i landet. Det gäller bland andra:
- asylsökande barn, och barn som ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som inte uppfyller kraven för att bli folkbokförda i Sverige
- barn som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, EES-avtalet eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer.
Källor: 14 kapitlet 3 § och 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.
Med bosatt i landet avses i skollagen den som ska vara folkbokförd i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481).
Det finns även personer som vid tillämpningen av skollagen ska anses som bosatta trots att de inte är folkbokförda i Sverige. Det gäller
- personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande med flera, det vill säga bland andra asylsökande och personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda här i landet,
- personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras,
- personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, EES-avtalet eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer,
- familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land, eller
- personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.
Har ett beslut om avvisning eller utvisning meddelats mot någon som avses i punkt 1 ska denne fortfarande anses vara bosatt i Sverige på den grunden till dess att hen lämnar landet. Om den som har avvisats eller utvisats håller sig undan så att beslutet inte kan verkställas ska personen dock anses som bosatt i Sverige på den grund som anges i punkt 5.
Källa: 29 kapitlet 2 § skollagen.
Har en elev rätt till fritidshem om en förälder är sjukskriven, arbetslös eller föräldraledig med annat barn?
Det finns ingen automatisk rätt till fritidshem baserat på att en förälder är sjukskriven, arbetslös eller föräldraledig med ett annat barn. Däremot ska en elev erbjudas fritidshem om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Detsamma gäller om eleven av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av utbildning i fritidshem.
Källor: 14 kapitlet 5–7 §§ skollagen.
Har man rätt att välja fritidshem på samma sätt som när man väljer skola?
Nej. Placering i fritidshem går inte till på samma sätt som vid skolplacering, där huvudregeln är att vårdnadshavare väljer vilken skola deras barn ska gå i. En elev ska erbjudas utbildning i fritidshem vid den skola eleven går i, eller så nära den skolan som möjligt. En av anledningarna till detta är att fritidshemmet kompletterar utbildningen i skolan.
Det kan dock finnas möjlighet att välja ett fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet, när sådana finns att tillgå.
Källor: 14 kapitlet 2–3 och 10 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 408–409.
Skollagens definition av förskoleenhet är: ”av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad”.
Skollagens definition av skolenhet är: ”av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad”.
Enligt förarbetena måste byggnaderna ligga någorlunda nära varandra och höra ihop på ett naturligt sätt för att de ska anses tillhöra samma förskole- eller skolenhet. Verksamhet som inte bedrivs i förskolans eller skolans byggnader men som ändå ingår i förskole- eller skolenheten kan till exempel vara skolgårdar eller idrottsplatser i nära anslutning till byggnaderna. I begreppet skolenhet ingår även verksamhet vid fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola.
En och samma byggnad kan rymma flera förskole- eller skolenheter.
Varje fristående förskoleenhet eller skolenhet måste ha ett eget godkännande. Skolinspektionens godkännande av en enskild som huvudman för skola ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet. På samma sätt ska kommunens godkännande av enskild som huvudman för förskola avse viss utbildning vid en viss förskoleenhet.
Källor: 1 kapitlet 3 §, 2 kapitlet 5 § och 2 kapitlet 7 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 633.
Hur snabbt ska plats i fritidshem erbjudas?
Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det framkommit att eleven behöver en sådan plats.
Källa: 14 kapitlet 4 § skollagen.
Mellan vilka tider måste ett fritidshem hålla öppet?
Fritidshem ska erbjudas under den del av dagen som eleverna inte går i skolan och under lov. Fritidshem behöver inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.
Det är inte reglerat mellan vilka klockslag ett fritidshem ska hålla öppet. En elev ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. En elev ska även erbjudas utbildning i fritidshem om eleven av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning.
Källor: 14 kapitlet 5–6 och 8 §§ skollagen.
Vilken möjlighet finns till omsorg på så kallad obekväm arbetstid, ibland kallat nattis?
Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt. Sådan omsorg, ibland kallad nattis, är inte en del av fritidshemmets verksamhet utan hör till de verksamhetsformer som i skollagen benämns som annan pedagogisk verksamhet.
Att ”sträva efter” innebär enligt förarbetena att en kommun inte utan vidare kan avstå från att tillhandahålla sådan omsorg. Ambitionen måste vara att tillhandahålla omsorg även under obekväm arbetstid åt familjer som behöver det. Om kommunen vid en viss tidpunkt inte har någon efterfrågan måste kommunen ändå planera för att tillhandahålla omsorg när situationen förändras.
Källor: 14 kapitlet 8 § och 25 kapitlet 5 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 532 och 888.
Annan pedagogisk verksamhet regleras i 25 kapitlet skollagen och är inte en del av skolväsendet. Annan pedagogisk verksamhet omfattas bara av skollagens bestämmelser om det står uttryckligen i lagtexten att verksamheten i fråga omfattas.
I samlingsbegreppet annan pedagogisk verksamhet ingår:
- pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem, till exempel familjedaghem
- öppen förskola
- öppen fritidsverksamhet, ibland även kallat ”fritidsklubb”
- omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, ibland även kallat ”nattis”.
Källor: 1 kapitlet 1-2 §§ och 25 kapitlet 1 § skollagen.
Vad gäller för kommuner som bedriver omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds och som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk?
En kommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och som tillhandahåller omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, ibland kallat nattis, ska sträva efter att erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, plats i sådan verksamhet där hela eller en väsentlig del av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska.
Enligt förarbetena ska ”en väsentlig del av verksamheten” förstås utifrån det övergripande syftet med bestämmelserna om nationella minoritetsspråk, alltså att språken ska bevaras, utvecklas och föras vidare till nya generationer. Verksamheten på minoritetsspråket bör därför vara så omfattande att den bidrar till det syftet.
När vårdnadshavare ansöker om omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds ska kommuner som tillhandahåller sådan verksamhet och ingår i ett förvaltningsområde tillfråga vårdnadshavarna om de önskar plats i verksamhet som bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska.
Källor: 25 kapitlet 5 a § skollagen och proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik, sidan 58–59.
Vad är pedagogisk omsorg som kan erbjudas i stället för fritidshem?
Får man stänga fritidshem under sommaren?
Personalen i fritidshem har rätt till semester som alla andra, men det finns ingen bestämmelse som ger en kommun eller en enskild huvudman möjlighet att stänga alla sina fritidshem samtidigt. Elever ska erbjudas fritidshem i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Elever ska även erbjudas fritidshem om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning. Skyldigheten att erbjuda elever fritidshem gäller också under lov.
Både kommunala och enskilda huvudmän för fritidshem kan få erbjuda elever plats på ett sommaröppet alternativ, men man behöver ta hänsyn till elevernas behov av trygghet och kontinuitet. För att lösningen ska vara realistisk för familjen krävs också att fritidshemmet ligger inom ett rimligt avstånd från elevens hem.
Källor: 14 kapitlet 5–6 och 8 samt 10 §§ skollagen.
Kan en kommun ta emot elever från fritidshem med enskild huvudman när dessa har sommarstängt?
Ja, under vissa förutsättningar. Uppgifter inom fritidshemmet, även uppgifter som är hänförliga till undervisning, får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad om det behövs för att tillhandahålla verksamhet vid sådana tillfällen då endast få elever behöver fritidshem. Däremot finns det ingen skyldighet för kommunen att ta emot elever från fritidshem med enskild huvudman som håller stängt under sommaren.
Källa: 23 kapitlet 11 § skollagen.
Vad får överlämnas på entreprenad inom förskola och fritidshem?
Får man stänga fritidshem för personalutbildning och planeringsdagar?
Fritidshem kan ibland behöva ha stängt enstaka dagar för personalplanering eller utbildning. Det är inte reglerat om fritidshem får stänga av dessa anledningar eller hur många dagar som är tillåtet. Av förarbetsuttalanden och praxis framgår att stängning för planering eller utbildning kan accepteras i undantagsfall.
Frågan om kortare stängning av verksamheten för personalplanering, personalutbildning och liknande ändamål har behandlats vid flera tillfällen av Justitieombudsmannen (JO). Två dagars stängning för personalplanering har lämnats utan kritik i ett fall där alternativ omsorg erbjöds. Fyra dagars stängning per år för personalutbildning har lämnats utan kritik i ett fall där kommunen skulle bistå med omsorg vid behov.
Om ett fritidshem behöver stänga för personalutbildning eller planering så kan huvudmannen inte kräva att föräldrarna själva tar hand om sina barn dessa dagar.
Huvudmannen måste kunna erbjuda föräldrarna ett godtagbart alternativ till verksamheten under de aktuella dagarna. Det är viktigt att huvudmannen strävar efter att planera personalutbildning och liknande aktiviteter så att inte hela verksamheten behöver stängas.
Huvudmannen måste också ha en beredskap med vikarier så att inte verksamheten behöver stängas på grund av att personalen är sjuk annat än i undantagsfall.
Källor: 14 kapitlet 5–8 §§ skollagen, proposition 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet med mera, sidan 33, RÅ 1992 referat 31, JO 1992/93 sidan 284–285, JO beslut 2001-11-19, diarienummer 490–2000, JO beslut 2008-10-16, diarienummer 3207–2008 samt JO beslut 2009-03-06, diarienummer 1819–2008.
Särskilt stöd i fritidshemmet
Rätten till särskilt stöd gäller i fritidshemmet
Avgifter i fritidshemmet
Vilka regler gäller för utformningen av miljön i fritidshemmet?
Enligt skollagen ska huvudmannen se till att elevgrupperna i fritidshemmet har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.
Inom ramen för sitt tillsynsansvar har huvudmannen också en generell skyldighet att se till att barnen får sina behov tillgodosedda och inte kommer till skada eller skadar någon annan.
Till skillnad från i skolan gäller inte arbetsmiljölagen för elever i fritidshemmet.
I Skolverkets allmänna råd om styrning och ledning av fritidshemmet framgår att huvudmannen och rektorn bör se till att eleverna har tillgång till ändamålsenliga lokaler och utemiljöer som möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet samt stödjer elevernas lärande och utveckling såväl enskilt som i grupp.
I kommentarerna till de allmänna råden finns ytterligare stöd vid tolkning och tillämpning av bestämmelserna om elevers rätt till en god miljö i fritidshemmet.
Källor: 2 kapitlet 35 § och 14 kapitlet 9 § skollagen, 1 kapitlet 3 § arbetsmiljölagen (1977:1160), Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, Läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall samt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2023:127) om styrning och ledning av fritidshemmet.
Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om styrning och ledning av fritidshemmet
Trygghet och studiero i fritidshemmet
Alla elever i fritidshemmet ska tillförsäkras en miljö där utbildningen präglas av trygghet och undervisningen av studiero.
Källor: 5 kapitlet 2-3 §§ skollagen.
Öppen fritidsverksamhet
Vad är öppen fritidsverksamhet?
Öppen fritidsverksamhet hör till de verksamhetsformer som i skollagen benämns som annan pedagogisk verksamhet.
Den öppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet komplettera utbildningen i skolan och erbjuda barnen möjlighet till utveckling och lärande samt en meningsfull fritid och rekreation. Enligt förarbetena är den öppna fritidsverksamheten en enklare form av verksamhet än fritidshemmet och behöver inte erbjuda samma grad av omsorg och tillsyn, utan verksamheten ska vara mer anpassad till äldre barns behov.
Skolans läroplan gäller inte för öppen fritidsverksamhet men kan enligt förarbetena vara vägledande för verksamheten.
Öppen fritidsverksamhet kallas ibland fritidsklubb.
Källor: 25 kapitlet 4 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 530.
Under vilka förutsättningar får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem?
Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem. Det gäller om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem.
Källa: 14 kapitlet 7 § skollagen.
Vilken värdegrund ska gälla för öppen fritidsverksamhet?
Utöver de gemensamma bestämmelser i skollagen som även är tillämpliga för öppen fritidsverksamhet finns även specifika bestämmelser för verksamheten. Bland annat regleras följande övergripande utgångspunkter för öppen fritidsverksamhet:
- Verksamheten ska utformas med respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
- Verksamheten ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
- Var och en som verkar inom pedagogisk omsorg ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
- Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap.
Källa: 25 kapitlet 6 § skollagen.
Vilka kvalitetskrav finns på öppen fritidsverksamhet?
Öppen fritidsverksamhet ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler i grupper med en lämplig sammansättning och storlek. Personalen ska ha sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.
Källa: 25 kapitlet 7 § skollagen.
Avgifter inom öppen fritidsverksamhet
Relaterat
Senast uppdaterad 29 januari 2026.