Aktuella regeländringar
Här hittar du information om de flesta aktuella ändringarna av lagar och regler inom skolområdet. Vi berättar också om ändringar i läroplaner här. Datumen anger den tidpunkt då en ändring ska börja tillämpas.
Tillägg av ny punkt i skollagens bestämmelse om vilka personer som ska anses som bosatta i Sverige
Den 1 juni 2026 träder ändringar i ett antal lagar i kraft, bland annat i utlänningslagen, som innebär en ny ordning för bland andra personer som förekommer i säkerhetsärenden enligt utlänningslagen eller som har utvisats på grund av brott, men där det finns ett hinder som inte är bestående mot att ett beslut om avvisning eller utvisning verkställs. Ändringarna innebär bland annat att verkställigheten av avvisnings- eller utvisningsbeslutet som huvudregel skjuts upp (inhiberas) i en sådan situation, i stället för att personen beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
I samband med detta görs även ändringar i 29 kapitlet 2 § andra stycket skollagen, det vill säga den bestämmelse som reglerar vilka personer som trots att de inte är folkbokförda i Sverige ska anses som bosatta i landet vid tillämpningen av skollagen. Bestämmelsen utökas med en ny sjätte punkt. Ändringen innebär att även personer som har meddelats ett beslut om inhibition av verkställigheten enligt 12 kapitlet 16 e § första stycket eller 17 a § första stycket utlänningslagen ska anses som bosatta i landet vid tillämpningen av skollagen.
Om en person som omfattas av den nya sjätte punkten även är folkbokförd i landet ska hen inte anses som bosatt i landet på grunden att hen är folkbokförd här, utan endast utifrån den nya sjätte punkt som nu införs i 29 kapitlet 2 § andra stycket skollagen.
Rätten till utbildning för de personer som omfattas av den nya sjätte punkten är begränsad på samma sätt som för bland andra asylsökande. Begränsningen innebär att dessa personer bara har rätt till utbildning i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i komvux. Detta regleras genom ett tillägg i 29 kapitlet 3 § första stycket skollagen.
Ändringarna träder i kraft den 1 juni 2026.
Den äldre lydelsen av 29 kap. 3 § skollagen (SFS 2022:1315) gäller för en person som avses i den nya sjätte punkten och som har påbörjat utbildning i gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller komvux före ikraftträdandet.
1 juli 2026
Utbildning för barn och unga som är intagna i kriminalvårdsanstalt
Riksdagen har beslutat att den som är i åldern 15–17 år och som har begått ett så allvarligt brott att en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Med anledning av detta har riksdagen även beslutat om nya bestämmelser i skollagen om utbildning för barn som är intagna i kriminalvårdsanstalt.
Skolpliktiga barn som är intagna i kriminalvårdsanstalt, och som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, ska fullgöra den genom att delta i utbildning vid kriminalvårdsanstalten. Utbildningen ska motsvara den i grundskolan eller i förekommande fall i anpassade grundskolan eller specialskolan. Den som inte längre är skolpliktig och är intagen i en kriminalvårdsanstalt, och som inte lämpligen kan fullgöra sin skolgång på annat sätt, ska fram till dess att hen fyller 18 år ges möjlighet att delta i utbildning vid kriminalvårdsanstalten. Utbildningen ska motsvara sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan. Kriminalvården ansvarar för utbildningen.
För utbildningen ska relevanta bestämmelser i skollagen tillämpas, med de nödvändiga avvikelser som följer av att barnet vistas i en kriminalvårdsanstalt. Skollagens bestämmelser om registerkontroll (2 kapitlet 31–33 §§) och om lokaler och utrustning (2 kapitlet 35 §) behöver dock inte tillämpas.
Med anledning av de nya bestämmelserna i skollagen görs vissa följdändringar i skolförordningen, gymnasieförordningen och förordningen om vuxenutbildning.
De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2026.
Lag (2026:531) om ändring i skollagen (2010:800)
Förordning (2026:552) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Förordning (2026:553) om ändring i skolförordningen (2011:185)
Förordning (2026:554) om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Proposition 2025/26:132 Frihetsberövande påföljder för barn och unga, riksdagens webbplats
Tillfällig bestämmelse som syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation förlängs
Riksdagen har beslutat att offentlighetsprincipen ska införas hos enskilda huvudmän inom skolväsendet, vilket bland annat innebär en långsiktig lösning för att säkerställa tillgången till skolinformation. De aktuella lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2027. Samtidigt har riksdagen även beslutat att den tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation, som enligt tidigare beslut skulle ha upphört att gälla den 1 juli 2026, nu ska fortsätta att gälla fram till den 1 januari 2027.
Offentlighetsprincipen införs hos enskilda huvudmän inom skolväsendet den 1 januari 2027
Förskola och fritidshem
Ändringar i regelverket gällande maxtaxa
Regeringen har beslutat om ändringar i förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet.
En av ändringarna avser vad som ska undantas från den avgiftsgrundande inkomsten vid beräkning av maxtaxa. Förutom det tidigare undantaget gällande den del som inte ska räknas som avgiftsgrundande inkomst innebär ändringen att den del av inkomsten som understiger 10 001 kronor inte heller ska räknas in i den avgiftsgrundande inkomsten per månad.
Vissa ändringar görs även av regleringarna om utbetalning, uppföljning, anmälningsskyldighet, återbetalning och återkrav av statsbidrag som beviljats enligt förordningen.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2026. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har beslutats före ikraftträdandet.
Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola
Ökade möjligheter att lämna uppgifter avseende undervisning på entreprenad
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som innebär ökade möjligheter till entreprenad i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Tidigare har det varit möjligt att överlämna uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil på entreprenad till en enskild fysisk eller juridisk person.
Ändringarna innebär att uppgifter i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil dessutom får överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet.
Det införs också en möjlighet att lämna uppgifter som avser undervisning i gymnasiearbetet i anpassade gymnasieskolan och gymnasiearbetet inom en yrkesutbildning på entreprenad. Sådana uppgifter får överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet eller till en enskild fysisk eller juridisk person.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2026.
Anpassad gymnasieskola
Rätt att fullfölja utbildningen för elever som läser individuella program i anpassade gymnasieskolan
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som innebär att elever som läser individuella program i anpassade gymnasieskolan får rätt att fullfölja sin utbildning under fyra år enligt den individuella studieplanen. Om den individuella studieplanen ändras, ska eleven ha rätt att under de fyra läsåren fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen. Rätten att fullfölja ska gälla även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden.
För en elev som har påbörjat ett individuellt program och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, införs en rätt att fullfölja utbildningen enligt en ny individuell studieplan i den nya hemkommunen eller en region som anordnar utbildningen enligt ett samverkansavtal med hemkommunen.
Rätten att fullfölja utbildningen enligt en ny individuell studieplan kommer också att gälla i de fall en elev flyttar med anledning av placering i ett hem för vård eller boende enligt 9 kapitlet 4 § socialtjänstlagen eller i ett skyddat boende enligt 9 kapitlet 6 § samma lag. Detsamma gäller när eleven återvänder till sin hemkommun efter en sådan placering.
Liksom på nationella program i anpassade gymnasieskolan gäller inte rätten att fullfölja utbildningen i de fall en utredning visar att eleven inte tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp. I dessa fall ska eleven i stället erbjudas utbildning i gymnasieskolan eller på komvux.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2026.
Gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå
Nya och ändrade ämnesplaner, ändrade programstrukturer och ändringar i behörighetsföreskrifter
Skolverket har fattat beslut om två nya ämnesplaner i gymnasieskolan och inom komvux på gymnasial nivå:
- industriell ytbehandling som ska omfatta två nivåer om 100 poäng vardera, och
- plåtbearbetning som ska omfatta en nivå om 100 poäng.
Skolverket har även fattat beslut om ett nytt ämne i vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år:
- projektering – bygg som ska omfatta en nivå om 100 poäng.
Vidare har två ämnen i gymnasieskolan och inom komvux på gymnasial nivå fått utökad poängomfattning:
- städservice som ska omfatta en nivå om 200 poäng, i stället för en nivå om 100 poäng som tidigare, och
- humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering som ska omfatta två nivåer om 100 poäng vardera, i stället för en nivå om 100 poäng som tidigare.
På grund av dessa nya och ändrade ämnesplaner har Skolverket beslutat om ändringar i programstrukturerna för vissa av de nationella programmen i gymnasieskolan, samt poängplanen för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Det har även beslutats om ändring i två behörighetsföreskrifter för att kraven för behörighet i de nya ämnena ska framgå.
Skolverket har även fattat beslut att lägga till svenska, nivå 2 och svenska som andraspråk, nivå 2 som möjliga programfördjupningar på de program i anpassade gymnasieskolan där dessa nivåer i ämnen inte tidigare ingick.
Vidare har mindre justeringar gjorts i ett antal andra ämnesplaner i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.
Föreskriftsändringarna framgår av SKOLFS 2026:20 till 2026:60, träder i kraft 1 juli 2026 och ska tillämpas från samma datum.
15 juli 2026
Ändringar i skollagens bestämmelser om obligatorisk registerkontroll
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagens bestämmelser om obligatorisk registerkontroll.
Ändringarna innebär bland annat att registerutdraget, utöver vissa uppgifter i belastningsregistret, även ska omfatta vissa uppgifter i misstankeregistret. Med anledning av det görs ändringar i lagen om misstankeregister, så att en enskild som behöver ett registerutdrag om sig själv har rätt att få ett begränsat utdrag ur registret enligt bestämmelser i 2 eller 25 kapitlet skollagen.
Vidare sänks gränsen för hur gammalt ett registerutdrag får vara när det visas upp. Utdraget får inte vara äldre än sex månader, till skillnad från dagens ett år.
Tidsgränsen för när en person får anställas, anlitas eller tas emot på nytt hos samma arbetsgivare utan att visa upp ett registerutdrag sänks också, från ett år till sex månader.
Ytterligare en ändring är att obligatorisk registerkontroll införs inom komvux.
Regeringen har också beslutat om ändringar i förordning (1999:1135) om misstankeregister samt förordning (1991:1134) om belastningsregister, som innebär att fler brott än tidigare omfattas av registerkontrollen. Även förordning (2011:278) om underrättelse till Statens skolinspektion om domar i vissa brottmål ändras på så sätt att fler brott än tidigare omfattas av domstolens underrättelseskyldighet i förhållande till Skolinspektionen.
Ändringarna träder i kraft den 15 juli 2026.
Lag (2026:759) om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister
Lag (2026:760) om ändring i skollagen (2010:800)
Förordning (2026:761) om ändring i förordningen (1999:1135) om
misstankeregister
Förordning (2026:762) om ändring i förordningen (2011:278) om underrättelse
till Statens skolinspektion om domar i vissa brottmål
Förordning (2026:763) om ändring i förordningen (1999:1134) om
belastningsregister
Proposition 2025/26:174 Utökade registerkontroller i skolväsendet, riksdagens webbplats
21 juli 2026
Ny upplysningsbestämmelse i skollagen om att barn i förvar ska erbjudas utbildning
Riksdagen har beslutat om ändringar i utlänningslagen (2005:716) som bland annat innebär att barn som hålls i förvar ska erbjudas utbildning. Det är Migrationsverket som ska erbjuda sådan utbildning på förvaret.
För att tydliggöra detta införs en upplysning i 29 kapitlet 4 § skollagen om att det regleras i utlänningslagen att ett barn som hålls i förvar ska erbjudas utbildning.
Den nya upplysningsbestämmelsen träder i kraft den 21 juli 2026.
Lag (2026:1431) om ändring i skollagen (2010:800)
Proposition 2025/26:265 Skärpta regler om uppsikt och förvar, riksdagens webbplats
1 augusti 2026
Ändringar i skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling
Riksdagen har beslutat om ett antal ändringar i skollagen som bland annat syftar till att ge lärare och förskollärare bättre förutsättningar att kunna fokusera på sitt huvuduppdrag, det vill säga undervisningen. Det görs bland annat ändringar i skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling.
1 kapitlet 5 § skollagen, som innehåller vissa grundläggande bestämmelser om hur utbildningen ska utformas, ändras. Det förtydligas att var och en som verkar inom utbildningen ska främja de grundläggande demokratiska värderingarna. Regleringen om var och ens ansvar att aktivt motverka alla former av kränkande behandling flyttas till 6 kapitlet 10 § skollagen. I denna bestämmelse tydliggörs att all personal är skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka såväl kränkande behandling som trakasserier och sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen i samband med verksamheten, och se till att sådan behandling och sådana trakasserier hanteras. Orden lärare och förskollärare har strukits ur bestämmelsen i syfte att förenkla tillämpningen och förtydliga att all personal som verkar i förskolan och skolan har samma skyldigheter.
Det görs också ändringar i samma bestämmelse som innebär att personalen i stället för att ”anmäla” kränkande behandling till rektorn ska ”informera” rektorn. Syftet med ändringen är att minska onödig administration. Personalens skyldighet att informera rektorn begränsas vidare till att gälla när ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för allvarlig eller upprepad kränkande behandling, eller allvarliga eller upprepade trakasserier eller sexuella trakasserier. Personalen ska dock alltid informera rektorn om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av någon i personalen. För sådana uppgifter motsvarar personalens skyldighet att informera rektorn alltså den tidigare anmälningsskyldigheten.
Rektorns anmälningsskyldighet i förhållande till huvudmannen får motsvarande omfattning som personalens skyldighet att informera rektorn. Bestämmelser om huvudmannens skyldighet att utreda och i förekommande fall vidta åtgärder mot sådan kränkande behandling som rektorn är skyldig att anmäla flyttas till en ny paragraf (6 kapitlet 10 a § skollagen). I denna bestämmelse förs också en upplysning in om att det när det gäller trakasserier eller sexuella trakasserier finns bestämmelser i diskrimineringslagen om utbildningsanordnarens, det vill säga huvudmannens, skyldighet att utreda och vidta åtgärder.
Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2026.
Lag (2026:1096) om ändring i skollagen (2010:800)
Proposition 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget, riksdagens webbplats
Nya regler om tid för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag från den 1 juli 2027
Nya och ändrade regler om trygghet och studiero
Riksdagen har beslutat om nya och ändrade regler om trygghet och studiero. Här följer kortfattad information om ett flertal av ändringarna.
Det förtydligas i skollagen att arbetet med trygghet och studiero på skolenheten ska bedrivas både förebyggande och upprätthållande. Tidigare har endast kravet på förebyggande arbete nämnts uttryckligen i lagtexten. Vidare tydliggörs att det är huvudmannen som ska säkerställa att såväl det förebyggande som det upprätthållande arbetet bedrivs, och att rektorn ska ansvara för arbetet.
Mobilförbud införs i de obligatoriska skolformerna. I förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer, fritidshemmet samt öppen fritidsverksamhet ska elevers mobiltelefoner som huvudregel samlas in vid elevens skoldags början och återlämnas vid elevens skoldags slut. Undantag från mobilförbudet får göras för sådan användning i undervisning som sker enligt lärarens instruktioner i syfte att främja elevernas utveckling och lärande, eller om användning av mobiltelefon utgör en extra anpassning eller särskilt stöd för en elev. Om det finns särskilda skäl får undantag även göras för en enskild elev i de delar av utbildningen som inte utgör undervisning. Undantag från insamling av mobiltelefoner får därutöver göras vid utbildning utanför skolenheten, exempelvis under skolresor, om insamlingen eller återlämnandet skulle medföra betydande praktiska svårigheter.
Rektorn får frivilligt, på samma sätt som tidigare, för ett år i taget besluta att även elevers övriga elektroniska kommunikationsutrustning ska samlas in vid elevens skoldags början och återlämnas senast vid elevens skoldags slut. Det gäller i förskoleklassen, grundskolan och övriga obligatoriska skolformer samt fritidshemmet och ska nu gälla även i öppen fritidsverksamhet.
Det införs ett krav på att varje fritidshem som inte är integrerat med en skolenhet ska ha skriftliga rutiner för att hantera omhändertagande av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning. Skriftliga rutiner ska finnas för omhändertagande enligt det generella mobilförbudet, omhändertagande utifrån ett eventuellt frivilligt beslut om generell insamling av annan elektronisk kommunikationsutrustning än mobiltelefoner samt omhändertagande av mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning som görs för att förebygga störningar i undervisningen eller kränkande fotografering/filmning. Motsvarande krav finns redan för skolenheter inom skolformer för barn och unga. För öppen fritidsverksamhet införs ett krav på skriftliga rutiner för omhändertagande enligt det generella mobilförbudet samt omhändertagande utifrån ett frivilligt beslut om generell insamling av annan elektronisk kommunikationsutrustning än mobiltelefoner.
Det införs krav på att skolregler ska finnas för varje skolenhet, varje fritidshem som inte är integrerat med en skolenhet och för öppen fritidsverksamhet. Den tidigare benämningen ordningsregler försvinner och ersätts av det nya kravet på skolregler. Skolreglerna ska innehålla skolgemensamma förhållningsregler som syftar till att upprätthålla trygghet och studiero. I skolreglerna ska det ingå en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna. Rektorn ansvarar för att skolreglerna tas fram och beslutar om dem. Rektorn ansvarar också för att det på skolenheten finns gemensamma rutiner och förhållningssätt för arbetet med att upprätthålla skolreglerna. Skolreglerna ska förankras hos eleverna. Skolreglerna och efterlevnaden av dessa ska regelbundet följas upp. Orsakerna till uppföljningens resultat ska analyseras. Bestämmelserna om skolregler gäller inte för komvux.
Det införs krav på att det för varje skolenhet ska finnas ett förväntansdokument. Förväntansdokumentet ska innehålla information om innehållet i skolreglerna, information om skolenhetens gemensamma rutiner och förhållningssätt i arbetet med att upprätthålla skolreglerna samt en påminnelse om vårdnadshavares ansvar för sina barn enligt 6 kapitlet föräldrabalken. Förväntansdokumentet får även innehålla annan information som är relevant för att förtydliga de ömsesidiga förväntningarna mellan skolan och eleverna respektive skolan och vårdnadshavarna. Rektorn ansvarar för att förväntansdokumentet tas fram. Elever och vårdnadshavare ska under varje läsår informeras om innehållet i förväntansdokumentet. Bestämmelserna om förväntansdokument gäller inte för komvux.
Den disciplinära åtgärden utvisning från undervisningslokalen blir i vissa situationer möjlig att använda utan att eleven först har uppmanats att ändra sitt beteende. Det gäller om elevens olämpliga uppträdande innebär våld, hot eller kränkning. Samtidigt tas det nuvarande kravet på att den som har visat ut en elev från undervisningslokalen eller fattat ett beslut om kvarsittning för en elev ska dokumentera åtgärden skriftligt bort.
Den längsta tillåtna tid som ett beslut om den disciplinära åtgärden tillfällig omplacering inom den egna skolenheten får omfatta utökas. Ändringen innebär att en sådan omplacering maximalt får gälla för återstoden av terminen. Tidigare har gränsen varit fyra veckor. Om det återstår kortare tid än fyra veckor av terminen när åtgärden vidtas får den tillfälliga omplaceringen i stället gälla som längst fyra veckor in på nästa termin.
Även den längsta tillåtna tid som ett beslut om den disciplinära åtgärden tillfällig placering utanför den egna skolenheten får omfatta utökas. Huvudregeln är som tidigare att ett beslut om en tillfällig placering av en elev utanför den egna skolenheten inte får gälla för en längre tid än fyra veckor. Om det finns särskilda skäl får åtgärden dock gälla som längst i åtta veckor. När en elev tillfälligt har placerats utanför den egna skolenheten ska det utarbetas en plan för att stödja elevens återgång till ordinarie skolgång efter den tillfälliga placeringen. Rektorn vid den skolenhet som eleven hör till när placeringsbeslutet fattas ansvarar för att planen utarbetas.
Uppgifter som avser utbildning av en elev i grundskolan, för vilken den disciplinära åtgärden tillfällig undervisning utanför den egna skolenheten har beslutats, får överlämnas på entreprenad till en huvudman inom skolväsendet. Det gäller om 1) undervisningen bedrivs i en akutskola, 2) akutskolan ingår i en skolenhet eller är organisatoriskt knuten till en skolenhet, och 3) akutskolan är inriktad mot att ge undervisning till tillfälligt placerade elever.
Det införs en ny disciplinär åtgärd: nekat tillträde till skolenheten. I grundskolans årskurs 7–9, specialskolans årskurs 7–10 och i gymnasieskolan får rektorn besluta att en elev ska nekas tillträde till skolenheten om 1) åtgärder enligt 5 kapitlet 13 § skollagen (tillfällig placering utanför den egna skolenheten) inte är tillräckligt ingripande för att tillförsäkra andra elever trygghet och studiero eller inte är möjliga att genomföra, och 2) det finns synnerliga skäl med hänsyn till andra elevers eller personals säkerhet. Beslutet får inte gälla för en längre tid än återstoden av terminen. Om det återstår kortare tid än fyra veckor av terminen när åtgärden vidtas får åtgärden i stället gälla som längst fyra veckor in på nästa termin. Innan rektorn beslutar om nekat tillträde till skolenheten ska eleven och elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig. Om eleven är under 18 år ska samråd ske med socialnämnden innan ett beslut fattas. Rektorn ska kontinuerligt följa upp om förutsättningarna för att neka eleven tillträde till skolenheten fortfarande är uppfyllda och upphäva beslutet när de inte längre är det. Ett beslut om nekat tillträde till skolenheten får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
En elev som har fått ett beslut om nekat tillträde till skolenheten ska få fjärr- eller distansundervisning. Det är upp till rektorn att avgöra vilken typ av undervisning som ska erbjudas eller om det ska erbjudas en kombination av fjärr- och distansundervisning. I dessa fall görs undantag från vissa bestämmelser som annars gäller vid fjärr- eller distansundervisning. Till exempel finns det inte något krav på handledare vid fjärrundervisning, och vid distansundervisning behöver huvudmannen inte ha fått ett godkännande som utförare av utbildning där distansundervisning används.
Den längsta tid som en elev i grundskolan, specialskolan eller sameskolan får stängas av förlängs från en vecka till två veckor. Det antal gånger som avstängning får ske utökas till tre gånger per kalenderhalvår i stället för som idag två gånger per kalenderhalvår. Som tidigare gäller dock oförändrat att en elev får stängas av endast under den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som kan behövas.
Det förtydligas att det är rektorn som avgör tidpunkten för den kompensationsundervisning som en avstängd elev i grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska erbjudas samt att det är rektorn som avgör i vilken form kompensationsundervisningen ska erbjudas.
De nya och ändrade bestämmelserna träder i kraft den 1 augusti 2026.
Lag (2026:1198) om ändring i skollagen (2010:800)
Förordning (2026:1367) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Förordning (2026:1368) om ändring i skolförordningen (2011:185)
Förordning (2026:1369) om ändring i förordningen (2011:1108) om
vuxenutbildning
Förskoleklass och grundskola
Reviderade kartläggningsmaterial och bedömningsstöd i F–1
De obligatoriska materialen för förskoleklass och årskurs 1 har reviderats. Fokus ligger nu tydligare på taluppfattning och läsningens grunder, för att ge elever rätt stöd i rätt tid. De nya materialen ingår även fortsättningsvis som en del av garantin för tidiga stödinsatser och är obligatoriska att använda från och med höstterminen 2026.
Föreskriftsändringarna framgår av SKOLFS 2026:61, 2026:62 samt 2026:63 och träder i kraft den 1 augusti 2026.
Grundskola, anpassade grundskola, specialskola och sameskola
Ändring avseende för vilka elever som undervisning i ämnet svenska som andraspråk ska anordnas
Regeringen har beslutat om en ändring i skolförordningen avseende för vilka elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan som undervisning i ämnet svenska som andraspråk ska anordnas.
Denna ändring innebär att undervisning i ämnet svenska som andraspråk ska anordnas för elever som har behov av andraspråksdidaktik.
Skillnaden är att elevens behov av andraspråksdidaktik är det enda som rektorn nu ska bedöma. Enligt den tidigare lydelsen krävdes att eleven hade ett behov av undervisning i svenska som andraspråk samt uppfyllde ett av tre olika krav, för att undervisning i ämnet skulle anordnas för eleven.
Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2026.
Förordning (2026:1386) om ändring i skolförordningen (2011:185)
Komvux på gymnasial nivå
Ändringar avseende hur betyg i ämnena svenska och svenska som andraspråk får tas med i en gymnasieexamen från komvux
Regeringen har beslutat om ändringar i förordningen om vuxenutbildning som innebär ändringar avseende hur betyg i ämnena svenska och svenska som andraspråk får ingå i en gymnasieexamen från komvux.
Om en elev har godkända betyg i båda ämnena får endast det godkända betyget i ett av ämnena ingå i en gymnasieexamen från komvux. Eleven väljer i dessa fall vilket ämne som ska tas med i examen.
Om en elev har ett godkänt betyg i det ena ämnet och betyget F på en högre nivå i det andra ämnet får båda betygen ingå i en gymnasieexamen från komvux.
Om en elev har betyget F i båda ämnena på nivåer som motsvarar varandra får endast betyget F i det ena ämnet ingå i en gymnasieexamen från komvux. Eleven väljer i dessa fall vilket ämne som ska tas med i examen.
Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2026.
Förordning (2026:1247) om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Oktober 2026
Extra medel till kommunerna för utökad tid i förskola och fritidshem med anledning av nytt aktivitetskrav i socialtjänstlagen
Riksdagen har beslutat om ändringar i socialtjänstlagen som innebär att det införs ett aktivitetskrav som villkor för rätt till försörjningsstöd. Aktivitetskravet innebär att socialnämnden som huvudregel ska begära att en enskild som har fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader ska delta i aktiviteter med vissa angivna syften. Aktiviteterna kan bland annat syfta till att motivera den enskilde eller öka hens förmåga att ta ett arbete eller påbörja en utbildning.
I samband med detta införs också en reglering om att aktivitetskravet, i de fall personen har barn i sitt hushåll, ska anpassas till möjligheten att ha tillsyn över barnet. Vid bedömningen ska socialnämnden beakta i vilken utsträckning kommunen erbjuder förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Det behöver inte vara fråga om den enskildes egna barn. Avgörande för om en anpassning ska ske är om mottagaren av försörjningsstöd delar hushåll med barnet, vilket stämmer överens med hur rätten till föräldraledighet är utformad i föräldraledighetslagen (1995:584).
I förarbetena betonas att aktivitetskravet inte får medföra att barn till föräldrar som tar emot försörjningsstöd lämnas utan tillsyn och omsorg. En person får därför inte anvisas att delta i aktiviteter under tid då kommunen inte erbjuder tillsyn för hens hemmavarande barn. Både den tidsmässiga omfattningen och vilken tid aktiviteterna förläggs till måste anpassas till möjligheten att ha tillsyn över barnet.
I syfte att möjliggöra utökad tid i förskola och fritidshem för barn vars föräldrar berörs av aktivitetskravet har kommunerna tillförts extra medel i budgetpropositionen för 2026. Medel tillförs även årligen från och med 2027.
Ändringarna i socialtjänstlagen träder i kraft den 1 juli 2026. Bestämmelsen om att socialnämnden ska begära att den enskilde ska delta i aktiviteter tillämpas första gången för enskild som får försörjningsstöd som avser oktober 2026.
Lag (2026:730) om ändring i socialtjänstlagen (2025:400)
Lag (2026:733) om ändring i socialtjänstlagen (2025:400)
Proposition 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd, riksdagens webbplats
Utökad tid i förskola och fritidshem kopplat till aktivitetskravet
1 oktober 2026
Ny mottagandelag medför ändringar i skollagens bestämmelse om vilka personer som ska anses som bosatta i Sverige
Riksdagen har beslutat om en ny mottagandelag (2026:999), som ersätter lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Den nya mottagandelagen ska gälla för asylsökande och personer som omfattas av massflyktsdirektivet.
I samband med detta görs även ändringar i bland annat 29 kapitlet 2 § andra stycket skollagen, det vill säga den bestämmelse som reglerar vilka personer som trots att de inte är folkbokförda i Sverige ska anses som bosatta i landet vid tillämpningen av skollagen.
Bestämmelsens första punkt ändras till att avse personer som omfattas av mottagandelagen, samt barn som avses i 1 kapitlet 6 § andra stycket mottagandelagen och därmed är undantagna från mottagandelagens tillämpningsområde. 1 kapitlet 6 § andra stycket mottagandelagen avser barn under 18 år som bor hos en vårdnadshavare som inte omfattas av mottagandelagen. Den nya lydelsen av första punkten i 29 kapitlet 2 § andra stycket skollagen innebär bland annat att den som omfattas av mottagandelagen och har beviljats ett uppehållstillstånd som inte kan ligga till grund för folkbokföring fortsätter att anses som bosatt i skollagens mening.
Tidigare har första punkten i 29 kapitlet 2 § andra stycket skollagen avsett personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., som nu alltså upphävs.
Det införs också en reglering om att personer som omfattas av mottagandelagen, samt barn som undantas från mottagandelagens tillämpningsområde för att de bor med en vårdnadshavare som inte omfattas av mottagandelagen, om de inte har uppehållstillstånd ska anses vara bosatta i landet enligt första punkten i 29 kapitlet 2 § andra stycket skollagen även om de är folkbokförda.
På motsvarande sätt som för de personer som omfattades av den tidigare lydelsen av första punkten i 29 kapitlet 2 § andra stycket skollagen, gäller att de personer som avses i den nya lydelsen av denna första punkt och som meddelas ett avlägsnandebeslut som är verkställbart ska fortsätta anses vara bosatta i Sverige på den grunden till dess att de lämnar landet. Fortsatt gäller dock även att den som håller sig undan verkställigheten av beslutet i stället ska anses bosatt på den grund som anges i femte punkten i 29 kapitlet 2 § andra stycket skollagen. Det innebär att en sådan person som håller sig undan verkställighet jämställs med personer som vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning (är papperslösa).
Rätten till utbildning för de personer som avses i den nya lydelsen av första punkten till 29 kapitlet 2 § andra stycket skollagen är densamma som för de personer som omfattades av den tidigare lydelsen. Det innebär att de endast har rätt till utbildning i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola om de har påbörjat utbildningen innan de har fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i kommunal vuxenutbildning (komvux).
I samband med dessa lagändringar har regeringen beslutat om ändringar i 4 kapitlet 1 a § skolförordningen och i 12 kapitlet 14 § gymnasieförordningen.
I de nya lydelserna framgår att barn som omfattas av 29 kap. 2 § andra stycket 1 skollagen ska tas emot så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden, men att det dock bör ske senast två månader från den dag då ansökan om internationellt skydd lämnades in. I de tidigare lydelserna framgick att dessa barn ska tas emot (respektive erbjudas plats i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan) så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden men att det dock bör ske senast en månad efter ankomsten.
Ändringarna träder i kraft den 1 oktober 2026.
Lag (2026:1008) om ändring i skollagen (2010:800)
Förordning (2026:1182) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Förordning (2026:1183) om ändring i skolförordningen (2011:185)
Proposition 2025/26:229 En ny mottagandelag, riksdagens webbplats
1 januari 2027
Offentlighetsprincipen införs hos enskilda huvudmän inom skolväsendet
Riksdagen har beslutat om ändringar i offentlighets- och sekretesslagen, arkivlagen och skollagen. Ändringarna innebär att offentlighetsprincipen från och med den 1 januari 2027 införs hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet.
Det införs bland annat en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som anger att det som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter i tillämpliga delar också ska gälla handlingar hos enskilda juridiska personer som är godkända som huvudmän inom skolväsendet. Det gäller handlingar som hör till den verksamhet som omfattas av godkännandet, det vill säga all den verksamhet som den juridiska personen bedriver i egenskap av huvudman. Regleringen gäller endast för enskilda huvudmän som är juridiska personer. Exempel på sådana juridiska personer är aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser. Offentlighetsprincipen gäller inte för enskilda fysiska personer som är huvudmän inom skolväsendet.
Enskilda juridiska personer som är huvudmän inom skolväsendet ska vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen jämställas med myndigheter. Det innebär bland annat att sekretessbestämmelser som gäller hos myndigheter till skydd för allmänna intressen blir tillämpliga hos enskilda huvudmän. För att sekretessen inte ska hindra tillgången till information om skolväsendet görs anpassningar av vissa sekretessbestämmelser. Bland annat införs en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att vissa uppgifter undantas från sekretesskyddet för uppgifter om affärs- eller driftsförhållanden i en myndighets affärsverksamhet.
Vidare ska de regler i arkivlagen som gäller för kommunala myndigheters arkiv gälla även för arkiv hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet, till den del arkivet hör till den verksamhet som omfattas av godkännandet som huvudman. Ändringarna i arkivlagen gäller från och med den 1 januari 2029.
Enskilda mindre huvudmän får tillämpa vissa lättnadsregler i skollagen, som avser hanteringen av allmänna handlingar. Med enskilda mindre huvudmän avses huvudmän som
- har högst 450 barn eller elever, eller
- ingår i en koncern där koncernföretagen är godkända som huvudmän inom skolväsendet, och har sammanlagt högst 450 barn eller elever.
Den som är huvudman för endast förskola anses som enskild mindre huvudman om huvudmannen
- har högst 100 barn, eller
- ingår i en koncern där koncernföretagen är godkända som huvudmän för endast förskola och sammanlagt har högst 100 barn.
Lättnadsreglerna för enskilda mindre huvudmän avser bland annat hur skyndsamt en begäran om utlämnande av en allmän handling ska handläggas, hur en allmän handling ska lämnas ut samt i vilken utsträckning identiteten hos den som begär att få ta del av en allmän handling får efterforskas. Vidare behöver enskilda mindre huvudmän inte upprätta en så långtgående beskrivning över allmänna handlingar som annars krävs enligt offentlighets- och sekretesslagen, och de är också undantagna från skyldigheten att registrera allmänna handlingar.
Arkivlagen gäller inte för enskilda mindre huvudmän. I stället regleras i skollagen att sådana huvudmän ska bevara och vårda allmänna handlingar så att rätten att ta del av handlingarna kan tillgodoses. Denna skyldighet gäller som huvudregel i minst sju år. Handlingarna får dock gallras tidigare i samma utsträckning som gäller för motsvarande kommunal verksamhet i den kommun där huvudmannens verksamhet bedrivs.
Under 2027 och 2028 tillämpas skollagens lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän för samtliga enskilda juridiska personer som är godkända som huvudmän inom skolväsendet. Även ändringarna i arkivlagen gäller alltså först från och med den 1 januari 2029 för de enskilda huvudmän som, utifrån sin storlek, ska omfattas av arkivlagen.
Ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen och skollagen träder i kraft den 1 januari 2027.
Den nya bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen om allmänna handlingars offentlighet tillämpas inte på handlingar som har kommit in till eller upprättas hos en enskild huvudman före ikraftträdandet.
Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram och erbjuda stöd till enskilda huvudmän om allmänna handlingar, sekretess och arkivering, inför och efter införandet av offentlighetsprincipen hos enskilda huvudmän inom skolväsendet. Uppdraget ska redovisas senast den 18 december 2026.
Lag (2026:714) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Lag (2026:716) om ändring i skollagen (2010:800)
Lag (2026:717) om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter
Enskilda huvudmän inom skolväsendet omfattas av arkivlagen från den 1 januari 2029
Enskilda mindre huvudmän kan ansöka om statsbidrag för införande av rätt till insyn 2026
Tillfällig bestämmelse som syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation upphör att gälla
Den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation upphör att gälla den 1 januari 2027.
Tillgången till skolinformation får i stället en långsiktig lösning genom att offentlighetsprincipen införs hos enskilda huvudmän inom skolväsendet från och med den 1 januari 2027.
Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen i enlighet med regeringens proposition 2025/26:192 Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte. Ändringarna innebär att det införs en utökad skyldighet för avlämnande skolenhet att lämna uppgifter som rör eleven till mottagande skolenhet när en elev byter skolform eller byter skolenhet inom en skolform. Detta om det på grund av konkreta omständigheter finns risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott, och uppgifterna behövs i den mottagande skolenhetens verksamhet för att förebygga eller förhindra detta.
Ändringarna innebär vidare att skolenheter inom fler skolformer än i dag blir skyldiga att informera om att de har tagit emot en elev vid ett byte av skolform eller byte av skolenhet inom en skolform.
Det görs även en komplettering av regleringen i skollagen om behandling av personuppgifter som medför att mottagande skolenhet med enskild huvudman får ett rättsligt stöd för behandling av mottagna personuppgifter.
Ändringarna träder i kraft den 30 juni 2026 och tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 31 december 2026.
Komvux i sfi
Ny kursstruktur och nya kursplaner för sfi
Regeringen har beslutat om ändringar i förordningen om vuxenutbildning, som bland annat innebär att det ska finnas en egen kursplan för varje kurs inom sfi. Varje kursplan ska innehålla
- kursens syfte,
- kursens centrala innehåll,
- antalet verksamhetspoäng som kursen omfattar, och
- betygskriterierna för kursen.
Kurser inom sfi ska också få delas upp i delkurser.
Idag regleras de olika kurserna i sfi i en och samma kursplan. Skolverket har på uppdrag av regeringen tagit fram och beslutat om nya kursplaner för sfi som följer den nya strukturen.
Förordningsändringarna innebär också att studieomfattningen eller valideringen i sfi kommer att mätas i verksamhetspoäng på samma sätt som för komvux i övrigt, samt att omfattningen av studierna i sfi ska anges i verksamhetspoäng i den individuella studieplanen.
Ytterligare en ändring är att utbildningens uppbyggnad med studievägar som vänder sig till olika målgrupper, som i nuläget regleras i kursplanen, i stället kommer att regleras på förordningsnivå.
Ändringarna i förordningen träder i kraft den 1 maj 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 31 december 2026.
De nya kursplanerna träder i kraft den 15 augusti 2026 och börjar tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 31 december 2026. De äldre kursplanerna ska fortfarande gälla för kurser som har påbörjats före den 1 januari 2027.
Förordning (2026:315) om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
1 juli 2027
Nya regler om tid för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som bland annat syftar till att ge lärare och förskollärare bättre förutsättningar att kunna fokusera på sitt huvuduppdrag, det vill säga undervisningen.
Vad som ingår i en lärares och förskollärares undervisningsuppdrag regleras i en ny bestämmelse. Där tydliggörs att lärares och förskollärares ansvar för undervisningen även omfattar att undervisningen planeras och följs upp. Bestämmelsen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget i grundskolan, anpassade grundskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Det innebär att regeringen får meddela föreskrifter om tiden för planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. När det gäller sameskolan och specialskolan upplyses det i bestämmelsen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kapitlet 7 § regeringsformen (den så kallade restkompetensen) kan meddela föreskrifter om de olika delarna av undervisningsuppdraget för de skolformerna.
Bestämmelsen innehåller också ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om den minsta omfattningen av tiden för planering och uppföljning av undervisningen i förskolan, fritidshemmet och komvux. Detta bemyndigande omfattar alltså, till skillnad från det som gäller för exempelvis grundskolan, inte föreskrifter om undervisningstiden. För förskola och fritidshem som har en statlig huvudman upplyses det i bestämmelsen om att regeringen med stöd av restkompetensen i regeringsformen kan meddela föreskrifter om den minsta omfattningen av tiden för planering och uppföljning för de skolformerna.
Regeringen har, med stöd av nyss nämnda bemyndiganden, beslutat om en förordning om omfattningen av tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag med tillhörande förordningsmotiv. I ett förordningsmotiv kan regeringen förklara nya regler i en viss förordning och ge besked om hur förordningen ska tolkas och tillämpas.
Förskoleklassen omfattas inte av den nya regleringen av lärares undervisningstid, eftersom grundskolan från och med hösten 2028 blir tioårig. Däremot omfattas den nya årskurs 1 som ersätter förskoleklassen av regleringen.
Den nya bestämmelsen i skollagen och den nya förordningen träder i kraft den 1 juli 2027.
Lag (2026:1097) om ändring i skollagen (2010:800)
Förordning (2026:1487) om omfattning av tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag
Proposition 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget, riksdagens webbplats
Skärpta villkor för friskolesektorn
Riksdagen har fattat beslut om ändringar i skollagen utifrån regeringens proposition 2025/26:292 Skärpta villkor för friskolesektorn. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2027. Mer information kommer att publiceras här i närtid.
Lag (2026:1634) om ändring i skollagen (2010:800)
Proposition 2025/26:292 Skärpta villkor för friskolesektorn, riksdagens webbplats
1 januari 2028
Förskola och pedagogisk omsorg
Överlämning av uppgifter vid övergång till grundskola eller någon motsvarande skolform
Riksdagen har beslutat om att förskoleklassen från och med hösten 2028 ska ersättas med en ny årskurs 1. Det innebär att grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan utökas med en ny första årskurs.
Ändringarna i skollagen innebär bland annat att det införs ett nytt första stycke i bestämmelsen i 3 kapitlet 12 j § om överlämning av uppgifter vid övergångar. Där anges att inför eller i samband med att ett barn i förskolan eller i pedagogisk omsorg övergår till grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska den förskoleenhet eller verksamhet som barnet lämnar överlämna sådana uppgifter om barnet till den mottagande skolenhet som behövs för att underlätta skolgången för barnet.
Dessa ändringar träder i kraft den 1 juli 2026 och ska tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 31 december 2027.
Lag (2025:729) om ändring i skollagen (2010:800)
Lag (2025:1312) om ändring i lagen (2025:729) om ändring i skollagen (2010:800)
Gymnasieskola
Ändringar avseende hur betyg i ämnena svenska och svenska som andraspråk får tas med i en elevs examens- eller studiebevis
Regeringen har beslutat om ändringar i gymnasieförordningen som innebär ändringar avseende hur betyg i ämnena svenska och svenska som andraspråk ska få tas med i en elevs examens- eller studiebevis.
Om en elev har godkända betyg i båda ämnena får endast det godkända betyget i ett av ämnena tas med i elevens examens- eller studiebevis. Eleven väljer i dessa fall vilket ämne som ska tas med i beviset.
Om en elev har ett godkänt betyg i det ena ämnet och betyget F på en högre nivå i det andra ämnet får båda betygen tas med i examens- eller studiebeviset.
Om en elev har betyget F i båda ämnena på nivåer som motsvarar varandra får endast betyget F i det ena ämnet tas med i elevens examens- eller studiebevis. Eleven väljer i dessa fall vilket ämne som ska tas med i beviset.
Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2026 och tillämpas första gången för examens- eller studiebevis som utfärdas efter den 1 januari 2028. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för betyg som har satts på kurser.
Förordning (2025:1039) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Förordning (2026:1246) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
1 juli 2028
Ändringar i skollagen om syftet med utbildningen, lärarens roll och elevers kunskapsutveckling
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen i enlighet med regeringens proposition 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola.
Ändringarna gäller hela skolväsendet och innebär att syftet med undervisningen ska tydliggöras och lärarnas roll ska stärkas. Fokus ska vara på elevens tillgodogörande av kunskap och inte uppfyllande av kriterier.
I 1 kapitlet 4 § skollagen ändras formuleringen från att utbildningen inom skolväsendet syftar till att ”barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden” till att utbildningen syftar till att ”förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever”.
I 1 kapitlet 3 § skollagen görs ändringar i definitionen av undervisning. Ändringarna förtydligar att läraren inte bara leder utan även bestämmer över undervisningen. Det förtydligas också att lärarna och förskollärarna är de som ska förmedla och förankra kunskaper och värden hos barnen och eleverna.
I skollagens tredje kapitel, som behandlar barn och elevers utveckling mot målen, ändras skrivningar som handlar om elevers kunskapsutveckling från att eleverna ska ”uppfylla betygskriterier” till att elever ska ”tillgodogöra sig kunskaper”. Motsvarande ändringar görs även i övriga delar av skollagen där formuleringen ”uppfylla betygskriterier” tidigare funnits.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2028.
Lag (2026:1242) om ändring i skollagen (2010:800)
Lag (2026:1636) om ändring i lagen (2026:1242) om ändring i skollagen (2010:800)
Proposition 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola
Grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola
Tioårig grundskola
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen i enlighet med regeringens proposition 2024/25:143 En tioårig grundskola. Även andra lagändringar och förordningsändringar kommer att ske i samband med ändringarna i skollagen.
Beslutet innebär att Sverige från och med hösten 2028 kommer att ha en tioårig grundskola där förskoleklassen ersätts med en ny årskurs 1 och årskurs 10 blir den avslutande årskursen. Även anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan utökas med en ny första årskurs. Det innebär att anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan blir elvaårig och sameskolan blir sjuårig.
Lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan utvidgas alltså med ett år, och den garanterade undervisningstiden utökas med 534 timmar per skolform. De regelverk som gäller för de olika skolformerna i övrigt gäller även för den nya första årskursen, även om utbildningen bör vara anpassad efter bland annat elevernas ålder.
Av övergångsbestämmelser till ändringarna i skollagen framgår bland annat att en elev som har gått i förskoleklassen läsåret 2027/28 ska börja direkt i årskurs 2 i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan. En elev som i någon av dessa skolformer höstterminen 2028 skulle ha börjat i årskurs 2 eller i en högre årskurs ska i stället börja i en årskurs som överstiger den årskursen med ett år. Detta gäller dock inte om något annat beslutas i fråga om vilken årskurs eleven ska gå med stöd av bestämmelser i skollagen eller anslutande föreskrifter.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2026 och ska i huvudsak tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Utöver ovan nämnda övergångsbestämmelser finns även ytterligare ett antal övergångsbestämmelser till lagändringarna.
Lag (2025:729) om ändring i skollagen (2010:800)
Lag (2025:730) om ändring i skollagen (2010:800)
Lag (2026:388) om ändring i lagen (2025:729) om ändring i skollagen (2010:800)
Lag (2026:735) om ändring i lagen (2025:729) om ändring i skollagen (2010:800)
Förordning (2026:805) om ändring i skolförordningen (2011:185)
Ändringar i behörighetsförordningen med anledning av tioårig grundskola
Regeringen har beslutat om ändringar i behörighetsförordningen med anledning av att grundskolan blir tioårig och förskoleklassen tas bort. Mer information om ändringarna kommer i närtid.
Nya och ändrade regler om stöd i skolan
Riksdagen har beslutat om nya och ändrade regler om stöd i skolan. Här följer kortfattad information om ett flertal av ändringarna.
I den bestämmelse i skollagens första kapitel (1 kapitlet 4 §) där syftet med utbildningen inom skolväsendet anges tas den tidigare meningen om att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt bort. Motsvarande reglering, med mer utvecklat innehåll, finns kvar i bestämmelsen om ledning och stimulans i 3 kapitlet 2 § skollagen.
I ovan nämnda bestämmelse om ledning och stimulans görs också vissa ändringar. Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska i undervisningen ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling i syfte att de ska kunna följa undervisningen och utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Delarna om att ledning och stimulans ska ges i undervisningen och i syfte att eleverna ska kunna följa undervisningen är nya. Syftet med de ändrade skrivningarna är att tydliggöra att det är lärare och förskollärare samt övrig personal i skolan som ska se till att i undervisningen och utbildningen i övrigt förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever.
Garantin för tidiga stödinsatser avskaffas och det införs i stället standardiserade tester som ska genomföras i början av höstterminen i angivna årskurser i grundskolan, anpassade grundskolan (endast för elever som läser ämnen), specialskolan och sameskolan. De standardiserade testerna syftar till att identifiera elever som har behov av stöd i läs-, skriv- och matematikutveckling.
Den tidigare regleringen om stöd i form av extra anpassningar tas bort och ersätts av en ny reglering om stödundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan (endast för elever som läser ämnen), specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan (endast för elever som läser ämnen). Bestämmelserna om stödundervisning gäller endast i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Observera att särskilt stöd, precis som tidigare, kan ges i alla ämnen och ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om läraren inom ramen för undervisningen, eller genom resultatet på ett standardiserat test eller ett nationellt prov, bedömer att en elev riskerar att inte kunna följa undervisningen och har svårt att tillgodogöra sig de kunskaper som anges i ämnets kurs- eller ämnesplan ska läraren anmäla det till rektorn som ska se till att eleven skyndsamt ges stödundervisning. Stödundervisning ska ges som enskild undervisning eller som undervisning i mindre grupp i det ämne som eleven uppvisar svårigheter i. Om det finns särskilda skäl får rektorn besluta att eleven inte ska ges stödundervisning. Om det behövs ska samråd skyndsamt ske med speciallärare eller specialpedagog när läraren bedömer om en elev har behov av stödundervisning. Om det behövs ska skyndsamt samråd även ske vid planering av stödundervisningen. Ett beslut av rektorn om att en elev inte ska ges stödundervisning, som alltså får fattas om särskilda skäl finns, ska alltid föregås av skyndsamt samråd med läraren samt en speciallärare eller specialpedagog.
Senast inom en månad efter att stödundervisningen har påbörjats ska den utvärderas för att avgöra om eleven behöver fortsatt stödundervisning eller om en utredning om särskilt stöd ska göras. En elev bör inte ges stödundervisning längre tid än två månader per termin. Om stödundervisning behöver ges under längre tid kan det enligt förarbetena vara en indikation på att det ska göras en utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Det finns inte något krav på att utvärderingen av stödundervisningen ska dokumenteras.
De nya bestämmelserna om stödundervisning är, till skillnad från de tidigare bestämmelserna om extra anpassningar, inte tillämpliga för komvux. I stället införs en ny bestämmelse om att lärare inom komvux ska ha tillgång till eller möjlighet till samråd med personal med specialpedagogisk kompetens i syfte att eleverna ska tillgodogöra sig de kunskaper som anges i kurs- eller ämnesplanerna. Sådan tillgång eller möjlighet till samråd behöver inte finnas om läraren själv har specialpedagogisk kompetens.
Bestämmelsen om utredning av en elevs behov av särskilt stöd ändras på så sätt att det anges att ansvarig lärare eller mentor ska göra en skriftlig anmälan till rektorn när hen befarar att eleven inte kommer att tillgodogöra sig de kunskaper som anges i kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplanerna till i bestämmelsen angiven nivå. En sådan anmälan ska också göras om stödundervisning inte bedöms innebära tillräckligt stöd. För att särskilt stöd ska kunna ges skyndsamt förtydligas i bestämmelsen att det inte finns något krav på att annat stöd som utgångspunkt behöver ha prövats först. Som tidigare gäller oförändrat att en anmälan om att en elevs stödbehov behöver utredas även ska göras om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Kravet på att rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds skyndsamt gäller oförändrat, och det införs även krav på att samråd alltid ska ske med speciallärare eller specialpedagog. Tidigare gällde att samråd med elevhälsan inte behövde ske om sådant samråd var uppenbart obehövligt, men detta ändras nu till att endast gälla den del av elevhälsan som inte avser specialpedagogisk kompetens.
Den tidigare regleringen av att särskilt stöd, som utgångspunkt, ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör tas bort. Det tidigare kravet på att det måste finnas särskilda skäl för att en elev i en obligatorisk skolform ska få särskilt stöd genom enskild undervisning eller i en särskild undervisningsgrupp tas också bort. I stället regleras nu att ett åtgärdsprogram får innebära att särskilt stöd ska ges i form av en mindre undervisningsgrupp eller som enskild undervisning eller på något annat sätt som är anpassat till elevens behov. Det tidigare delegationsförbudet gällande beslut om särskilt stöd i form av en mindre undervisningsgrupp eller som enskild undervisning utgår också. Det innebär att rektorn inte längre måste fatta ett sådant beslut personligen, utan kan delegera beslutanderätten till någon annan. Även den tidigare punkten i 28 kapitlet 16 § skollagen om överklagande av särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller som enskild undervisning utgår. Beslut som rör särskilt stöd som ges i en mindre undervisningsgrupp eller som enskild undervisning kan dock fortsatt överklagas, genom att ett åtgärdsprogram överklagas.
När det gäller den särskilda stödåtgärden anpassad studiegång införs en reglering om att ett beslut om anpassad studiegång får fattas om alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga. Den tidigare formuleringen av villkoret för anpassad studiegång var att det särskilda stödet inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar. Det förtydligas också i bestämmelsen om anpassad studiegång att beslutet, som i vissa fall kan innebära att eleven inte får betyg i alla ämnen, ska föregås av information om beslutets konsekvenser till eleven och elevens vårdnadshavare.
De nya och ändrade reglerna träder i kraft den 1 juli 2028.
Lag (2026:1242) om ändring i skollagen (2010:800)
Proposition 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolan, riksdagens webbplats
Komvux på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå
Yrkesprov införs inom komvux på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som innebär att yrkesprov införs inom kommunal vuxenutbildning (komvux).
Inom komvux ska utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå kunna bedrivas i form av yrkesprov. Även en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux ska få innehålla ett yrkesprov. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om föreskrifter om mål för yrkesprovet.
Betyg ska sättas efter genomfört yrkesprov. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om ytterligare föreskrifter om betygssättning och om yrkesprovet i övrigt.
Den som är bosatt i landet ska ha möjlighet att genomgå prövning i yrkesprov. Rätten att genomgå prövning i yrkesprov är reglerad på motsvarande sätt som rätten att genomgå prövning i komvuxarbete.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2028.
Lag (2026:1242) om ändring i skollagen (2010:800)
Proposition 2025/26:198 Bättre förutsättningar för yrkesutbildning, riksdagens webbplats
2 juli 2028
Förskola, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola
Färre utvecklingssamtal och borttaget krav på fortlöpande information till vårdnadshavare och elever om barnets eller elevens utveckling
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagens bestämmelser om information till vårdnadshavare och elever om barnets eller elevens utveckling, utvecklingssamtal och skriftlig individuell utvecklingsplan. Ändringarna syftar till att skapa bättre förutsättningar för lärare och förskollärare att kunna utföra sitt undervisningsuppdrag.
Den bestämmelse (3 kapitlet 3 § skollagen) som reglerar skyldigheten att ge vårdnadshavare och elever information om barnets eller elevens utveckling ändras. Kravet på att information om barnets eller elevens utveckling ska ges ”fortlöpande” tas bort. I stället ska vårdnadshavare och elever informeras vid tillfällen som bestäms av personal vid förskolan, fritidshemmet eller skolan. Ordet ”fortlöpande” tas även bort i 8 kapitlet 11 § skollagen, där utvecklingssamtal i förskolan och andra samtal med vårdnadshavare om barnets utveckling i förskolan regleras.
Utvecklingssamtal i grundskolan och motsvarande skolformer ska, i stället för att äga rum minst en gång varje termin, äga rum minst en gång varje läsår. Motsvarande ändring görs för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan där rektorn minst en gång varje läsår, i stället för minst en gång varje termin, ska se till att eleven i ett utvecklingssamtal ges samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation.
Den skriftliga individuella utvecklingsplan som i vissa årskurser i de obligatoriska skolformerna ska upprättas för varje elev en gång per år i samband med ett utvecklingssamtal byter namn till skriftlig plan för kunskapsutveckling. Detta är en följd av de ändringar av de aktuella bestämmelserna som riksdagen har beslutat om utifrån propositionen 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola, och som innebär att planen ska fokusera på elevens kunskapsutveckling. Riksdagen har utifrån nyss nämnda proposition även beslutat att ändra bestämmelsen i skollagens fjärde kapitel om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i vissa skolformer och i fritidshemmet (4 kapitlet 12 § skollagen). Den tidigare formuleringen om att vårdnadshavare i förskolan, grundskolan och motsvarande skolformer samt i fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen ändras till att vårdnadshavare ”i viss utsträckning” ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.
Ändringarna träder i kraft den 2 juli 2028 och ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2028 i årskurs 1-8 i grundskolan och anpassade grundskolan, i årskurs 1-9 i specialskolan samt i sameskolan, utbildning som påbörjas höstterminen 2028 första året i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan och utbildning som påbörjas höstterminen 2028 på introduktionsprogram i gymnasieskolan.
Lag (2026:1243) om ändring i skollagen (2010:800)
Proposition 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget, riksdagens webbplats
Nya läroplaner och nya principer för bedömning av elevers kunskaper
Grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola
Nya läroplaner och nya principer för bedömning av elevers kunskaper
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen i enlighet med regeringens proposition 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola.
På flera ställen i skollagen görs ändringar som innebär att syftet med undervisningen ska tydliggöras och lärarnas roll ska stärkas. Fokus ska vara på elevens tillgodogörande av kunskap och inte uppfyllande av kriterier. Mer information om dessa ändringar, som gäller hela skolväsendet, finns under rubriken ”Ändringar i skollagen om syftet med utbildningen, lärarens roll och elevers kunskapsutveckling” på denna sida.
I de obligatoriska skolformerna ska det tas fram nya läroplaner. Läroplanerna ska få nya inledande delar som ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. Läroplanerna ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen. Läroplanerna för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska också innehålla kursplaner för respektive ämne. Även timplanerna för respektive skolform, som tidigare framgått av bilagor till skolförordningen, ska ingå i läroplanerna.
Ändringarna innebär också att kursplanernas struktur regleras i skollagen. För varje ämne ska en eller i vissa fall flera kursplaner gälla. Varje kursplan ska innehålla:
- Syfte
- Ämnets bidrag till skolans mål
- Mål och innehåll
- Undervisningsstrategier
- Betygs- och bedömningskriterier (för ämnesområden ska det endast finnas bedömningskriterier)
En ny kursplan i grundläggande svenska ska också införas, som en av två kursplaner i ämnet svenska som andraspråk. Betyg ska inte sättas i grundläggande svenska.
Vid betygssättning gäller sedan tidigare att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna. Detta ändras till att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till den del som avser mål och innehåll i den aktuella kursplanen. Med stöd av betygskriterierna ska läraren sedan sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.
Undantagsbestämmelsen ändras på motsvarande sätt. Tidigare kunde läraren bortse från enstaka delar av betygskriterierna om det fanns särskilda skäl. Detta ändras till att läraren, om det finns särskilda skäl, får borste från enstaka delar av den del av kursplanen som avser mål och innehåll när hen ska besluta om betyg. Det särskilda skälet måste utgöra ett direkt hinder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig dessa delar. I övrigt ändras inte vad som avses med särskilda skäl.
Vid betygssättning utökas principen om en sammantagen bedömning till att gälla för alla betygssteg. Tidigare krävdes att alla delar i betygskriterierna måste vara uppfyllda till minst godkänd nivå för att en elev ska få ett godkänt betyg. Detta tas nu bort och sammantagen bedömning ska göras för alla betygssteg.
Ändringarna träder i kraft den 2 juli 2028 med en övergångsperiod på 2 år för elever i slutet av sin utbildning.
Läsåret 2028/29 gäller äldre bestämmelser fortfarande för elever i årskurs 9 och 10 i grundskolan och anpassade grundskolan samt elever i årskurs 10 och 11 i specialskolan.
Läsåret 2029/30 gäller äldre bestämmelser fortfarande för elever i årskurs 10 i grundskolan och anpassade grundskolan samt elever i årskurs 11 i specialskolan.
Utbildning som har påbörjats före höstterminen 2028 men som inte slutförts inom den tid som anges ovan ska fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.
Lag (2026:1243) om ändring i skollagen (2010:800)
Proposition 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola
Ändringar i skollagen om syftet med utbildningen, lärarens roll och elevers kunskapsutveckling
Ett nytt betygssystem
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen i enlighet med regeringen proposition 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem som innebär att ett nytt betygssystem och en ny modell för att beräkna meritvärde införs.
Ändringarna innebär bland annat att nationella slutprov ska införas i grundskolan och i specialskolan och att en ny modell för att beräkna elevernas meritvärden ska tas fram, där meritvärdet ska bestå dels av den sökandes betygsvärde, dels av resultatet från nationella slutprov.
Skyldigheten att anordna lovskola för elever som avslutat grundskolan tas bort som en följd att den nya modellen för att beräkna elevernas meritvärden. Detta eftersom ändringarna innebär att betyg som eleven får efter det att meritvärdet är beräknat, det vill säga efter avslutad grundskoleutbildning respektive utbildning i specialskolan, inte kommer att kunna ersätta ett tidigare betyg.
Ändringarna innebär vidare att betyg ska betecknas med ett heltal på skalan 1–10. Högsta betyg betecknas med 10 och lägsta betyg med 1. Det finns inte längre något betygssteg för icke godkänt resultat. Resultat på nationella prov ska inte särskilt beaktas. Om det finns flera lärare på skolan som undervisar i samma ämne i grundskolan eller specialskolan, ska dessa lärare ha bedömningssamråd vid betygsättning i den högsta årskursen, eller i en tidigare årskurs om ett ämne avslutas i en tidigare årskurs. Syftet med sådana samråd är att öka betygens likvärdighet inom respektive ämne. Rektorn ansvarar för att bedömningssamråd genomförs.
För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan ska det krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan eller motsvarande.
Huvudmän ska lämna in uppgifter om betyg till den myndighet som regeringen bestämmer för att upprätthålla stabilitet i prov- och betygssystemet och inför beräkning av meritvärden.
Ändringarna träder i kraft den 2 juli 2028 och ska i huvudsak tillämpas på utbildning som påbörjas höstterminen 2028 i årskurs 1–8 i grundskolan och anpassade grundskolan, i årskurs 1–9 i specialskolan samt i sameskolan.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande för årskurs 9 och 10 i grundskolan och anpassade grundskolan och för årskurs 10 och 11 i specialskolan för läsåret 2028/29, samt för årskurs 10 i grundskolan och anpassade grundskolan och för årskurs 11 i specialskolan för läsåret 2029/30.
Utbildning som har påbörjats före höstterminen 2028 men som inte slutförts inom den tid som anges ovan ska fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.
Lag (2026:1243) om ändring i skollagen (2010:800)
Proposition 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem, riksdagens webbplats
Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola
Nya principer för bedömning av elevers kunskaper
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen i enlighet med regeringens proposition 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola.
På flera ställen i skollagen görs ändringar som innebär att syftet med undervisningen ska tydliggöras och lärarnas roll ska stärkas. Fokus ska vara på elevens tillgodogörande av kunskap och inte uppfyllande av kriterier. Mer information om dessa ändringar, som gäller hela skolväsendet, finns under rubriken ”Ändringar i skollagen om syftet med utbildningen, lärarens roll och elevers kunskapsutveckling” på denna sida.
Utöver detta görs följande ändringar i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Vid betygssättning gäller sedan tidigare att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna. Detta ändras till att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till den del som avser syfte och centralt innehåll i den aktuella ämnesplanen. Med stöd av betygskriterierna ska läraren sedan sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.
Undantagsbestämmelsen ändras på motsvarande sätt. Tidigare kunde läraren bortse från enstaka delar av betygskriterierna om det fanns särskilda skäl. Detta ändras till att läraren, om det finns särskilda skäl, får borste från enstaka delar av syfte och centralt innehåll i ämnesplanen när hen ska besluta om betyg. Det särskilda skälet måste utgöra ett direkt hinder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig dessa delar. I övrigt ändras inte vad som avses med särskilda skäl.
Vid betygssättning utökas principen om en sammantagen bedömning till att gälla för alla betygssteg. Tidigare krävdes att alla delar i betygskriterierna måste vara uppfyllda till minst godkänd nivå för att en elev ska få ett godkänt betyg. Detta tas nu bort och sammantagen bedömning ska göras för alla betygssteg.
En elevs kunskaper måste dock som lägst motsvara betyget 4 i de delar som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter för att eleven ska kunna ges betyget 4 i ämnet.
Ändringarna träder i kraft den 2 juli 2028 med en övergångsperiod på 3 år.
Läsåret 2028/29 gäller äldre bestämmelser fortfarande för andra och tredje året i gymnasieskolan och för andra, tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan.
Läsåret 2029/30 gäller äldre bestämmelser fortfarande för tredje året i gymnasieskolan och tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan.
Läsåret 2031/31 gäller äldre bestämmelser för fjärde året i anpassade gymnasieskolan.
Lag (2026:1243) om ändring i skollagen (2010:800)
Proposition 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola
Ändringar i skollagen om syftet med utbildningen, lärarens roll och elevers kunskapsutveckling
Ett nytt betygssystem
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen i enlighet med regeringen proposition 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem som innebär att ett nytt betygssystem och en ny modell för att beräkna meritvärde införs.
Ändringarna innebär bland annat att nationella slutprov ska införas i gymnasieskolan och att en ny modell för att beräkna elevernas meritvärden ska tas fram, där meritvärdet ska bestå dels av den sökandes betygsvärde, dels av resultatet från nationella slutprov.
Ändringarna innebär vidare att betyg ska betecknas med ett heltal på skalan 1–10. Högsta betyg betecknas med 10 och lägsta betyg med 1. Det finns inte längre något betygssteg för icke godkänt resultat. När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Detta gäller alltså inte längre endast när ett godkänt betyg på en högre nivå i ett ämne sätts. Resultat på nationella prov ska inte särskilt beaktas.
Gymnasiearbetet och examensarbetet ska betygssättas med något av betygen 1–4, där betyget 4 ska användas om en elev har nått examensmålen. I annat fall ska betygen 1–3 användas.
Vid betygssättning på en avslutande nivå i ett ämne i gymnasieskolan ska lärare som undervisar i samma ämne ha bedömningssamråd. Syftet med bedömningssamråden är att öka betygens likvärdighet inom respektive ämne. Rektorn ansvarar för att bedömningssamråd genomförs.
Ändringarna innebär också att betyg alltid ska sättas i anpassade gymnasieskolan, till skillnad från tidigare, även om eleven inte har godtagbara kunskaper.
För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan ska det krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan eller motsvarande.
Det görs även ändringar i kraven för att utfärda gymnasieexamen och gymnasieingenjörsexamen. Gymnasieexamen ska utfärdas om en elev, förutom betyg i minst 2 500 gymnasiepoäng, i genomsnitt har betyget 4 eller högre på minst 2 250 av dessa poäng inklusive betyget 4 på gymnasiearbetet. Kravet på godkända betyg i vissa ämnen för examen tas bort. I stället införs ett förtydligande om att regeringen får meddela föreskrifter om vilka ämnen som ska ingå i de betyg som genomsnittet beräknas på. Gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om en elev har genomgått en fullständig utbildning i vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år med lägst betyget 4 på samtliga ingående nivåer i samtliga ämnen och har betyget 4 på examensarbetet.
Huvudmän ska lämna in uppgifter om betyg till den myndighet som regeringen bestämmer för att upprätthålla stabilitet i prov- och betygssystemet och inför beräkning av meritvärden.
Ändringarna träder i kraft den 2 juli 2028 och ska i huvudsak tillämpas på utbildning som påbörjas höstterminen 2028 första året i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, och på utbildning som påbörjas höstterminen 2028 på introduktionsprogram i gymnasieskolan och på vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande för andra och tredje året i gymnasieskolan och för andra, tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2028/29, samt för tredje året i gymnasieskolan och för tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2029/30 och för fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2030/31.
Äldre bestämmelser gäller även fortfarande för utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan och på vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år som har påbörjats före höstterminen 2028.
Lag (2026:1243) om ändring i skollagen (2010:800)
Proposition 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem, riksdagens webbplats
Yrkesprov införs på gymnasial yrkesutbildning och på nationella program i anpassad gymnasieskola
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som innebär att yrkesprov införs på yrkesprogram i gymnasieskolan och på nationella program i anpassade gymnasieskolan.
I utbildningen på yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska det ingå ett yrkesprov. Provet ska omfatta 100 gymnasiepoäng. Om det inte finns ett yrkesprov ska det i stället ingå ett gymnasiearbete i utbildningen.
I utbildningen på de nationella programmen i anpassade gymnasieskolan ska det ingå ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola. Provet ska omfatta 100 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. Om det inte finns ett sådant prov ska det i stället ingå ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Rektorn får besluta att en elev ska genomföra ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i stället för ett yrkesprov i anpassad gymnasieskola, om eleven medger det.
Yrkesprovet ska betygsättas med något av betygen 1–4. Om ett yrkesprov ingår i utbildningen i stället för ett gymnasiearbete krävs betyget 4 på yrkesprovet för att yrkesexamen ska utfärdas.
Uppgifter i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som avser undervisning i yrkesprov eller yrkesprov i anpassad gymnasieskola får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet eller till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad.
Ändringarna träder i kraft den 2 juli 2028 och tillämpas första gången i fråga om utbildning där första året påbörjas höstterminen 2028. För utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som påbörjas före höstterminen 2028 finns övergångsbestämmelser som innebär att äldre bestämmelser gäller för en begränsad tid.
Lag (2026:1243) om ändring i skollagen (2010:800)
Proposition 2025/26:198 Bättre förutsättningar för yrkesutbildning, riksdagens webbplats
1 januari 2029
Enskilda huvudmän inom skolväsendet omfattas av arkivlagen
Den 1 januari 2027 träder ändringar i offentlighets- och sekretesslagen och skollagen i kraft, som innebär att offentlighetsprincipen införs hos enskilda juridiska personer som är godkända som huvudmän inom skolväsendet. I samband med det har riksdagen beslutat att enskilda huvudmän inom skolväsendet som huvudregel ska omfattas av arkivlagen. Arkivlagen ska dock inte gälla för sådana enskilda mindre huvudmän som avses i 29 kapitlet 15 § skollagen. För sådana mindre huvudmän finns särskilda bestämmelser om vård och bevarande av allmänna handlingar i skollagen, som gäller från och med den 1 januari 2027.
Det som enligt arkivlagen gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla även för arkiv hos enskilda juridiska personer som är huvudmän inom skolväsendet, till den del arkivet hör till den verksamhet som omfattas av godkännandet som huvudman. Den kommunala arkivmyndigheten ska vara tillsynsmyndighet för arkiv hos sådana enskilda huvudmän som omfattas av arkivlagens tillämpningsområde, och ska se till att dessa fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ arkivlagen. Det är arkivmyndigheten i den kommun där den fristående förskolan, skolan eller fritidshemmet ligger som ska fullgöra uppgiften som arkivmyndighet för dessa arkiv. Om huvudmannen bedriver sådan verksamhet i flera kommuner fullgörs uppgiften för handlingar som avser en förskole- eller skolenhet, ett fritidshem eller en administrativ enhet av den kommun där enhetens arkiv bildas.
Regeringen eller den kommun som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om arkivvården hos enskilda huvudmän inom skolväsendet som omfattas av arkivlagen. En kommun får meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn av arkiven hos sådana huvudmän och för mottagande och förvaring av övertagna arkiv från sådana huvudmän.
Ändringarna i arkivlagen träder i kraft den 1 januari 2029.
Anpassad gymnasieskola
Endast ett av ämnena svenska eller svenska som andraspråk ska få ingå i en elevs gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola
Regeringen har beslutat om ändringar i gymnasieförordningen som innebär att endast ett av ämnena svenska eller svenska som andraspråk ska få ingå i en elevs gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola.
Om en elev har betyg i båda ämnena får endast betyget i ett av ämnena tas med i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. Eleven får i dessa fall välja vilket ämne som ska tas med i beviset.
Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2026 och tillämpas första gången för gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola som utfärdas efter den 1 januari 2029. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för betyg som har satts på kurser.
Förordning (2025:1039) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Förordning (2026:1246) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
1 juli 2030
Gymnasieskola
Programinriktat val tas bort
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som innebär att introduktionsprogrammet programinriktat val tas bort.
Ändringen sker i samband med ändrade regler för behörighet till nationella program i gymnasieskolan. I förarbetena framgår att regeringen bedömer att de som i dag tillhör målgruppen för programinriktat val, genom att de i dag är nära behörighet, har goda möjligheter att bli behöriga utifrån de föreslagna behörighetsreglerna som beslutats utifrån regeringens proposition 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2030 och ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2031.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2031.
Lag (2026:1244) om ändring i skollagen (2010:800)
Proposition 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem, riksdagens webbplats
1 januari 2031
Komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå
Ett nytt betygssystem
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen i enlighet med regeringen proposition 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem som innebär att ett nytt betygssystem införs.
Ändringarna innebär bland annat att betyg ska betecknas med ett heltal på skalan 1–10. Högsta betyg betecknas med 10 och lägsta betyg med 1. Det finns inte längre något betygssteg för icke godkänt resultat. När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Detta gäller alltså inte längre endast när ett godkänt betyg på en högre nivå i ett ämne sätts. Resultat på nationella prov ska inte särskilt beaktas.
Ändringarna innebär vidare att betyg alltid ska sättas inom komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå, även om eleven inte har godtagbara kunskaper. Intyg ska inte längre utfärdas till en elev som inte uppnår godkänt betyg.
Huvudmän ska lämna in uppgifter om betyg till den myndighet som regeringen bestämmer för att upprätthålla stabilitet i prov- och betygssystemet och inför beräkning av meritvärden.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2031.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå som har påbörjats före ikraftträdandet.
Lag (2026:1245) om ändring i skollagen (2010:800)
Proposition 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem, riksdagens webbplats
Ny princip för bedömning av elevers kunskaper
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen i enlighet med regeringens proposition 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola.
På flera ställen i skollagen görs ändringar som innebär att syftet med undervisningen ska tydliggöras och lärarnas roll ska stärkas. Fokus ska vara på elevens tillgodogörande av kunskap och inte uppfyllande av kriterier. Mer information om dessa ändringar, som gäller hela skolväsendet, finns under rubriken ”Ändringar i skollagen om syftet med utbildningen, lärarens roll och elevers kunskapsutveckling” på denna sida.
Utöver detta görs följande ändringar i komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.
Vid betygssättning gäller sedan tidigare att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna. Detta ändras till att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till den del som avser syfte och centralt innehåll i den aktuella ämnesplanen. Med stöd av betygskriterierna ska läraren sedan sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.
Undantagsbestämmelsen ändras på motsvarande sätt. Tidigare kunde läraren bortse från enstaka delar av betygskriterierna om det fanns särskilda skäl. Detta ändras till att läraren, om det finns särskilda skäl, får borste från enstaka delar av syfte och centralt innehåll i ämnesplanen när hen ska besluta om betyg. Det särskilda skälet måste utgöra ett direkt hinder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig aktuella kunskaper. I övrigt ändras inte vad som avses med särskilda skäl.
Vid betygssättning utökas principen om en sammantagen bedömning till att gälla för alla betygssteg. Tidigare krävdes att alla delar i betygskriterierna måste vara uppfyllda till minst godkänd nivå för att en elev ska få ett godkänt betyg. Detta tas nu bort och sammantagen bedömning ska göras för alla betygssteg.
En elevs kunskaper måste dock som lägst motsvara betyget 4 i de delar som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter för att eleven ska kunna ges betyget 4 i ämnet.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2031. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för utbildning som har påbörjats före detta datum.
Lag (2026:1245) om ändring i skollagen (2010:800)
Proposition 2025/26:194 Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola
Ändringar i skollagen om syftet med utbildningen, lärarens roll och elevers kunskapsutveckling
Regeländringar som rör statsbidrag
Regeländringar som rör statsbidrag presenteras vanligtvis inte på denna sida. Du hittar sådan information på respektive statsbidrags egen sida.
I statsbidragskalendern ser du när det går att ansöka om, begära ut och redovisa Skolverkets statsbidrag under året. På samma sida finns viktig information om förändringar som rör statsbidrag och administration av statsbidrag
Senast uppdaterad 28 augusti 2026.