Till innehållet
Skolverket
searchSök

Bedömning i formativt syfte

Bedömning i formativt syfte används för att följa och främja elevernas kunskapsutveckling. På den här sidan finns artiklar om formativ bedömning samt reflektionsfrågor att använda individuellt och tillsammans med kollegor.

Olika aspekter av bedömning i formativt syfte

Bedömning i formativt syfte används för att följa och främja elevernas kunskapsutveckling. Du samlar information om elevernas styrkor och utvecklingsbehov för olika användningsområden:

  • att ge återkoppling till eleverna för att utveckla deras lärande
  • att förändra och utveckla din undervisning.

I forskning har dessa användningsområden kommit att beskrivas som de två benen inom den formativa bedömningen. I flera studier har forskare observerat att det finns risk för obalans mellan de två benen om bedömningen fokuserar mer på återkoppling och mindre på att förändra och utveckla undervisningen.

Det finns också en risk att lärarens sätt att kommunicera kring bedömning kan tolkas som att lärandeprocessen är färdig för den här gången; att det är dags att sammanfatta resultat snarare än att fortsätta lärandet. Ett sådant fokus kan leda till att elever upplever att deras arbete ständigt är under bedömning och medföra en rädsla att göra fel.

Undervisningen behöver innebära möjligheter att pröva, utmanas och ibland misslyckas för att få pröva igen. Det är därför viktigt att skapa en klassrumskultur där eleverna inte upplever att deras kunskaper hela tiden värderas. Som lärare behöver du därmed vara medveten om syftet med formativ bedömning samt reflektera över på vilket sätt du kommunicerar om bedömning till dina elever.

Läs och diskutera forskning om formativ bedömning

Här kan du ta del av några artiklar som tar upp olika perspektiv på formativ bedömning. Artiklarna är framtagna av forskare inom bedömning i samarbete med Skolverket. Till varje artikel finns det reflektionsfrågor.

Formativ återkoppling i syfte att utveckla undervisningen och stötta elevernas kunskapsutveckling

I den här artikeln kan du ta del av forskningsresultat om hur lärare kan planera för återkoppling samt innehåll och form för återkoppling.

Läs och reflektera individuellt eller tillsammans med kollegor

Formativ återkoppling – utveckla undervisningen och stötta elevernas kunskapsutveckling av Agneta Grönlund, Göteborgs universitet Pdf, 375 kB.

  • Författaren beskriver hur återkoppling är en del av en formativ cykel (se modellen på sida 2). Vilka tankar får du utifrån modellen?
  • Vilka metoder för återkoppling upplever du fungerar väl för dina elever? Kan du utveckla dessa?
  • Författaren beskriver hur återkoppling är en del av en formativ cykel. Utgå från modellen på sida 2 och resonera kring hur modellen skulle kunna vara ett stöd för er när ni planerar er undervisning.
  • Reflektera kring metoder för återkoppling, tidpunkt och återkopplingens innehåll utifrån olika elevers förutsättningar.
  • Författaren skriver om vikten av att engagera eleverna och att göra dem delaktiga i bedömningsarbetet genom till exempel självvärdering eller kamratåterkoppling. Reflektera tillsammans om vilka möjligheter och utmaningar dessa två arbetssätt har i er undervisning och tillsammans med era elever.

Tolkande bedömning som underlag för undervisning

Den här artikeln handlar om hur en tolkande bedömning kan fungera som stöd för lärares arbete med att planera och genomföra undervisning. Skribenten lyfter även hur man kan identifiera och synliggöra kritiska aspekter i undervisningen.

Läs och reflektera individuellt eller tillsammans med kollegor

Tolkande bedömning som underlag för undervisning – med variationsteori som redskap, Anja Thorsten, Linköpings universitet Pdf, 301 kB.

  • Tolkande bedömningen handlar om att samla kunskap om elevernas varierade sätt att förstå och hantera undervisningsinnehåll. På vilka sätt kan du som lärare ta reda på elevernas olika förståelse för ett undervisningsinnehåll?
  • Kritiska aspekter finns i skillnaden mellan elevuppfattningarna och det avsedda lärandeobjektet. Hur kan du identifiera de kritiska aspekterna i det valda lärandeobjektet? På vilka sätt kan du synliggöra dessa i undervisningen?
  • Vilka möjligheter och utmaningar finns i att identifiera elevernas förståelse för ett lärandeobjekt?
  • Reflektera över på vilka sätt kritiska aspekter kan bidra till en ökad förståelse för undervisningen.
  • På vilket sätt kan du använda kontraster för att synliggöra kritiska aspekter i ditt ämne?

Bedömning i yngre skolåldrar

Den här artikeln handlar om lärarens bedömningsarbete i förskoleklass till årskurs 3. Skribenten lyfter betydelsen av små mikrobedömningar som läraren gör i stunden och hur läraren därefter tar beslut om hur undervisningen ska fortskrida.

Läs och reflektera individuellt eller tillsammans med kollegor

Bedömning i yngre skolåldrar av Hanna Palmér, Linnéuniversitetet Pdf, 350 kB.

  • Reflektera över hur du idag använder mikrobedömningar och mer formellt konstruerade bedömningssituationer i din undervisning.
  • Reflektera kring begreppen formativt och summativt utifrån bedömningens syfte. Identifiera moment i din undervisning där bedömningen har ett formativt respektive summativt syfte.
  • Texten belyser perspektiven bedömning på gruppnivå och bedömning på individnivå. I vilka undervisningssituationer kan du observera elevernas kunskaper på gruppnivå respektive på individnivå?
  • Dela med er av era individuella reflektioner och elevexempel från den individuella reflektionen. Koppla dessa till de didaktiska frågorna varför, vad, och hur som beskrivs på sida 4.
  • Texten lyfter vikten av att man som lärare planerar för bedömning: vad som ska bedömas, när bedömningen ska ske och hur bedömningen ska genomföras. Reflektera tillsammans kring hur detta planeringsarbete ser ut idag och hur det kan utvecklas.

Kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov

I den här artikeln kan du läsa om aktuella nationella kartläggningsmaterial, nationella bedömningsstöd och nationella prov som berör olika skolformer.

Läs och reflektera individuellt eller tillsammans med kollegor

Bedöma för att kartlägga kunskaper – nationella kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov Pdf, 265 kB.

Att planera, bedöma och ge återkoppling i ämnen och ämnesområden i anpassade grundskolan

Artikeln tar upp olika aspekter som är viktiga för att planera formativa bedömningstillfällen som främjar elevers lärande och tilltro till den egna förmågan. Det handlar till exempel om hur situationer, material och stöd kan inverka på elevens deltagande i undervisningen och möjligheter att visa sina kunskaper.

Läs och reflektera individuellt eller tillsammans med kollegor

Att planera, bedöma och ge återkoppling i ämnen och ämnesområden av Lotta Andersson, Malmö universitet och Nina Klang, Uppsala universitet Pdf, 382 kB.

  • I texten lyfts begreppet kunskap utifrån till exempel förhållandet mellan praktisk och teoretisk kunskap samt hur dessa hör ihop. Reflektera kring begreppet kunskap och förhållandet mellan praktisk och teoretisk kunskap utifrån din undervisning och elevgrupp. Hur skapas kunskap i din undervisning?
  • Reflektera kring begreppen validitet, att bedömningen fångar det den är tänkt att fånga och reliabilitet det vill säga bedömningens tillförlitlighet utifrån bedömningskontexten. Sätt begreppen i relation till din egen bedömningspraktik och fundera kring vilka bedömningssituationer som riskerar att ha hög/låg validitet och hög/respektive låg reliabilitet.
  • Inledningsvis lyfter författarna relationen mellan kunskapsuppdraget och omsorgsuppdraget. Hur ser ni på dessa två uppdrag? Hur kan uppdragen förhålla sig till varandra på ett ändamålsenligt sätt och kan det se olika ut för olika elever/elevgrupper?
  • I texten (s.4) sammanfattas tre rekommendationer för vad forskning säger om bedömning för elever med omfattande funktionsnedsättning. Reflektera tillsammans kring rekommendationerna och hur ni kan applicera dessa i er undervisning.
  • Vilka möjligheter och utmaningar ser ni med bedömningsmetoderna autentisk bedömning och bedömning med portfolio?

Framgångsfaktorer och hinder för återkoppling på gymnasial nivå

I den här artikeln kan du ta del av forskningsresultat som handlar om framgångsfaktorer och hinder för återkoppling. Skribenten lyfter även hur lärarens olika förhållningssätt till bedömning påverkar klassrumskulturen.

Läs och reflektera individuellt eller tillsammans med kollegor

Återkoppling för lärande och utveckling av undervisningen, Jenny Gren Göteborgs universitet Pdf, 214 kB.

  • Författaren lyfter att återkoppling bör vara specifik, men inte för specifik och kopplad till en specifik uppgift. Hur kan sådan återkoppling kan ta sig uttryck i din undervisning?
  • Reflektera över hur ditt klassrumsklimat ser ut idag. Är det mer processorienterat eller resultatorienterat? Vad beror det på och är det något du ser behov av att utveckla?
  • Diskutera tillsammans hur ni ger återkoppling till era elever. När blir den för specifik eller för generell? Hur blir den användbar för eleverna?
  • Diskutera tillsammans vilka utmaningar och möjligheter som finns i balansen mellan den processorienterade och den resultatorienterade klassrumskulturen.

Referenslista

  • Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81-112.
  • Hattie, J. & Gan, M. (2011). Instruction based on feedback. In R. E. Mayer & P. A. Alexander (Eds.), Handbook of research on learning and instruction (pp. 249–271). New York: Routledge.
  • Hirsh, Å. & Lindberg, V. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet: En översikt av svensk och internationell forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
  • Lauvås, P. & Jönsson, A. (2019). Ren formativ bedömning: en ny bedömningspraktik. Lund: Studentlitteratur.
  • Ninomiya, S, (2016). The Possibilities and Limitations of Assessment for Learning: Exploring the Theory of Formative Assessment and the Notion of “Closing the Learning Gap:
  • Wiliam, D. (2010). An integrative summary of the research literature and implications for a new theory of formative assessment. I H.A. Andrade & G. J. Cizek (Red.), Handbook of formative assessment. New York & London: Routledge.

Senast uppdaterad 13 maj 2025.