Undantagsbestämmelsen vid betygssättning
Undantagsbestämmelsen gör det möjligt för lärare att i vissa fall bortse från enstaka delar av betygskriterierna vid betygssättningen. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som har en funktionsnedsättning och som annars inte haft någon möjlighet att nå ett godkänt betyg.
Undantagsbestämmelsen innebär att läraren kan bortse från enstaka delar av betygskriterierna om det finns särskilda skäl. Bestämmelsen finns i skollagen och kallas ibland för pysparagrafen. Den får bara användas vid betygssättning, inte i undervisningen eller i den löpande bedömningen eller ett nationellt prov.
Du får tillämpa undantagsbestämmelsen om tre förutsättningar är uppfyllda:
- Eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är tillfälliga.
- Det handlar om enstaka delar av betygskriterierna som eleven inte uppfyller.
- Det finns ett direkt samband mellan elevens funktionsnedsättning och svårigheterna att lära sig det som beskrivs i dessa delar av kriterierna.
Bestämmelsen ska bara användas om svårigheterna inte kan avhjälpas med särskilt stöd.
Det är du som betygssättande lärare som beslutar om undantagsbestämmelsen ska tillämpas. Bedömningen ska göras utifrån din kännedom om elevens förutsättningar och med stöd av betygskriterierna. Ibland kan du behöva samråda med exempelvis rektor, speciallärare, elevhälsa eller annan expertis.
Undantagsbestämmelsen gäller inte för alla situationer
Du får inte använda undantagsbestämmelsen om elevens svårigheter beror på till exempel:
- sociala eller familjemässiga omständigheter
- religionsutövning
- att eleven är nyanländ
- bristande kunskaper i allmänhet.
Inom vuxenutbildningen ges inte särskilt stöd på samma sätt, men du ska ändå bedöma om svårigheterna hade kunnat avhjälpas med stöd. I så fall ska du inte tillämpa undantagsbestämmelsen.
Skolformernas särskilda regler
Grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan
Undantagsbestämmelsen får tillämpas både vid terminsbetyg och slutbetyg. Det krävs inte någon diagnos för att använda bestämmelsen, men bedömningen måste vila på god kännedom om elevens funktionsnedsättning.
I anpassade grundskolan räknas inte en intellektuell funktionsnedsättning som särskilt skäl – men kan beaktas om det finns synnerliga skäl. I specialskolan räknas inte hörselnedsättning eller dövhet som särskilda skäl.
Gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
I gymnasieskolan får du inte tillämpa undantagsbestämmelsen på delar som rör säkerhet, lagar, förordningar eller föreskrifter – eller på gymnasiearbetet.
I anpassade gymnasieskolan gäller samma begränsningar som i anpassade grundskolan – intellektuell funktionsnedsättning kräver synnerliga skäl.
Kommunal vuxenutbildning
Inom komvux gäller samma principer som i grund- och gymnasieskolan, beroende på vilken utbildningsform det gäller. I anpassad vuxenutbildning gäller samma regler som i anpassade skolformerna.
Frågor och svar
Undantagsbestämmelsen är till för elever som har en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur och som direkt hindrar dem från att nå enstaka delar av betygskriterierna.
Vissa svårigheter att nå enstaka delar av betygskriterierna omfattas inte av undantagsbestämmelsen. Det gäller svårigheter som beror på till exempel
- sociala omständigheter
- familjeförhållanden
- religionsutövning
- att eleven är nyanländ.
Nej, det krävs inte att eleven har en fastställd diagnos. Däremot krävs det att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som är bestående och utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla enstaka delar av betygskriterierna för ett visst betyg.
Undantagsbestämmelsen får användas vid betygssättning för terminsbetyg och slutbetyg.
Det är den lärare som sätter betyg som ska bedöma om man kan använda undantagsbestämmelsen. Det gör läraren utifrån sin kännedom om elevens funktionsnedsättning och om den är tillfällig eller inte. Läraren ska också göra bedömningen utifrån om de delar av betygskriterierna där eleven inte har visat sitt kunnande kan ses som enstaka delar av betygskriterierna.
Den lärare som sätter betyg kan behöva samråda med andra lärare. Det gäller till exempel när det är otydligt om det finns särskilda skäl som gör att man kan bortse från enstaka delar av betygskriterierna.
Läraren kan även behöva samråda med rektorn. Ibland kan det finnas behov av att rådfråga elevhälsan eller någon annan specialist. De kan till exempel hjälpa till att bedöma om de enstaka delar av betygskriterierna som eleven inte når beror på funktionsnedsättningen eller på bristande kunskaper.
Ja, det är möjligt att få ett högre betyg än E om undantagsbestämmelsen har använts. Eleven ska ha möjlighet att nå alla betygssteg även om läraren bortsett från enstaka delar av betygskriterierna genom undantagsbestämmelsen.
Undantagsbestämmelsen kan inte användas om elevens svårigheter går att avhjälpa genom att hen får särskilt stöd. Alltså kan bestämmelsen inte användas för att bortse från enstaka delar av betygskriterierna för de högre betygsstegen om eleven med hjälp av särskilt stöd når upp till E-nivå.
Nej. De delar av betygskriterierna som handlar om bedömning av förmågan att läsa eller skriva är så omfattande att de inte kan räknas som enstaka delar av betygskriterierna i svenska eller svenska som andraspråk. Därmed blir undantagsbestämmelsen inte tillämplig.
Läsning innebär att eleven både kan avkoda och förstå text. I betygskriterierna i grundskolan är förmågan att avkoda uttryckt som att eleven läser med flyt. Läraren kan i sin tolkning av betygskriterierna alltså inte bortse från någon av de delar av betygskriterierna som handlar om bedömning av elevens läsförmåga. Däremot kan läraren fästa mindre vikt vid om en elev har låg läshastighet om eleven i övrigt kan avkoda med precision och visar läsförståelse.
Alla elever som har fått ett godkänt betyg i årskurs 9 och därmed kunnat komma in på ett nationellt program i gymnasieskolan förväntas kunna läsa, det vill säga såväl avkoda som förstå skriven text.
Skolverket har samma syn på vad läsförståelse är på gymnasial nivå. Det innebär att när det står i betygskriterierna i svenska 1 att Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som anknyter till det lästa, förutsätts eleven kunna avkoda, förstå och själv producera skriven text.
I ämnesplanerna för Gy25 som gäller från 1 juli 2025 uttrycks läsförståelse tydligare i betygskriterierna. Utifrån samma logik som för grundskolan, att förmågan att läsa och skriva utgör en stor del av svenskämnet, går undantagsbestämmelsen inte att tillämpa vid betygssättningen avseende att kunna läsa och skriva.
Det finns inte något krav på att en lärare ska dokumentera att hen har använt undantagsbestämmelsen. Det ska inte synas i betygsdokumentet att läraren tagit hänsyn till undantagsbestämmelsen när hen har satt betyg.
Nej, undantagsbestämmelsen ska bara användas när man sätter betyg. Däremot går det att anpassa hur en elev med funktionsnedsättning ska få genomföra ett nationellt prov. I lärarinformationen till varje nationellt prov finns det instruktioner för hur man ska göra då.
Ja, undantagsbestämmelsen kan användas när en lärare sätter betyg i samband med prövning.
Senast uppdaterad 23 maj 2025.